Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 26 maj 2019, vecka 21
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Salivläckage

Uppdaterad: 2019-04-28
Docent, logoped Lotta Sjögreen,  Mun-H-Center/Odontologen, Göteborg

Granskad av: Professor Torbjörn Ledin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi/Linköpings universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

BAKGRUND
 

Salivläckage (dregling/sialorrhea/hypersalivation) förekommer vid medfödda och förvärvade neurologiska och neuromuskulära hälsotillstånd. Personer med salivläckage har vanligtvis även andra orofaciala funktionsnedsättningar som dysartri, dysfagi och utslätad mimik. Nedsatt salivkontroll kan ibland förekomma hos barn som munandas/har nästäppa på grund av t ex förstorade tonsiller eller adenoider. Den som har nedsatt förmåga att kontrollera sin saliv rapporterar ofta att detta är något som allvarligt påverkar deras livskvalitet. Även närstående drabbas. Problemet kan vara socialt stigmatiserande - även vid lindrigare salivläckage.


Etiologi

Den primära orsaken till bristande salivkontroll är att sväljningsfunktionen är påverkad av nedsatt motorik och sensorik i munhåla och svalg. Sällan eller aldrig är orsaken en överproduktion av saliv. Svårigheten att kontrollera saliven förvärras ytterligare vid nedsatt bålstabilitet, uttalade bettavvikelser, sug- och bitovanor, munandning och sänkt vakenhetsgrad. Uppskattningsvis förekommer besvärande salivläckage hos ca 1 % av befolkningen. Nedan ges exempel på diagnoser där bristande salivkontroll är vanligt förekommande (10–85 %).
 

SYMTOM
 

  • Social stigmatisering
    Nedsatt förmåga att kontrollera saliven medför ofta ett omfattande socialt problem

  • Aspiration
    Posteriort salivläckage innebär en ökad risk för aspiration av saliv

  • Saliv på kläder, händer och föremål
    Får praktiska konsekvenser i vardagen

  • Dålig lukt

  • Våta kläder

  • Narig hud

  • Dehydrering
    I extrema fall


UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Läkemedel som kan påverka salivproduktion, salivkontroll eller vakenhetsgrad

  • Förändring av salivkontrollen över tid

  • Sociala och praktiska konsekvenser

  • Andra orofaciala funktionsnedsättningar

  • Tidigare vidtagna åtgärder för att minska salivläckaget

  • Munhälsa och aktuella tandvårdskontakter

Patient eller närstående ombeds att beskriva salivläckagets omfattning och frekvens enligt följande skalor:

Omfattning
 

  • Lätt salivläckage, bara på läpparna
  • Måttligt salivläckage, på läppar och haka
  • Rikligt salivläckage, på kläder
  • Mycket rikligt salivläckage, även på händer och föremål

Frekvens
 

  • Salivläckage förekommer ibland, inte varje dag
  • Salivläckage förekommer ofta, varje dag
  • Konstant salivläckage

Status

Flera olika yrkeskategorier kan komma att behöva involveras i en fullständig utredning av de bakomliggande orsakerna till salivläckaget. På vissa orter i Sverige samarbetar specialisttandvård och hälso- och sjukvård i oralmotoriska team som utreder och behandlar patienter med orofaciala funktionsnedsättningar, bland annat nedsatt salivkontroll.

Vid salivläckage hos barn (från ca fyra års ålder), ungdomar och vuxna rekommenderas en bedömning av följande symtom som underlag för beslut om fortsatta åtgärder:
 

  • Munandning/nästäppa?
    Inspektion av näshåla och svalg

  • Oralmotorisk funktionsnedsättning?
    Observation av oralmotorik och spontantal

  • Nedsatt bålstabilitet?
    Observation av huvudhållning och sittställning

  • Tandstatus?
    Observera om det förekommer tand- och bettavvikelser som kan förväntas bidra till nedsatt salivkontroll.



BEHANDLING
 

Behandlingsalternativ som kan vara aktuella vid besvärande salivläckage:
 

  • Oralmotorisk träning och stimulering
  • Åtgärder för att optimera sittställning och huvudhållning
  • Åtgärda förstorade tonsiller/adenoider
  • Tandreglering/bettrehabilitering
  • Förstärkt förebyggande tandvård, särskilt viktigt vid aspirationsrisk

Åtgärder för att minska salivproduktionen:
 

  • Antikolinerga läkemedel med salivhämmande effekt. Sialanar är godkänt för symtomatisk behandling av allvarlig kronisk dregling hos barn och ungdomar från 3 års ålder med kroniska neurologiska sjukdomar.

  • Botulinuminjektioner i de stora spottkörtlarna för en långtidsverkande hämning av salivproduktionen

  • Kirurgi, vanligast är en repositionering av gl. submandibularis utförsgångar i kombination med excision av gl. sublingualis.

Behandling som syftar till att minska salivproduktionen medför en ökad kariesrisk.


 

REMISS
 

  • ÖNH-mottagning

  • Tandläkare för odontologisk utredning och behandling


UPPFÖLJNING
 

Involverade behandlare ansvarar för att följa upp förekomsten av eventuella biverkningar och att den insatta behandlingen har förväntad effekt.


 

PROGNOS
 

Vid medfödda eller tidigt debuterande hälsotillstånd ökar ofta salivkontrollen med ökad ålder och medvetenhet. Sjukdomar som har ett progressivt förlopp ökar risken för att även salivkontrollen försämras med tiden.


 

ICD-10

Sialorrhea/hypersalivation K11.7

 

Referenser

Bekkers S, Delsing CP, Kok SE, van Hulst K, Erasmus CE, Scheffer ART, van den Hoogen FJA. Randomized controlled trial comparing botulinum vs surgery for drooling in neurodisabilities. Neurology. 2019 Feb 6. pii: 10.1212/WNL.0000000000007081. doi: 10.1212/WNL.0000000000007081. [Epub ahead of print] Länk

Reddihough D, Erasmus CE, Johnson H, McKellar GM, Jongerius PH; Cereral Palsy Institute. Botulinum toxin assessment, intervention and aftercare for paediatric and adult drooling: international consensus statement. Eur J Neurol. 2010 Aug;17 Suppl 2:109-21. doi: 10.1111/j.1468-1331.2010.03131.x. Länk

Sjögreen L, Gonzalez Lindh M, Brodén M, Krüssenberg C, Ristic I, Rubensson A, McAllister A.Oral Sensory-Motor Intervention for Children and Adolescents (3-18 Years) With Dysphagia or Impaired Saliva Control Secondary to Congenital or Early-Acquired Disabilities: A Review of the Literature, 2000 to 2016. Ann Otol Rhinol Laryngol. 2018 Dec;127(12):978-985. doi: 10.1177/0003489418803963. Länk

Walshe M, Smith M, Pennington L. Interventions for drooling in children with cerebral palsy. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Nov 14;11:CD008624. doi: 0.1002/14651858.CD008624.pub3. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:8396