Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
fre 15 februari 2019, vecka 7
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Pityriasis alba

Uppdaterad: 2018-10-07
Doktorand, specialistläkare Sam Polesie, Hudkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Docent, överläkare Amra Osmancevic, Hudkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Med dr, Spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se



BAKGRUND
 

Pityriasis alba (PA) är en vanligt förekommande hudsjukdom, säkra incidenssiffror saknas dock. Tillståndet kännetecknas av hypopigmenterade runda eller ovala fläckar företrädesvis i ansiktet och förekommer främst hos barn och ungdomar.


Etiologi

Etiologin bakom PA är okänd. Sjukdomen är ofta samtidigt förekommande med atopiskt eksem och framträder tydligare hos individer med hydtyp IV-VI (mörkare hudtyper). Ofta är det föräldrarna som reagerat på de hypopigmenterade fläckarna och söker med barnet till sjukvården. PA är ofta självbegränsande och går typiskt över på månader till år.


 

SYMTOM
 

  • Hypopigmenterade områden med mer eller mindre kosmetiskt störande utseende, för övrigt ofta ett asymtomatiskt tillstånd
  • Lätt klåda och/eller fjällning kan förekomma
  • Lätt rodnad kan förekomma tidigt i förloppet

Kliniska fynd
 

Hypopigmenterade maculae/fläckar med oskarp avgränsning mot intilliggande hud. Vanligen förekommande i ansiktet och då företrädesvis på kinder, men lesioner kan även vara fördelade över hals, extremiteter och bål. Diskret rodnad kan föreligga och emellanåt även fjällning, som då typiskt är lokaliserad i randzonen.

Andra fynd som kan tala för atopisk dermatit är ofta samtidigt förekommande:
 

  • Keratosis pilaris
  • Dennie-Morgan linjer infraorbitalt
  • Böjveckseksem


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Vitiligo (lyser upp vid användande av Woods lampa)
  • Pityriasis versicolor (ovanligt i ansiktet)
  • Tuberös skleros
  • Nevus depigmentosus
  • Nevus anemicus
  • Morfea (kutan sklerodermi)
  • Postinflammatorisk hypopigmentering efter exempelvis psoriasis
  • Hypopigmenterad mycosis fungoides (extremt ovanligt)
  • Lepra (extremt ovanligt i Sverige)
  • Tinea med hypopigmentering
  • Syfilis
  • Hypopigmentering efter lokal användning av starka steroidpreparat


UTREDNING
 

Någon specifik utredning behövs inte då diagnosen är klinisk. Diagnostiken skärps genom att använda Woods lampa, vilken underlättar att skilja PA från vitiligo. Vid vitiligo ses en tydligare ”upplysning” av aktuellt/aktuella områden och en tydligt markerad gräns.

Hudbiopsi kan övervägas vid osäker diagnos, men utförs sällan i praktiken. Hudavskrap för provtagning till svampodling eller direktmikroskopi vid misstanke om pityriasis versicolor bör övervägas vid differentialdiagnostisk osäkerhet.

 

Status
 

Helkroppsinspektion, med särskild fokus på andra kutana tecken som kan föra tankarna till atopisk dermatit.


 

BEHANDLING
 

Det är värdefullt att lägga några extra minuter på patientinformation. Informera om den gynnsamma prognosen, att det inte är smittsamt och att tillståndet är ofarligt. Solexponering kan framhäva de hypopigmenterade områdena, vilket emellanåt är varför lesionerna upptäckts. Solexponering bör, om möjligt, begränsas och vikten av att använda solskyddsfaktor bör understrykas (gärna faktor 50+, hela kroppen bör smörjas).

 

Lokaliserad sjukdom
 

Vid enbart ledsagande torrhet i huden utan symtom kan mjukgörande kräm övervägas.

Topikalt verkande kräm/salva med relevant styrka kan övervägas vid symtom. Behandlingar som då kan användas är exempelvis:
 

Utbredd sjukdom
 

Ljusbehandling med PUVA (psoralen och långvågigt ultraviolett ljus) finns rapporterat som behandling av PA, men ges i princip aldrig.


 

UPPFÖLJNING
 

Patienter med PA diagnostiseras och informeras typiskt i primärvården. Vid oväntat stor utbredning eller där diagnostiken är osäker kan remiss skickas till hudläkare för bedömning. Det är då av stort värde om foto kan bifogas till remissen.


 

PROGNOS
 

Tillståndet är ofta självbegränsande och går över av sig själv på månader till år.


 

BILDARKIV
 

Bilder på Dermis.net


 

ICD-10

Pityriasis alba L30.5

 

Referenser
 

Miazek N et al Pityriasis Alba--Common Disease, Enigmatic Entity: Up-to-Date Review of the Literature. Pediatr Dermatol. 2015 Nov-Dec;32(6):786-91. Länk

Zaynoun S, Jaber LA, Kurban AK. Oral methoxsalen photochemotherapy of extensive pityriasis alba. Preliminary report. J Am Acad Dermatol. 1986 Jul;15(1):61-5. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:7780