Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tor 23 maj 2019, vecka 21
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Ångestsyndrom hos barn och ungdomar

Uppdaterad: 2019-03-07
Överläkare, leg. psykoterapeut Beata Bäckström, BUP/Region Skåne

Granskad av: Med dr, överläkare Kerstin Arnsvik- Malmberg, BUP Skärholmen/
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

BAKGRUND
 

Ångestsyndrom utgör den vanligaste och tidigaste debuterande psykopatologin hos barn. Cirka 15–20 % av alla barn beräknas ha uppfyllt kriterierna för ett ångestsyndrom innan 18 års ålder. Att känna rädsla och oro är normalt men när det leder till en hämmad normalutveckling, påverkad psykosocial funktion och ett starkt subjektivt lidande föreligger sannolikt ett ångestsyndrom. Ångestsyndrom varierar i svårighetsgrad och indelas efter grad av funktionsnedsättning och lidande i lindriga, medelsvåra och svåra ångestsyndrom. Ofta föreligger flera ångestsyndrom samtidigt.

Ångestsyndromen delas in i underkategorierna:
 

  • Separationsångest
  • Selektiv mutism
  • Specifik fobi
  • Social ångest
  • Paniksyndrom
  • Agorafobi
  • Generaliserat ångestsyndrom

Här fokuseras på de tre mest förekommande ångestsyndromen: separationsångest, social ångest och generaliserad ångest.


Etiologi

Utveckling av ångestsyndrom beror på en samverkan mellan genetiska, psykologiska och sociala faktorer. Neurobiologiska och kognitiva faktorer samverkar med miljöfaktorer som livshändelser och familjesituation vid inlärning av beteenden och reglering av oro och rädslor.




SYMTOM
 

Generella symtom hos barn med ångestsyndrom
 

  • Somatiska symtom: huvudvärk, ont i magen eller annan värk

  • Sömnsvårigheter, mardrömmar

  • Koncentrationssvårigheter: ouppmärksamhet i skolan, rastlöshet

  • Beteendeproblematik: klängighet, trotsbeteende, ilskeutbrott, irritabilitet

  • Matproblem: äter ofta otillräckligt, låg aptit med påverkad vikt-längdutveckling

  • Självskadebeteende: används ofta som självreglering vid hög ångest


Separationsångest
 

  • Överdriven oro vid separation eller föreställd separation från anknytningspersoner.

  • Barnen har svårt att vara ifrån sina föräldrar mer än förväntat för åldern.

  • Kan yttra sig i att barnet inte vill gå till skolan, på kalas och fester eller delta i aktiviteter samt undviker övernattningar och läger.


Social ångest
 

  • Överdriven oro för att bli kritiskt bedömd av andra.

  • Blyghet, rädsla för att göra bort sig, inte våga redovisa framför klassen samt rädsla för att uttala sig eller göra fel.

  • Oro för vad andra skall skall tycka om deras utseende eller klädsel.

  • Social ångest kan leda till att barn och ungdomar drar sig undan och undviker de sociala sammanhang som väcker ångest.


Generaliserad ångest
 

  • Överdriven oro inför händelser som skulle kunna inträffa i framtiden eller överdriven oro för hur händelser har utspelat sig.

  • Symtom hos barn kan till exempel vara oro för att misslyckas med skolprestationer, oro för egen eller andras hälsa, oro för framtiden, rädsla för katastrofer som jordbävningar, åska, flygolyckor, terrordåd eller krig.



DIFFERENTIALDIGNOSER
 

Psykiatriska tillstånd
 


Somatiska tillstånd
 


Läkemedel med biverkningar
 

  • Astmaläkemedel
  • Kortisonpreparat
  • SSRI-läkemedel
  • Antipsykotika
  • Bruk av illegala droger och abstinenssymtom
  • Höga halter koffein som kaffe och energidrycker



UTREDNING
 

Utredningsstruktur
 

  • Anamnestisk intervju med barn och föräldrar

  • Föräldra- och självskattningsformulär
    - SCARED-R (Screen for Child Anxiety Related Emotional Disorders – Revised)
    - SCAS (Spence Children's Anxiety Scale)

  • Ångestdagbok

  • Intervju med förskola/skola

  • Kroppslig undersökning med
    - Puls
    - Blodtryck
    - Lungauskultation
    - Palpering av buk och sköldkörtel

  • Funktionsskattning med CGAS (Children Global Assessment Scale)


Anamnes
 

  • Vilket eller vilka olika ångestsyndrom som föreligger
  • Barnets beteende, undvikanden, kognitioner och symtom
  • Utlösande situationer, triggers?
  • Symtomens frekvens och intensitet
  • Grad av lidande
  • Grad av funktionsnedsättning
  • Psykosociala stressfaktorer: vidmakthållande faktorer?
  • Skyddsfaktorer på individ-, familj- och nätverksnivå
  • Ärftlighet för psykiatriska tillstånd?
  • Eventuell psykiatrisk samsjuklighet och differentialdiagnostik
  • Eventuell somatisk bakomliggande orsak
  • Bedömning av förutsättningar inför psykoterapeutisk behandling


Fördjupad psykiatrisk bedömning

För differentialdiagnostik och kartläggning av samsjuklighet kan semistrukturerad diagnostisk intervju utföras vid behov enligt:
 

  • K-SADS (Kiddie-Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia) screening och supplement ångeststörning

    eller

  • MINI-KID (MINI Internationell Neuropsykiatrisk Intervju För barn och ungdomar)


Labb
 

  • Hb med indices (EVF, MCHC, MCV)
  • El- och leverstatus
  • B12, folat
  • S-Ca
  • B-glukos
  • TSH, T4
  • U-toxscreening



BEHANDLING


Psykopedagogisk behandling
 

  • Första steget vid behandling av ångestsyndrom är psykopedagogisk behandling.

  • Ska ges strukturerat under 4–6 sessioner.

  • Innehåller undervisning om tillståndet, hantering av stressorer i den psykosociala miljön, etablering av goda levnadsvanor som sömn och fysisk aktivitet samt strategier för egen symtomhantering och exponering.


Psykoterapeutisk behandling
 

  • Om psykopedagogisk behandling inte ger tillräcklig effekt erbjuds som steg två KBT i 10–12 sessioner.

  • Interventionerna i KBT skräddarsys efter ångestproblematiken och barnets kognitiva förmåga.


Farmakologisk behandling
 

  • Om KBT inte gett effekt kan läkemedelsbehandling erbjudas. I första hand med sertralin. Vid svåra ångesttillstånd kan läkemedelsbehandling påbörjas parallellt med KBT.

    Måldosen av sertralin är 50–200 mg och upptrappningen inleds förslagsvis med 12,5 mg/d hos barn under 13 år, annars 25 mg/d. Dosökning sker därefter med 1 (–3) veckors intervall.

  • I andra hand om sertralin inte ger effekt eller inte tolereras provas fluvoxamin med startdos 12,5–25 mg mg/d och måldos 200–300 mg/d beroende på ålder.


Akut- eller behovsmedicinering

Behovsmedicinering som tillfälligt lindrar ångestsymtom får aldrig ersätta psykopedagogisk behandling, KBT eller SSRI vid ett ångestsyndrom. Tillfälligt symtomlindrande läkemedel mot ångestsymtom kan vid högt lidande undantagsvis användas i början av en KBT- eller SSRI-behandling. Dock föreligger risk för sedation och hjärtrytmrubbning. Oftast används då antihistaminer som hydroxizin eller prometazin. Vid mycket kraftig och psykosnära ångest som kräver akut eller heldygnsvård kan kortvarig behandling med neuroleptika vara indicerat.
 



UPPFÖLJNING


Med 6–8 veckors intervall bör behandlingseffekten utvärderas systematiskt enligt nedan.
 

  • Själv- och föräldrarskattning med SCAS eller SCARED-R

  • Funktionsförmåga i vardagen med C-GAS

  • Utvärdering av aktuella problemområden och uppnådda behandlingsresultat

  • Utvärdering av behandlingsföljsamhet, motivation och resurser

  • Reviderad vårdplan



PROGNOS
 

Det finns idag effektiv och evidensbaserad psykoterapeutisk och farmakologisk behandling för barn och ungdomar med ångestsyndrom. Med tidig upptäckt och adekvat behandling är prognosen god.


 

REMISS
 

  • Lindriga till medelsvåra ångesttillstånd hos barn och ungdomar kan behandlas på primärvårdsnivå/första linjens psykiatri om kompetens och erfarenhet av psykopedagogisk behandling och KBT-behandling av ångestsyndrom hos barn finns.

  • Remiss till specialistmottagning för barn- och ungdomspsykiatri utfärdas om behandlingsförsök ej givit tillfredställande effekt efter 8-10 veckor eller om läkemedelsbehandling är indicerad.

  • Läkemedelsbehandling med SSRI bör skötas av specialist i barn- och ungdomspsykiatri.


ICD-10

Separationsångest i barndomen F93.0
Social fobi F40.1
Generaliserat ångestsyndrom F41.1

 


Referenser
 

  1. Riktlinje Ångest och Tvångssyndrom, 2017, Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri. Länk

  2. Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket nr 6 2016. Länk

  3. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Stöd för styrning och ledning – Remissversion 2016 Socialstyrelsen. Länk

  4. DSM-5 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders Fifth edition. American Psychiatric Association 2013

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:8221