Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
ons 21 februari 2018, vecka 8
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Syfilis

Uppdaterad: 2017-08-14
Överläkare Petra Tunbäck, Verksamheten för hud- och könssjukvård/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Sjukdomen orsakas av spiroketen Treponema pallidum. Smittspridning sker sexuellt, men även blodsmitta kan förekomma och man testar därför samtliga blodgivare. Syfilis kan även överföras från en infekterad gravid kvinna till hennes foster.

Inkubationstiden är 10-90 dagar.

Syfilis delas in i tidig och sen syfilis. I Sverige har man fram till nu satt gränsen tidig syfilis vid smitta inom 2 år, men efter revision av falldefinitionen av syfilis har man ändrat gränsen till 1 år (se Falldefinitoner vid anmälan enligt smittskyddslagen, Folkhälsomyndigheten 2017). Den ändrade definitionen innebär att vi anpassar oss till de amerikanska och internationella riktlinjerna (CDC och IUSTI). Således kommer man att kalla infektionen för tidig syfilis vid smitta inom ett år, och sen syfilis om smitta inträffat för mer än ett år sedan. Vid äldre infektioner är tidpunkten för smittoöverföring ofta svår att datera. Infektionen kallas latent när patienten inte har några aktuella symtom.

Tidig syfilis är smittsam vid sexuell kontakt. Smitta kan dock överföras till fostret och ge kongenital syfilisinfektion i alla sjukdomsstadier.

Symtomgivande primär och sekundär syfilis (symtom se nedan), samt tidig latent syfilis skall anmälas till smittskyddsläkare och smittspårning är obligatorisk.

Syfilisfall skall handläggas av specialist inom venereologi. Många fall diagnostiseras serologiskt i stadiet sen latent syfilis och då syfilis har en långsam sjukdomsprogress finns ofta gott om tid för remittering. Undantag från detta är gravid kvinna med obehandlad syfilis som bör remitteras mer skyndsamt.

Cirka 60 % av obehandlade syfilisfall läker ut spontant. Tyvärr finns ingen markör för utläkt infektion, varför alla fall som inte säkert erhållit adekvat behandling bör bedömas av venereolog för ställningstagande till behandling.


 

EPIDEMIOLOGI


Syfilis är en sällsynt sjukdom i Sverige, men i andra delar av världen är syfilis fortfarande vanligt och WHO beräknade 2012 att 5,6 miljoner nya fall av syfilis inträffade. Även kongenital syfilisinfektion är ett problem i många länder.

I Sverige minskade syfilis under 1900-talets slut, men därefter har antal fall ökat till drygt 300 fall per år. År 2016 rapporterades 349 fall. Den inhemska spridningen av syfilis ses framför allt hos män som har sex med män, medan majoriteten av kvinnor och män som smittas genom heterosexuella kontakter är smittade utomlands.

Av de anmälda fallen 2016 hade 34 % primär syfilis, 19 % sekundär syfilis och 30 % tidigt latent syfilis. Resterande fall hade oklart eller ej angivet stadium.


 

SYMTOM / KLINISKA FYND
 

Syfilis är, liksom tuberkulos och HIV-infektion, en av de stora "sjukdomsimitatörerna". Beroende på sjukdomens stadium kan patienten uppvisa i stort sett vilka symtom som helst.

Den klassiska indelningen av syfilis är:

Primär syfilis- hård schanker (oömt, oftast solitärt, sår). Vanligen lokaliserad genitalt, men kan även ses oralt. Ofta samtidiga, oömma adeniter.
Sekundär syfilis- rödbruna, makulära hudutslag, ff a på bål, handflator och fotsulor. Även slemhinnelesioner kan ses, t ex i form av condylomata lata.

- patienten kan vara allmänpåverkad och febril. Flera organ kan vara engagerade såsom hjärna, ögon, öron, lever och kliniken kan vara mycket skiftande.
Tertiär syfilis- benign syfilis; drabbar hud och skelett.

- kardiovaskulär syfilis; aortainsufficiens, aortit och aneurysm.

- neurosyfilis, kan yttra sig bl a som demens.




DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Genital herpes ger återkommande utslag och såren är oftast multipla och smärtsamma till skillnad från syfilissåret.

  • Kondylom kan påminna om condylomata lata.

  • Hudutslagen vid sekundär syfilis kan likna t ex pityriasis rosea.

  • Tumörsår har ett mer långdraget förlopp än syfilissåret, som brukar läka spontant på 6-8 veckor.

 

DIAGNOSTIK


Den klassiska regeln var tidigare att all genital sårbildning skulle betraktas som syfilis tills motsatsen var bevisad. Idag är det ff a sexualanamnesen som avgör när syfilis skall misstänkas. Gruppen MSM löper större risk att smittas med syfilis, liksom patienter med sexuella kontakter utomlands.

Under de fyra första veckorna vid primärt syfilissår utesluter negativ serologi inte syfilisdiagnosen som då istället ställs genom att påvisa T pallidum i såret med hjälp av PCR-diagnostik (finns tillgänglig på vissa laboratorier). Därefter ställs syfilisdiagnosen genom serologi och vilken screening-test som skall användas bestäms av lokala rutiner.

För att ställa diagnos brukar man kräva att minst två specifika serologiska syfilis-tester är positiva (t ex TPPA, TPHA, Treponema screening CLIA). Effekt av behandling brukar följas med en så kallad ospecifik syfilistest (t ex VDRL, RPR, WR). För mer information om syfilisdiagnostik, se under Referensmetodik för laboratoriediagnostik, SMI.

Vid positiv serologi eller vid klinisk misstanke på syfilissår bör patienten alltid remitteras till venereolog. Vid nydiagnosticerad syfilis bör prover även tas för övriga STI (sexually transmitted infections), inklusive HIV.
 

Syfilisdiagnostik (serologi)



BEHANDLING
 

Syfilisbehandling är en specialistangelägenhet och ges i regel med långverkande benzathinpenicillin (licenspreparat) i.m. eller prokainpenicillin (licenspreparat) i.m. Vid allergi mot penicillin kan Doxycyklin ges, i varierande dos beroende på sjukdomsstadium. Inget vaccin finns tillgängligt.

Jarisch-Herxheimer är en feberreaktion som kan komma inom 24 timmar efter inledd syfilisbehandling. Reaktionen ses framför allt vid behandling av tidig syfilis och klingar av inom 1 dygn.

 

Uppföljning
 

Samtliga syfilispatienter skall följas upp via venereologisk mottagning.


 

LÄNKAR
 

Länkar till bilder hos www.dermis.net:

Stadium 1 (primär syfilis)

Stadium 2 (sekundär syfilis)

Stadium 3 (tertiär syfilis)

Smittskyddsblad - Syfilis


ICD-10

Tidig medfödd syfilis med symtom A50.0
Tidig medfödd latent syfilis A50.1
Icke specificerad tidig medfödd syfilis A50.2
Sen medfödd neurosyfilis A50.4
Annan sen medfödd syfilis med symtom A50.5
Sen medfödd latent syfilis A50.6
Icke specificerad sen medfödd syfilis A50.7
Medfödd syfilis, ospecificerad A50.9
Primär genital syfilis A51.0
Primär anal syfilis A51.1
Primär syfilis med andra lokalisationer A51.2
Sekundär syfilis i hud och slemhinnor A51.3
Sekundär syfilis i hud och slemhinnor, ospecificerad A51.3X
Annan sekundär syfilis A51.4
Tidig latent syfilis A51.5
Tidig syfilis, ospecificerad A51.9
Kardiovaskulär syfilis A52.0
Symtomatisk neurosyfilis A52.1
Asymtomatisk neurosyfilis A52.2
Neurosyfilis, ospecificerad A52.3
Annan symtomatisk sen syfilis A52.7
Sen latent syfilis A52.8
Sen syfilis, ospecificerad A52.9
Latent syfilis, ej specificerad som tidig eller sen A53.0
Syfilis ospecificerad A53.9
Andra tillstånd i cirkulationsorganen vid sjukdomar som klassificeras annorstädes I98
Postinfektiös artrit vid syfilis M03.1
Sen syfilis i njure N29.0
Syfilis hos modern som komplicerar graviditet, förlossning och barnsängstid O98.1
Falskt positivt serologiskt test för syfilis R76.2
Riktad hälsokontroll avseende syfilis Z11.3D
Kontakt med och exponering för syfilis Z20.2C

 


REFERENSER


Folkhälsomyndigheten, Länk

2015 STD Treatment Guidelines från CDC, Länk

INFPREG, en databas för samlad kunskap kring infektioner och graviditet, Länk

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen, från Folkhälsomyndigheten, Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:683