Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
fre 21 juni 2019, vecka 25
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Blöjeksem (blöjdermatit)

Uppdaterad: 2019-02-03
ST-läkare Maja Wahlström, Wästerläkarna VC/VGR
Specialistläkare Susanna Palmer, Avonova Företagshälsa Järntorget/Göteborg

Granskad av: Med dr, Spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

BAKGRUND
 

Blöjeksem är ett slags irritationseksem och tillhör de vanligaste dermatologiska besvären i spädbarnsåldern. Detta ses dock alltmer sällan i takt med utvecklandet av effektivare blöjor som absorberar urinen bättre.

Irritationen uppkommer genom att huden i blöjregionen ständigt utsätts för fukt, urin, avföring och tvätt samt att den är insluten i ett lufttätt system inuti blöjan. Essensen i behandlingen innebär därför blöjfrihet och luftning vilket kan vara svårt längre stunder.

Blöjeksem kan innebära stora besvär genom att irritationseksemet kan förvärras via kolonisatörer som bakterier och jästsvamp (candida), vilka trivs bra i den varma och fuktiga miljön.

Differentialdiagnoserna bör alltid uteslutas då blöjeksem är relativt sällsynt hos friska barn.
 



SYMTOM
 

  • Rodnad. Vid candida ses ilsken rodnad, delvis macererad (fuktig/uppluckrad) hud. Ofta glansig längst in i hudvecken.

  • Torra förändringar

  • Vätskande icke-papulösa utslag perianalt, genitalt eller glutealt. Hudvecken opåverkade.

  • Makulopapulösa utslag med satellitpustlar (ytliga avgränsade varbildningar i huden), vid candidiasis.

  • Obehag såsom klåda, smärta, sveda



DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Seborroiskt eksem (mjälleksem): Debut före 2 månaders ålder. Yttrar sig oftast som gulvit, fetaktigt fjäll i hårbottnen, panna och ögonbryn. I blöjregionen blir huden röd och fjällig och till skillnad från blöjeksem blir även hudvecken irriterade. Det kan också sprida sig till kroppen, och då som fläckvisa, rodnande, eller mer sammanhängande och något fjällande förändringar. Det kan ge lindrig klåda men ofta ingen klåda alls, till skillnad från atopiskt eksem.

  • Stjärtfluss: Orsakas av streptokocker grupp A (GAS), testa med snabbtest (Strep A). Ses som välavgränsad rodnad, ibland även svullnad och smetighet, runt anus som kan sprida sig till yttre genitalia. Ger klåda, smärta och irritation. Associerade tillstånd, som tonsillit och impetigo, hos patienten/familjemedlemmar, kan förekomma samtidigt.

  • Svampinfektion ger kraftigare rodnad, glansigare och delvis macererad hud. Jästsvampen koloniserar och växer i eksemet.

  • Atopiskt eksem drabbar fr a ansikte, extremiteternas sträcksidor och bål under spädbarnsåret, för att senare under småbarnsåren lokalisera sig till bl a böjveck (armar och knän), runt hand- och fotleder, till halsen. Det ger ofta en besvärlig klåda. Barnets hud är generellt torr och känslig.



UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Debut? Vid diabetes gynnar glukosuri tillväxten av mikroorganismer, som trivs extra bra i en fuktig miljö. Hos spädbarn och småbarn är då sjukdomshistorien ofta kort (från några dagar till någon vecka).

  • Hygien. Hur ser blöjrutiner och tvätt ut? Luftas stjärten?

  • Avföringskonsistens och frekvens?

  • Behandlingsförsök?

  • Samsjuklighet? Atopi? Eksem? Allergi? Impetigo?

  • Närstående med streptokockinfektion (impetigo, halsfluss?)

  • Mediciner. Nyligen antibiotikabehandlats (candidainfektion)?

  • Hereditet? Diabetes?


Status
 

  • Inspektion. Rodnad, värmeökning, svullnad tyder på inflammation. Torra fläckar och/eller övrig atopi? Svampinfektion ger ett mer ilsket rodnat, glansigt eksem. Blåsor, krustor och sprickor med varig sekretion (pus) pekar på infektion. Är rodnaden centrerad kring enbart anus (stjärtfluss)?

  • Övriga hudkostymen. Hudtyp? Andra hudproblem, eksem, svampinfektion, impetigo? Vid candidiasis titta också efter samtidig torsk i munnen.


Labb
 

  • Svampdiagnostik baseras på klinik. Odling rekommenderas om den kliniska bilden inte är typisk. Vid oklar irritation/eksem/utslag i underlivet, som inte svarar på rekommenderad behandling, ska diabetesdebut uteslutas (urinsticka).

  • Bakterieodling görs vid utbredd och/eller progredierande infektion som inte svarar på lokalbehandling.

  • Strep A vid misstanke om stjärtfluss.



BEHANDLING
 

  1. Lufta
    Lufta stjärten är den viktigaste åtgärden. Barnets hud bör hållas torr och blöjfri så mycket som möjligt för att minska hudens kontakt med urin och feces. Utöver detta utförs täta blöjbyten.

  2. Tvätta
    Rengör med ljummet vatten och barnolja. Torka rumpan noggrant efteråt.

  3. Smörj
    Smörj enligt nedan vid varje blöjbyte tills eksemet är borta.

Rodnad

Stryk ett tunt lager med fet barnsalva Zinksalva i APL eller Silon (innehållande zinkoxid), Inotyol (titandioxid) eller Bepanthen (dexpantenol) för att skydda huden från irritanter samt minska dermal vätskeförlust.

Vid svidande, och mer utbredd, rodnad läggs glukokortikoid gr I till: kräm Mildison (fetare, receptbelagt) eller kräm Hydrokortison.


Sårigt/vätskande

Om eksemet är glansigt, ilsket rodnat och det finns tecken till (vätskande) sår: badda med alsollösning 1 %. Smörj därefter med antimykotikum i kombination med Glukokortikoid Gr I: Kräm Cortimyk. Kräm Daktacort. Gr II: Kräm Pevisone (receptbelagt).

Minskar inflammationen lokalt men det finns fortsatt tecken till svampinfektion kan behandlingen fortgå med enbart antimykotikum lokalt: exempelvis kräm 2 % Daktar (imidazolderivat).

Vid samtidig, svår torsk (måttlig utbredning går som regel tillbaka av sig själv) överväg tillägg av oral suspension, (Nystatin mixtur 100000 IU/ml) 1 ml 4 ggr/dag Mycostatin. Behandling ges tills symtomen försvunnit och några dagar till, vilket ofta innebär en behandlingstid på 2–6 veckor.


Varig sekretion, varblåsor, smetiga krustor eller sprickor

Behandlas som impetigo.

Vid uttalade besvär och utan förbättring efter ca 5 dagar rekommenderas smörjning med salva med fusidinsyra (Fucidin). Resistensläget har förbättrats något och den tidigare rekommenderade salvan retapamulin (Altargo) har slutat tillverkas. Fucidin appliceras i ett tunt lager 2–3 gånger/dag i 7 dagar.


Utbredd infektion

Vid utbredd och/eller progredierande infektion, som inte svarat på lokalbehandling, odla och sätt in peroral antibiotikabehandling flukloxacillin 50–75 mg/kg/dygn fördelat på tre doser i 7 dagar. Vid penicillinallergi ges klindamycin 15 mg/kg/dygn fördelat på tre doser i 7 dagar.


 


REMISS
 

Barn och ungdomsmottagningen (BUM)
 

  • Besvärliga eller svårbehandlade eksem som ej förbättras enligt ovanstående behandlingsregim eller där systemsjukdom misstänks (sänkt allmäntillstånd, viktnedgång, långvarig feber, lymfadenit, andra objektiva fynd).



UPPFÖLJNING
 

Barn som inte förbättras med behandling inom 1–2 veckor bör följas upp för ny klinisk undersökning och bedömning. Försämras utslagen kraftigt och barnet får symtom på infektiös spridning bör läkarbedömning göras samma eller nästa dag.
 



PROGNOS
 

God prognos. Det förekommer som tidigare nämnts sekundärinfektioner med svamptillväxt och bakterier.




REFERENSER
 

Läkemedelsboken. Pediatrik, "Vanliga problem under småbarnsåren". 2018-03-22 Länk

Klunk C., Domingues E., Wiss K. "Un update on diaper dermatitis". Clinicis in dermatology (2014) 32, s. 477-487. Länk

Forssberg M, Hederos C-A, Moissidis G. Diabetes möjlig differentialdiagnos vid blöjdermatit. Läkartidningen. 2013;110:CCAH Länk

Läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen och Byrå4. Rekommenderade läkemedel för barn 2017–2018, s. 15. Länk

Wallskär H. Fucidinsyra ersätter borttagen salva. 2018-09-21. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:7524