Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
lör 16 november 2019, vecka 46
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Sudden deafness (plötslig dövhet)

Uppdaterad: 2019-04-03
ST-läkare Maja Wahlström, Wästerläkarna VC/VGR
Specialistläkare Susanna Palmer, Avonova Företagshälsa Järntorget/Göteborg

Granskad av: Professor Torbjörn Ledin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi/Linköpings universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

BAKGRUND
 

Sudden deafness är en sensorineural hörselnedsättning som kan debutera abrupt eller successivt över ett par dagar. Hörselnedsättningen kan beröra låga som höga frekvenser, och beskrivas som en förvrängning av taluppfattningen.

Detta PM rör endast isolerad hörselförlust utan andra neurologiska symtom. Vid anamnes eller status på t ex dubbelseende, aktuell huvudvärk och/eller sensibilitetsbortfall ska patienten omedelbart till neurologläkare/medicinklinik.

Hörselnedsättningen beror på en skada på antingen innerörat, hörselnerven eller centrala ledningsbanor. Bakomliggande orsak förblir oftast oklar men kan identifieras hos cirka 10–15 %. Ett vestibularisschwannom (akustikusneurinom) döljer sig bakom cirka 2 % av alla som drabbas.

Upp till 20/100 000 drabbas årligen. 2/3 tillfrisknar helt eller delvis och varav hälften tillfrisknar utan aktiv terapi - vilket gör det svårt att dra slutsatser om behandlingsterapin i sig haft effekt eller om förbättringen skett spontant.

Tillståndet kräver (sub-)akutremiss till närmaste ÖNH-akutmottagning med önskvärd bedömning inom ett dygn för diagnostisering och ställningstagande till eventuell läkemedelsbehandling (helst inom 72 timmar).

 

Etiologi
 

Nedan följer orsaksförklaringar till idiopatisk sudden deafness, varpå de två övre teorierna är de vanligaste:
 

  • Vaskulär. Anses orsakas av syrebrist i den ändartär som försörjer örat via trombos, emboli, sicklecellsanemi, stressbetingad vasospasm eller “sludging” p g a hyperviskositet med fördröjd passage av erytrocyter.

  • Infektiös. Hörselnedsättningar har setts i samband med borrelia, herpes zoster, parotit, mononukleos, bakteriell meningit men även vissa fall av bl a syfilis, toxoplasmos, HIV och rubella har förekommit.

  • Autoimmun. Misstänks framförallt vid bilaterala fall men har även upptäckts vid ett fåtal ensidiga insjuknanden. Temporalisarterit, Behçets syndrom, SLE, polyarteritis nodosa (oftast dubbelsidigt), Cogans syndrom m.m.

  • Mekanisk. Trumhinneperforation/membranruptur av ovala/runda fönstret. Kan vara följd av barotrauma (t ex dykning, flygning), buller- eller akustiskt trauma (knallskott, explosion m m) eller kraftig tryckförändring (krystning, tunga lyft). Ger momentan ensidig hörselnedsättning. En perilymfatisk fistel mellan inner- och mellanörat kan ge en mer flukturerande hörselnedsättning.

  • Traumatisk. Fraktur i os temporalis, kirurgi, kommotio med påverkan av innnerörat.



SYMTOM
 

  • Plötsligt påkommen hörselnedsättning, från sekunder till gradvis över några dagar

  • Ensidig (> 95 %) eller dubbelsidig

  • Lätt hörselnedsättning är vanligare än kraftig-total

  • Tinnitus eller ljudförvrängning

  • Fyllnads-/tryckkänsla

  • Ljudkänslighet



DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Ledningshinder: akut mediaotit, sekretorisk mediaotit (stämgaffelprov ger vägledning), extern otit, vaxpropp, främmande kropp.

  • Specifika örontillstånd: t ex otoskleros, Ménières sjukdom (kokleär hydrops). Det sistnämnda kännetecknas av hörselnedsättning, yrselattacker och tinnitus. Ger oftast bashörselnedsättning (< 500 Hz).

  • Tumor: Vestibulärt schwannom, ponsvinkeltumör, meningiom, myelom. Förutom hörselnedsättning kan balansrubbning/diffus ostadighet, ensidig tinniuts, hydrocefalussymtom (huvudvärk, gångsvårigheter, förvirring och minnesstörning), trigeminus- och facialispåverkan tala för detta.

  • Metabol: Hörselnedsättning är vanligare hos patienter med diabetes mellitus. En förklaring är mikrovaskulära skador i örat genom hyperglykemi.

  • Toxiska läkemedel: t ex antiinflammatoriska- och vätskedrivande läkemedel, antibiotika och cytostatika samt vissa läkemedel mot malaria. Bland de vanligaste t ex ibuprofen, naproxen, furosemid, erytromycin.



UTREDNING
 

I primärvården ska basutredningen bestå av en kort anamnes, öronstatus samt basalt neurologistatus. Diagnosen ställs på Öron-näsa-hals dit även patienter med avvikande trumhinnestatus och utan genomfört audiogram remitteras.

 

Anamnes
 

  • När kom hörselnedsättningen? Akut/smygande debut? Progress?

  • Enkel- eller dubbelsidigt?

  • Andra förekommande symtom som tinnitus, förkylning, öronvärk eller hudförändringar (herpesblåsor)? Fästingbett?

  • Några neurologiska symtom?

  • Något utlösande i omgivningen såsom kraftig tryckförändring, buller- eller akustiskt trauma (plötslig bullerexponering, t ex knallskott, explosion m m)?

  • Nuvarande sjukdomar? Öron- eller hörselsjukdom, hörapparat?

  • Läkemedel? Fråga specifikt om intravenös behandling med antibiotika, salicylater, diuretika och cytostatika?


Status
 

  • Allmäntillstånd

  • Öron: Trumhinnestatus ska vara normalt.

  • Hörseltest av ljuduppfattningen via konversationsprov. Notera största avstånd där förslagsvis tvåstavigt ord med konversationsstämma kan återges. Testa ett öra åt gången.

  • Hud: Hudinspektion (herpesblåsor?)

  • Neurologi: Basalt neurologstatus ska vara invändningsfritt. Vid yrsel kan frenzelbrillor användas om tillgängligt.

  • Stämgaffelprov (250–1000 Hz) är relativt opålitliga. Vid Rinnes test ses normalt positivt test (ljud hörs) på det sjuka örat och innebär intakt trumhinna/hörselbenskedja. Hörs inget i örat pekar det på ledningsfel. Vid Webers test lateraliseras ljudet till det bättre/friska örat vid sensorineural hörselnedsättning, men omvänt vid ledningsfel.


Vid anamnes eller status på dubbelseende, aktuell huvudvärk och/eller sensibilitetsbortfall ska patienten omedelbart till neurologläkare/medicinklinik.
 


Labb
 

Inga prover är nödvändiga för handläggning i primärvården.

 

Audiogram
 

Är önskvärt om möjligt direkt på vårdcentral men ska aldrig fördröja handläggningen. Audiogram visar en sänkning av hörseln på ≥ 30 dB för minst tre intilliggande frekvenser. (Om en tidigare neurogen hörselnedsättning är känd räcker en sänkning på 10–15 dB, för tre intilliggande frekvenser).




BEHANDLING
 

  • Remiss
    Patienten behandlas inte i primärvården utan ska akut till närmaste ÖNH-akutmottagning

  • Rådgivning
    I vissa relevanta fall kan utredande läkare rekommendera patienten att närmaste veckorna undvika kraftig fysisk ansträngning och tunga lyft, samt potentiellt hörselskadliga ljud/buller. Att skydda hörseln i framtiden kan också vara uppmuntransvärt.

  • Farmaka
    Om det gått mindre än en vecka sedan insjuknande behandlas patienten ibland med högdos perorala kortikosteroider (trots att evidens saknas) 10-14 dagar via ÖNH-kliniken. I de få fall där Borrelia är bakomliggande orsak till sudden deafness behandlas patienten med doxycyklin 100 mg 2 x 1 i 14 dagar. Vid konstaterad herpes zoster oticus - T valaciclovir 1000 mg x 3 i 7 dagar.



REMISS
 

Öron-näsa-hals (ÖNH)-akutmottagning
 

  • Alla typer av plötslig hörselnedsättning utan tydlig orsak vid öronundersökning


Medicinakutmottagning (neurolog)
 

  • Plötslig hörselnedsättning med nytillkomna neurologiska symtom. Akutremiss!


Remissinnehåll
 

Förutom relevant anamnes, sjukhistoria och pågående läkemedelsbehandling även:
 

  • Information om eventuell tidigare öron- eller hörselsjukdom

  • Öronstatus

  • Audiogramresultat, om möjligt. Får dock ej fördröja remissen då undersökningen ändå görs om på ÖNH-kliniken



UPPFÖLJNING
 

  • ÖNH-mottagningen utreder patienten

  • Hörselverksamheten kan bistå med hjälp om hörselnedsättningen bl a med utprovning av hörselhjälpmedel



PROGNOS
 

  • Vanligtvis är orsaken ofarlig

  • Två tredjedelar tillfrisknar helt eller delvis

  • Bäst prognos ses vid lätt hörselnedsättning utan andra symtom samt de patienter med "hängmatteliknande" hörselnedsättningar (i mellanregistret)

  • Förlopp som liknar Ménières syndrom (yrselattacker kombinerade med hörselnedsättning och tinnitus) eller ytterligare hörselnedsättning. Det senare sker med ytterligare skov på det drabbade örat, alternativt försämring på det tidigare "friska" örat. Oftast ligger det då en genetiskt betingad progressiv sjukdom bakom.

  • Obehandlad hörselnedsättning kan leda till social isolering och nedstämdhet.



SJUKSKRIVNING
 

Behövs i normalfallet inte. Vid skadliga ljud/buller på arbetsplatsen kan hörselskydd användas. Vid betydande krav på kommunikation kan en kortare sjukskrivning eventuellt bli aktuell.

 

ICD-10

Plötslig idiopatisk hörselnedsättning H91.2
Hörselnedsättning, ospecificerad H91.9
Annan specficerad form av hörselnedsättning H91.8
Andra öronsjukdomar H90
Ledningshinder och sensorineural hörselnedsättning H90

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
H90 Ledningshinder och sensorineural hörselnedsättning
H91 Annan hörselnedsättning

 



REFERENSER
 

Region Skåne. Vårdriktlinjer. Plötslig sensorineural hörselnedsättning. 2017. Länk

Hultcrantz, Elisabeth et al. Nationell databas kan lösa gåtan med plötslig sensorineural hörselnedsättning. Läkartidningen. Nr 39. 2003. Volym 100 Länk

Kuhn, Maggie et al. “Sudden Sensorineural Hearing Loss: A Review of Diagnosis, Treatment, and Prognosis.” Trends in Amplification 15.3 (2011): 91–105. PMC. Web. 21 Feb. 2018. Länk

O'Malley MR, Haynes DS. Sudden hearing loss. Otolaryngol Clin North Am. 2008 Jun;41(3):633-49, x-xi. doi: 10.1016/j.otc.2008.01.009. Review. PubMed PMID: 18436003. Länk

Sauvaget E, Kici S, Kania R, Herman P, Tran Ba Huy P. Sudden sensorineural hearing loss as a revealing symptom of vestibular schwannoma. Acta Otolaryngol. 2005 Jun;125(6):592-5. PubMed PMID: 16076707. Länk

 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:7443