Åksjuka

BAKGRUND
 

Åksjuka (rörelsesjuka, sjösjuka) är en benign åkomma som uppstår på grund av diskrepans mellan signaler från ögon respektive proprioception och balansorgan. De exakta bakomliggande mekanismerna är inte kända.

Tillståndet är vanligast hos barn mellan 2-10 år. Det brukar minska i vuxen ålder men förekommer även hos äldre. Kvinnor kan drabbas eller bli extra känsliga under graviditet. Personer med migrän kan ha en benägenhet för åksjuka. Barn under 2 år drabbas mer sällan då deras balansorgan inte är fullt utvecklade. Det tycks finnas en ärftlig komponent.

Faktorer som oro, dålig ventilation, att titta ner/läsa, sitta emot färdriktningen, eller om det inte finns möjlighet att se ut, kan utlösa eller förvärra symtomen.


 

SYMTOM
 

• Vanliga debutsymtom är trötthet, gäspighet, koncentrationsproblem.
  
  
• Illamående och kräkningar
  
  
• Huvudvärk
  
  
• Yrsel
  
  
• Kallsvettning
  
  
• Ökad salivutsöndring
  
  
• Luktkänslighet
  
  
• Besvären skall avklinga snabbt (inom ca 15 min) efter resans slut.
  
  
  

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Överväg andra diagnoser om symtomen inte är tydligt utlösta av rörelse med någon form av färdmedel/åkattraktion.
 

• Perifer yrsel, ex benign lägesyrsel eller vestibularisneuronit

• Central yrsel, ex stroke eller TIA

• Yrsel, illamående och kräkningar kan också förekomma vid en rad andra, inklusive allvarliga och potentiellt livshotande, tillstånd. Alarmsymtom inkluderar associerade bröst- och buksmärtor, neurologiska bortfall, feber, immunosuppression, hypotoni, allvarlig dehydrering och hög ålder.
  Handläggning av patient med misstänkt akut allvarlig åkomma skall ske enligt strukturerat omhändertagande via cABCDE
  
  
  

UTREDNING
 

Anamnes
 

• I vilka situationer får patienten symtom?
• Typ av symtom och duration?
• Förvärrande eller lindrande faktorer?
• Receptfria preparat eller andra läkemedel som prövats?
  
  

Status och lab
 

• Typisk anamnes är oftast tillräckligt för diagnos. Patienten skall vara helt besvärsfri vid vårdbesöket och i alla andra situationer som inte inbegriper rörelse med färdmedel av något slag.
  
  
• Riktat status ex neurologstatus samt ev blodprover vid anamnestiska tveksamheter eller klinisk misstanke om differentialdiagnos.
  
  
  

BEHANDLING
 

Akut behandling

När symtomen väl har uppkommit kan de vara svåra att behandla. Det är därför viktigt att informera patienten om vikten av förebyggande behandling.

Upprepade kräkningar kan leda till dehydrering och bör i så fall behandlas med vätskeersättning.

 

Förebyggande behandling/patientråd
 

• Ät en mättande måltid kvällen före eller några timmar före avfärd.
  
  
• Undvik alkohol före och under resan.
  
  
• Sitt med blicken mot färdriktningen och titta ut under resans gång, fixera blicken vid horisonten om möjligt.
  
  
• Frisk luft kan lindra symtomen.
  
  
• Vid båtresor är det bäst att sitta utomhus om möjligt.
  
  

Läkemedelsbehandling

Beakta kontraindikationer och varningar/försiktighet enligt Fass, inklusive rekommendationer vid graviditet och amning.
 

Antihistaminer
 

• Meklozin (Tabl Postafen). Finns receptfritt.
  En del förpackningar ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel när de skrivs ut på recept. Kan användas i lägre dos från 6 års ålder. Ges 1 h före avresa, och därefter var 12:e h om resan varar längre än 12 h.
  
  
• Prometazin (Tabl/oral lösning Lergigan)
  Kan användas i anpassad dos från 2 års ålder. Ges 1-2 h före resan eller alternativt kvällen före resan. Vid behov kan ytterligare två doser ges under ett dygn.
  
  

Övriga antiemetika
 

• Scopolamin: (Depåplåster Scopoderm)
  Kan användas från 10 års ålder. Appliceras 5-6 h före resan eller kvällen före, för optimal effekt.
  
  
  

UPPFÖLJNING
 

Patienter med åksjuka kan följas inom primärvården och behöver ej regelbunden uppföljning.


 

Referenser
 

Medicinenet.com: Motion sickness. MD PhD Davis, C P.
Länk

Bethann S. Hromatka Joyce Y. Tung Amy K. Kiefer Chuong B. Do David A. Hinds, Eriksson, N. Genetic variants associated with motion sickness points to roles for inner ear development, neurological processes and glukose homeostatus. Human Molecular Genetict, 2015 Vol 24, nr 9
Länk

Sensoriska konflikter ger yrsel: Rörelse- åk- sjö- transport-rymdsjuka. Christian Geisler leg läkare spec Hörsel– och Balansrubbningar spec ÖNH sjukdomar 2017, Länk

Hromatka BS, Tung JY, Kiefer AK, Do CB, Hinds DA, Eriksson N. Genetic variants associated with motion sickness points to roles for inner ear development, neurological processes and glukose homeostatus. Human Molecular Genetict, 2015 Vol 24, nr 9
Länk

1177 Vårdguiden. Åksjuka, Länk