Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 18 augusti 2019, vecka 33
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Irit

Uppdaterad: 2019-07-19
Docent Leif Tallstedt,  /St. Eriks Ögonsjukhus

Granskad av: Professor, överläkare Jan Ygge, S:t Eriks Ögonsjukhus/Stockholm
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se




BAKGRUND


Irit innebär inflammation i iris och ses i praktiken alltid tillsammans med en inflammation i ciliarkroppen, varför den korrekta benämningen är iridocyklit eller främre uveit. Ibland är irit ett delfenomen av en bakre uveit, men vanligen är inflammationen lokaliserad till iris och ciliarkroppen. Irit är den vanligaste formen av uveit och är i allmänhet en idiopatisk autoimmun reaktion. Den vanligaste formen är akut irit, men kronisk irit förekommer också och är oftare kopplad till annan sjukdom än en akut irit.


Etiologi

Akut irit
 

  • Idiopatisk: Kanske den vanligaste ”orsaken” till akut irit. Patienten är för övrigt frisk och har ingen känd genetisk disposition. HLA B27-negativ.

  • HLA B27-associerad irit: 2–3 ggr vanligare hos män. Cirka hälften av alla patienter med akut irit är HLA B27-positiva, och drygt hälften av dessa har spondartrit. Ibland finns utlösande infektion, såsom Klebsiella, Yersinia, Salmonella eller Chlamydia, men oftast saknas känd utlösande faktor. Reiters sjukdom är en reaktiv artrit med uretrit och konjunktivit, men ofta även irit. Den kliniska bilden liknar den vid B27-negativ irit, men är oftare kraftigare med fibrinslöjor i främre kammaren. Recidiverar ofta.

  • Patienter med psoriasis, psoriasisartrit, ulcerös colit och Crohns sjukdom har något ökad risk att utveckla akut irit. En del av dessa patienter är HLA B27-positiva.

  • Behçets sjukdom: Oftast tillsammans med bakre uveit.

  • Herpesuveit: Ger ofta samtidig ökning av det intraokulära trycket.

  • Uveit efter streptokockinfektion: Ovanligt, drabbar barn och yngre personer (< 40 år). Nästan alltid bilateral.

  • Andra orsaker: T ex syfilis, sarkoidos, borrelia. Vissa läkemedel kan utlösa uveit, t ex bisfosfonater och en viss immunterapi.


Kronisk irit
 

  • Ofta idiopatisk
  • Juvenil idiopatisk artrit
  • Sarkoidos, ofta samtidigt bakre engagemang
  • Syfilis
  • Tuberkulos



SYMTOM
 

Akut irit
 

  • Nästa alltid ensidiga, till skillnad från konjunktivit
  • Ger inte varig sekretion
  • Värk
  • Fotofobi
  • Ackommodationssmärta
  • Ökat tårflöde
  • Eventuellt synpåverkan, oftast lindrig



KLINISKA FYND
 

  • Ciliär eller perikorneal injektion, d v s ögat är rödare närmast kornea. Ibland kan detta vara svårt att se eftersom hela ögat kan bli ganska jämnt rodnat eller blandinjicerat. (Bild nr. 1)

  • Mios

  • Ljusväg/celler i främre kammaren. Kräver kornealmikroskop för att kunna ses

  • Precipitat, d v s utfällning av inflammatoriska celler på korneas insida. Ofta svårt att se utan mikroskop

  • Bakre synechier som kan ge en oregelbunden pupill
Irit1.jpg

Bild nr. 1: Ciliär/perikorneal injektion

För att säkerställa diagnosen behöver man ett kornealmikroskop med spaltlampa. Om en patient har ett ensidigt rött öga och har värk och är ljuskänslig bör irit misstänkas och patienten remitteras akut till ögonläkare.


Kronisk irit
 

  • Det viktigaste symtomet är synnedsättning
  • Ingen värk
  • Ögat brukar vara helt blekt
  • Svårt att ställa diagnos utan kornealmikroskop



DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Andra orsaker till rött öga:
 

  • Konjunktivit: Oftast bilateralt. Ingen egentlig värk, men skavkänsla och irritation. Oftast varig sekretion. En allergisk konjunktivit ger klåda.

  • Keratit: Ofta ses en grumling eller ljus fläck på kornea. Färga gärna med fluorescein.

  • Episklerit: Lokaliserad rodnad på ena ögat. Ingen påtaglig värk, men ömhet.

  • Sklerit: Ensidigt rött öga med ofta uttalad värk.

  • Akut glaukom: Mycket kraftig värk, ofta huvudvärk. Kornea kan vara grumling. Pupillen i allmänhet stor och reagerar trögt.
PM: Rött öga - handläggning i primärvård



UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Efterfråga ovanstående symtom
  • Tidigare ögonsjukdomar? Iriter recidiverar ofta.
  • Ryggbesvär, morgonstelhet eller ledbesvär? Många patienter med irit har en spondartrit.
  • Finns inflammatorisk tarmsjukdom?
  • Lungsymtom? En sarkoidos kan debutera med akut irit.
  • Psoriasis?


Status
 

  • Om man inte har tillgång till kornealmikroskop med spaltlampa bör man försöka avgöra vilken typ av rodnad ögat uppvisar.

  • Finns mios? Pupillen kan vara oregelbunden och också reagera dåligt på ljus p g a synekier.

  • I spaltlampan: Finns celler i främre kammaren? Finns ljusväg?

  • Vid förstagångsirit är det viktigt att vidga pupillen och undersöka glaskropp och retina. En irit kan vara ett delfenomen i en bakre uveit eller också en retinal infektion, vilket kräver en annan handläggning och behandling.


Övrigt
 

  • En anamnestiskt frisk patient med en irit som läker på sedvanlig behandling behöver inte utredas med avseende på associerad sjukdom.

  • Vid bilateral sjukdom eller vid kronisk irit brukar man göra en lungröntgen och vanligen också analysera inflammationsparametrar.

  • Barn bör remitteras till pediatriker för utredning.



BEHANDLING
 

Akut

Behandlingen av akut irit består i steroiddroppar och pupillvidgande droppar. Man brukar ge ögondroppar dexametason (Isopto-Maxidex) x 8 och ögondroppar cyclopentolat (Cyclogyl) x 3 och under ca 10 dagar. Det är då lämpligt att se patienten på återbesök. I de flesta fall har iriten då läkt, d v s cellerna och ljusvägen har försvunnit och man kan trappa ned behandlingen under cirka 3–4 veckor för att sedan helt sätta ut den. Patienten behöver inte följas regelbundet, utan får söka ögonläkare igen om besvären skulle återkomma.

Om iriten inte läker på standardbehandlingen kan man behöva öka droppfrekvensen, eventuellt lägga till peroral steroidbehandling under en kort period, eller ibland sträcka ut behandlingstiden.


Kronisk

Kronisk irit kan behöva en långvarig behandling med en låg dos steroiddroppar, t ex ögondroppar dexametason (Isopto-Maxidex) x 1.


 

UPPFÖLJNING
 

Patienter med akuta iriter behöver inte följas upp, utan behandlas vid eventuella recidiv. Patienter med kronisk irit som kräver kontinuerlig behandling ska följas hos ögonläkare. Det är viktigt att mäta det intraokulära trycket om patienten tar steroiddroppar under en längre period.


 

PROGNOS
 

Om iriten behandlas adekvat är prognosen god. Upprepade iriter leder till tidigare utveckling av katarakt och kan också medföra ökad risk för ögontryckstegring och sekundärglaukom.


 

ICD-10

Akut och subakut iridocyklit H20.0
Kronisk iridocyklit H20.1

 


Referenser

Iritis. Kim J, Edens MA. StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2019, Feb 21. Länk


Iritis and Uveitis. MedScape. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:8606