Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 18 februari 2020, vecka 8
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Epiretinalt membran (ERM)

Uppdaterad: 2019-11-12
Specialistläkare Bengt Schepke,  Processansvarig Bakre Segment Kirurgi / Sahlgrenska universitetssjukhuset

Granskad av: Professor, överläkare Jan Ygge, S:t Eriks Ögonsjukhus/Stockholm
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se




BAKGRUND
 

Ett epiretinalt membran (ERM) är ett fibrocellulärt membran som bildas på näthinnans inre lager och kan orsaka olika synstörningar i form av synnedsättning och krokseende. Tillståndet är relativt vanligt med en incidens på 20 % i åldersgruppen > 75 år och många ERM upptäckts accidentellt.


Etiologi

ERM är oftast stationärt eller har ett långsamt progredierande förlopp. Tillståndet kan vara:
 

  • Idiopatiskt och sannolikt oftast relaterat till ett mikrotrauma i samband med en bakre glaskroppsavlossning

  • Sekundärt till olika sjukdomstillstånd såsom inflammation, trauma, tidigare ögonoperationer eller retinala rupturer



SYMTOM
 

Långt ifrån alla ERM ger kliniska symtom. Om fibrosutvecklingen är tunn eller engagerar ett område utanför gula fläcken (fovea centralis) är patienten helt asymtomatisk och synskärpan är normal. Om fibrosen kontraheras och förtjockas kan ett ERM ge:
 

  • Försämrad synskärpa

  • Krokseende (metamorfopsi), d v s bokstäver "hoppar" eller faller bort

  • Mindre bildstorlek än på det friska ögat (mikropsi)

  • Monokulär diplopi



DIFFERENTIALDIAGNOSER
 



UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Duration av besvären?
  • Symtomatologi?
  • Uni- eller bilateralitet?
  • Påverkan på vardagslivet? Har patienten besvär när hen tittar med båda ögonen eller noteras krokseendet enbart när det friska ögat är stängt? Stör det ena ögat det andra?


Status
 

  • Synundersökning
    Det är viktigt att undersöka synen med bästa möjliga glasögonkorrektion. Synen kan variera från 1,0 till en kraftig synnedsättning kring 0,1.

  • Ögonbottenundersökning
    Sker i farmakologisk mydriasis (efter att pupillvidgande ögondroppar har getts) med spaltlampan. Syns en glittrighet på makula och en striering av de retinala blodkärlen som tecken på deformation av normala anatomiska förhållanden.


Figur 1. Epiretinalt membran höger öga

epiretinalt_membran_högra_ögat.jpg


Bilddiagnostik

Gold standard är en optical coherence tomography-undersökning (OCT) för att ställa diagnosen. Med denna undersökningsteknik kan makulaförändringar avbildas i hög förstoring, antingen motsvarande ett histologisk tvärsnitt eller i 3D. Man kan även integrera en fluoresceinangiografi (FA) i OCT-undersökningen för att kartlägga blodflödet i makulaområdet men detta krävs inte för att ställa diagnonsen. En OCT-undersökning är snabb (< 60 sekunder) och icke-invasiv. Ibland behöver man dock ge mydriatika (pupillvidgande ögondroppar).


 

BEHANDLING
 

I sällsynta fall kan ett ERM släppa spontant varvid synskärpan och anatomin i makulaområdet kan återhämtas. I de flesta fall är symtomen milda och en operation är inte nödvändig.

Om patienten är kontinuerligt störd av sitt krokseendet kan en pars plana vitrektomi (PPV) och en s k peeling av ERM vara indicerad. Ingreppet görs vanligtvis i lokal anestesi och innebär att ERM avlägsnas med hjälp av pincett. Glaskroppen fyller ingen funktion i vuxen ålder och ersätts med en pH-neutral och isoton saltlösning. Om patienten inte tidigare har opererats för grå starr (katarakt) så påskyndas kataraktutveckling alltid efter en PPV.

PPV-relaterade komplikationer inkluderar:
 

  • Näthinneavlossning
  • Endoftalmit
  • Postoperativa blödningar

Komplikationsrisken varierar enligt litteraturen mellan 4–6 %.


 

REMISS
 

En remiss till allmän oftalmolog är alltid motiverad vid nytillkommen synnedsättning och metamorfopsi. Vid snabb debut och kraftig synnedsättning brådskande remiss p g a differentialdiagnoserna.

En remiss till ett vitreoretinal-kirurgiskt centrum vid bekräftad ERM är motiverad vid uttalade binokulära besvär.


 

UPPFÖLJNING
 

En bekräftad asymtomatisk ERM kräver ingen uppföljning eftersom det är patientens besvär som styr interventionen.

Efter en PPV krävs oftast en uppföljning hos ögonläkaren under några veckors tid för att upptäcka eventuella komplikationer.


 

PROGNOS
 

Naturalförloppet är godartat och stationärt i de flesta fall. Med hjälp av OCT har man kunnat visa att majoriteten av alla ERM inte ändras eller ändrats mycket lite under flera år. Vid hastig progress kan synen dock påverkas permanent.

Huvudsyftet med en PPV och peeling är att reducera metamorfopsin. Efter en operation behöver näthinnan flera veckor för att återfå sin naturliga arkitektur och det tar flera månader tills metamorfopsierna avtar. Prognosen efter en PPV är dock gynnsam att synen kan stabiliseras på sikt.

 

ICD-10

Epiretinalt membran (puckering of macula) H35.3F

 


Referenser

Voo I, Mavrofrides EC, Puliafito CA. Clinical applications of optical choherence tomography for the diagnosis and management of macular diseases. Ophthalmol Clin North Am. 2004; 17(1):21-31. Länk

Adverse Events After Pars Plana Vitrectomy Among Medicare Beneficiaries. Joshua D. Stein, MD, MS; David N. Zacks, MD, PhD; Daniel Grossman, BA; et al Hilary Grabe, MD; Mark W. Johnson, MD; Frank A. Sloan, PhD Arch Ophthalmol. 2009;127(12):1656-1663. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2020, Internetmedicin AB
ID:8921