Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 20 februari 2018, vecka 8
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Sekretorisk mediaotit (Otosalpingit) - handläggning i primärvård

Uppdaterad: 2018-01-17
ST-läkare Susanna Palmer, Wästerläkarna VC/VGR
ST-läkare Maja Wahlström, Wästerläkarna VC/VGR
Specialistläkare Axel Hansson, Internetmedicin.se/Göteborg

Granskad av: Docent, allmänläkare Malin André, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och Preventivmedicin/Uppsala Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

BAKGRUND
 

Sekretorisk mediaotit (SOM, otosalpingit) är ett inflammatoriskt tillstånd med ansamling av icke-purulent vätska i mellanörat.

En kombination av olika faktorer är ofta bakomliggande. Svullnad av örontrumpetens slemhinna (t ex vid övre luftvägsinfektion/ÖLI) är en vanlig bidragande orsak, då detta leder till undertryck och nedsatt ventilation av mellanörat. SOM är också ett vanligt resttillstånd efter akut mediaotit (AOM), varför SOM ses betydligt oftare under vinterhalvåret.

Andra orsaker till SOM innefattar allergiska besvär från övre luftvägar, tryckskillnader i samband med flygning, "bakåtsniffning" (snytning inåt vid förkylning), samt stor adenoid (yngre patienter).

Barotrauma är en specialform av SOM som kännetecknas av tunnflytande, ibland blodtillblandad vätska i mellanörat efter kraftiga tryckförändringar i samband med flygning eller dykning.

Barn drabbas oftare än vuxna av SOM. Detta beror dels på att AOM är vanligare bland barn, dels på att barn har en kortare och mer horisontellt belägen örontrumpet som är känsligare för svullnad och försämrat avflöde. Vanligaste åldern för insjuknande är 1 till 5 år. SOM är en av de vanligaste orsakerna till hörselnedsättning hos barn.

Downs syndrom, läpp-käk-gomspalt eller sjukdom med nedsatt cilierörlighet orsakar ökad risk för långdragen SOM.

SOM är i sig benignt, men ensidiga besvär hos vuxna är ett observandum som kan inge misstanke om epi-/nasofarynxtumör (se Standardiserat vårdförlopp (SVF) för huvud-hals-cancer).


 

SYMTOM
 

Symtomen uppstår icke-akut vid SOM.
 

  • Lock- eller fyllnadskänsla i örat.
  • Vissa upplever mindre smärta och obehag. I allmänhet dock ingen värk. Avsaknad av feber.
  • Bubblande, knastrande eller andra ljud i örat.
  • Hörselnedsättning. Hos barn uppmärksammas detta ofta av närstående vuxna. Observera att en patient kan vara högljudd på grund av hörselnedsättning.
  • Bristande eller tillbakagång av språkutveckling hos barn.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Akut mediaotit

  • Vaxpropp

  • Extern otit

  • Tuba aperta (öppetstående örontrumpet - kan förutom lockkänsla ofta ge upplevelse av eko vid eget tal)

  • Simplexotit (otit i samband med förkylning - bevarad rörlighet av trumhinnan, ofta kärlinjicering vid hammarskaftet)

  • Adhesiv otit (sammanväxning mellan trumhinnan och mellanörats mediala vägg, behöver lösas kirurgiskt på ÖNH-klinik)

  • Kronisk otit

  • Cholesteatom (pärlcysta)

  • Epi-/nasofarynx-tumör

  • Skrikröd trumhinna hos barn

  • Tensor tympani-syndromet (ökad muskelaktivitet i m. tensor tympani - knäppande ljud, varierar ofta i grad)

  • Sudden deafness. Plötslig och ofta påtaglig hörselnedsättning. OBS! Skall remitteras akut till ÖNH-klinik - kortison bör insättas inom 72 h.

  • Främmande kropp eller vatten-/tvål-/schampo-rester kvar i örat efter bad


UTREDNING
 

Anamnes

Patientens egen sjukhistoria är viktig för diagnostiken.
 

  • Debut, beskrivning och utveckling av symtom? Feber, värk?
  • Associerad eller genomgången ÖLI?
  • Flygresa nyligen?
  • Föregående ljudtrauma?
  • Tidigare öronbesvär? Tympanostomirör?

Status
 

  • Vid otoskopi kan eventuellt gulfärgad vätska ses i mellanörat, bakom trumhinnan - tydligast i form av vätskenivåer eller bubblor. Trumhinnan är vanligen ljus/genomskinlig och indragen eller normalställd. Hammarskaftet är ofta synligt, till skillnad från vid AOM när det ofta döljs av en utåtbuktande trumhinna.

  • Trumhinnans rörlighet ska undersökas med tympanometri och/eller Siegels tratt. Vid SOM ses nedsatt rörlighet av trumhinnan; tympanometri ger ett så kallat B-tympanogram

  • Stämgaffelprov (512 Hz): Rinnes test negativt (benledning bättre än luftledning), Webers test - ljudupplevelsen lateraliseras till det drabbade örat.

  • Inspektion av mun och svalg.

  • Svullna lymfkörtlar i huvud-halsområdet (kan tala för infektiös genes)?

  • Rör i trumhinnan (tympanostomirör)?

Lab

Inga blodprover är nödvändiga för diagnos. Odlingar tas i regel ej inom primärvården.



BEHANDLING
 

  • Expektans i första hand. Självläker i allmänhet på några veckor, ibland månader.

  • Rekommendera Valsalva-manöver så ofta som möjligt (gärna flera gånger per timme).

  • Råd att snyta sig vid förkylning. Att dra in snoret i näsan ger ökad risk för retraktion av trumhinnan.

  • Otovent är en slags specialballonger som vid upprepad användning morgon och kväll har bevisad effekt avseende öppning av örontrumpeten. Kan användas av barn äldre än tre år och vuxna. Köps receptfritt på apotek.

  • Högläge av sängens huvudända.

  • Antihistamin samt andra allergiläkemedel vid behov vid allergisk genes.

  • Det finns inte någon vetenskaplig evidens för att avsvällande terapi (nässpray eller peroral medicinering) har effekt avseende utläkning av SOM.


UPPFÖLJNING / REMISS
 

Generellt sker uppföljning och behandling i primärvården under de tre första månaderna. Remittera till Öron-näsa-hals-(ÖNH)-mottagning vid kvarstående symtom därefter. Vid osäkerhet kontaktas ÖNH-specialist för konsultation. Vid ensidig SOM hos barn utan symtom på hörselnedsättning eller andra öronbesvär behövs ingen extra kontroll.

 

Remisskäl

Barn
 

  • Vid kroniska (> 3 mån) och dubbelsidiga besvär med misstänkt eller påvisad hörselpåverkan, remiss till ÖNH-specialist för ställningstagande till paracentes och inläggning av tympanostomirör.

  • Vid dubbelsidig SOM > 6 månader, utför eller remittera för hörseltest även om ingen uppenbar hörselnedsättning.

  • Vid ensidig SOM remitteras barn bara vid okarakteristiskt kraftiga symtom.

  • Remittera mer frikostigt om barnet har funktionshinder som påverkar kommunikationsförmågan, då nedsatt hörsel kan försämra denna ytterligare.

  • Under senvåren kan man ofta avvakta med remiss då självläkningen är hög under sommarperioden.

Vuxna/ungdom
 

  • Ensidig SOM hos vuxna kan bero på bakomliggande epi-/nasofarynxtumör. Om inte anamnes eller status talar för annan förklaring, t ex pågående infektion, innebär ensidig SOM hos vuxna att tumör ska uteslutas enligt Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer (SVF). Remiss skickas då samma dag till regionalt uppgiven ÖNH-mottagning (filterfunktion).

  • Unga vuxna kan också drabbas av nasofarynxcancer eller ha en kvarstående stor adenoid som komprimerar tubamynningen. Ensidig SOM > 3 veckor hos barn/tonåringar över 12 år utan infektion eller annan uppenbar förklaring, ska därför remitteras subakut.

Remissinnehåll
 

  • Anamnes, symtom och kliniska fynd (vid SVF särskilt de som ligger till grund för misstanke om cancer)

  • Kontaktuppgifter till patienten (inklusive mobiltelefonnummer vid SVF)

  • Tidigare utredningar

  • Samsjuklighet, tidigare sjukdomar och behandlingar

  • Aktuella läkemedel

  • Eventuell rökning

  • Social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar av relevans


PROGNOS
 

  • Prognosen är god för SOM. Sex månader efter debut har mer än 80 % läkt ut spontant.

  • Komplikationer inkluderar adhesiv otit och kolesteatom.

  • Långvariga besvär kan orsaka försenad talutveckling hos barn.


ICD-10

Inflammation i örontrumpeten H68.0

 

Referenser

Clin Otolaryngol. 2015 Oct; 40(5): 407–411. Eustachian tube dysfunction: consensus statement on definition, types, clinical presentation and diagnosis: AGM Schilder mfl. Länk

Läkemedelsboken.se; Öron-, näs- och halssjukdomar, Hellström, Norman, C, Senast ändrad: 2017-05-17 Länk

Laryngoscope. 2017 Aug 11. doi: 10.1002/lary.26800. Treatment of Eustachian tube dysfunction with balloon dilation: A systematic review. Huisman JML, Verdam FJ, Stegeman I, de Ru JA. Länk

VISS.se; Sekretorisk mediaotit (otosalpingit); Författare: Hellström, S, Granskat av: Pierre Bergensand, P. Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för öron-, näs- och halssjukdomar. Uppdaterat: Oktober 2016. Länk

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering; Antihistaminer och/eller avsvällande läkemedel vid sekretorisk mellanöreinflammation (sekretorisk mediaotit) hos barn. Länk

Standardiserade vårdförlopp för cancervården. HUVUD- OCH HALSCANCER: Primärvårdsversion av standardiserat vårdförlopp 2016 Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:6888