Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
fre 23 augusti 2019, vecka 34
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Keratit, akantamöba

Uppdaterad: 2019-05-12
Doktorand, överläkare Lisa Labbé Sandelin, Smittskydd och Vårdhygien/Region Kalmar län

Granskad av: Professor, överläkare Jan Ygge, S:t Eriks Ögonsjukhus/Stockholm
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

BAKGRUND
 

Akantamöbor är frilevande amöbor som lever i vatten och i fuktig jord. De behöver ingen vektor och är inte beroende av värddjur. De förekommer i jord, damm, saltvatten, bräckt vatten och sötvatten och kan finnas i kranvatten, kontaktlinsvätska, luftavfuktare och luftkonditionering, simbassänger och vattenledningar. Akantamöbor tillhör protozoerna och utbredningen är global. Inom släktet Acanthamoeba är flera arter humanpatogena, bland annat A. culbertsoni och A. polyphaga. De flesta människor exponeras för akantamöbor under sin livstid, men väldigt få insjuknar. Den viktigaste sjukdomsmanifestationen är keratit hos kontaktlinsbärare. De första svenska odlingsverifierade fallen av akantamöbakeratit diagnosticerades i början av 1990-talet. Därefter är den årliga incidensen ungefär 1 fall per år i hela landet (Skarin, opubl.). Immunsupprimerade kan mycket sällsynt drabbas av granulomatös amöbaencefalit, GAE, eller disseminerad infektion. Drygt 150 fall finns beskrivna, de flesta med dödlig utgång.

Akantamöbor har två stadier i sin livscykel; trofozoiter och cystor. Cystorna är motståndskraftiga mot yttre påverkan. Smittväg är via ögat, via inhalation av cystor till nedre luftvägar eller via skadad hud. Från luftvägar och hud kan sedan hematogen spridning ske till CNS med GAE som följd. Den hematogena spridningen kan även resultera i disseminerad sjukdom eller hudlesioner. Person till person-smitta förekommer inte. Inkubationstiden vid keratit är troligen några dagar till någon vecka och okänd men troligen längre vid GAE.


Etiologi

Riskfaktorer för akantamöbakeratit
 

  • Felaktiga desinfektionsrutiner vid bruk av kontaktlinser, till exempel avsaknad av desinfektionsmedel, användande av klorbaserat desinfektionsmedel (som har dålig effekt mot cystor) eller användande av kranvatten. Det finns även fall beskrivna från England och USA med kontaminerad kommersiell kontaktlinsvätska.

  • Mjuka kontaktlinser

  • Duscha, bada med linser på

  • Trauma


SYMTOM
 

  • Smärta i ögat (”Pain out of proportion” är ett klassiskt men sent tecken)
  • Rött öga
  • Dimsyn
  • Fotofobi
  • Kraftigt tårflöde
  • Skavkänsla
  • Keratit som inte svarat på antibiotikabehandling
  • Ofta ensidigt men bilateral infektion förekommer


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Herpes-keratit
  • Pseudomonas-keratit
  • Svampkeratit
  • Andra infektiösa keratiter
  • Observera att infektioner med flera agens förekommer


UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Besvär från ett eller båda ögon?
  • Känt trauma eller främmande kropp?
  • Tidigare utförd diagnostik?
  • Behandlingsförsök?
  • Kontaktlinser? Rengöringsrutiner? Använt kranvatten? Badat eller duschat med linserna på?

Status
 

  • Konjunktival hyperemi

  • Sår på kornea, ofta centralt beläget, tidigt ses pseudodendritiska epiteliala lesioner (misstänk akantamöba vid dendritikamönster hos kontaktlinsbärare)

  • Så småningom ett centralt, ringformat infiltrat med klar kornea i periferin, ibland med defekt i epitelet

  • Satellitinfiltrat är vanliga, radiära infiltrat längs korneala nerver kan ses

  • Ofta limbit (kraftig inflammatorisk reaktion med kärlinväxt i limbus)

  • Ibland precipitat på insidan av kornea och hypopyon

  • Progredierande ulcerativ keratit som obehandlad leder till perforation

Provtagning
 

Diagnos ställs histopatologiskt genom provexcision och/eller genom direktmikroskopi och odling från det infekterade området. På Folkhälsomyndigheten utförs mikroskopisk påvisning av cystor/trofozoiter efter odling eller specifik färgning:
 

  • I skrap eller biopsi från hornhinna (ta så mycket material som möjligt)

  • Från kontaktlinser (skickas i senast använd kontaktlinsvätska)

  • I kontaktlinsvätska (i sin ursprungsförpackning)

Snabb transport främjar överlevnad av trofozoiter i provmaterialet och kan ge snabbare odlingsresultat. Cystor är mer motståndskraftiga och tål både längre transport och kortare förvaring i kylskåpstemperatur. Negativ odling utesluter inte diagnosen. Kontakta mikrobiologiskt laboratorium eller Folkhälsomyndigheten innan provtagning sker.


 

BEHANDLING
 

  • Optimal behandling är inte känd. Kombinationsbehandling lokalt med minst två preparat samtidigt.

  • Oftast ögondroppe propamidinisethionat (Brolene, licenspreparat) 1 mg/ml i kombination med polyhexametylbiguanid (PHMB, ex tempore) 0,2 mg/ml eller klorhexidindiglukonat 0,2 mg/ml (ex tempore).

  • Hexamidinisethionat (Desmodin) 1 mg/ml är ett alternativ till propamidinisethionat.

  • Som tilläggsbehandling har även paromomycin 15 mg/ml, klotrimazol 10 mg/ml, mikonazol, flukonazol, ketokonazol och itrakonazol använts. Flera av preparaten är licenspreparat och förskrivs med ex-tempore-beredning.

  • Lokalbehandlingen ges en gång i timmen under de första dygnen. Därefter mycket långsam nedtrappning under flera månader till år beroende på terapisvar och eventuell toxisk effekt.

  • Isopto-Maxidex i lågdos är ofta av värde i smärtstillande och antiinflammatoriskt syfte, framförallt vid ringabscesser. Ytterligare smärtlindrande behandling krävs ofta.

  • Topikal steroid bör inte ges innan adekvat antibiotikabehandling har påbörjats.

En till fyra veckor efter insatt behandling ses ibland en korneal reaktion med ökande ödem och ökad mängd inflammatoriska celler i främre kammaren. Detta betingas av en inflammatorisk reaktion mot frisläppt amöbaantigen. Tillståndet är svårbehandlat. Tillägg av kortisondroppar kan ges men är omdiskuterat.


 

PROGNOS
 

Vid etablerad infektion ses synnedsättning och ofta förlust av synen och ögat. Tidig diagnos och därmed tidig behandling har förbättrat prognosen. Prognosen är god om behandlingen insätts inom 4-6 veckor efter debuten, annars osäker.


 

PROFYLAX
 

Goda hygienrutiner vid kontaktlinsanvändning.


 

ICD-10

Acanthamoebiasis B60.1
H192 Keratit och keratokonjunktivit vid andra infektion...

Acanthamoebiasis B60.1
H131 Konjunktivit vid infektionssjukdomar och parasitsj...


 

Referenser

Centers for Disease Control and Prevention. Parasites — Acanthamoeba — Granulomatous Amebic Encephalitis (GAE); Keratitis [Internet]. Atlanta: CDC; 2017 [uppdaterad 2017-06-05; citerad 2019-03-01] Länk

Folkhälsomyndigheten. Acantamoeba [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2017 [uppdaterad 2017-01-26; citerad 2019-03-05] Länk

Folkhälsomyndigheten. Acanthamoeba spp. [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2015 [uppdaterad 2015-03-13; citerad 2019-03-05] Länk

Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om acantamoeba infektion [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2017 [uppdaterad 2017-01-26; citerad 2019-03-05] Länk

Seas, C. & Bravo, F. Free-living amebas and Prototheca. In Baron, L. E. ed. UpToDate. Waltham, MA: UpToDate, 2018. [uppdaterad 2018-11; citerad 2019-03-05]

Socialstyrelsen. Infektiös keratit orsakad av bakterier, svamp eller protozooer, State of the Art [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2002-02-28 [citerad 2019-03-05] Länk

Strandås, R., Rutin Infektiös keratit (hornhinneinflammation) – behandling [Internet], Skaraborg, Västra Götalandsregionen [citerad 2019-03-07] Länk
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:8483