Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
mån 28 maj 2018, vecka 22
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Köttallergi

Uppdaterad: 2018-03-26
Med dr, överläkare Teet Pullerits, Allergimottagningen/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Professor Ulf de Faire, Institutet Miljömedicin (IMM)/Karolinska Institutet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

BAKGRUND
 

Allergi mot kött är ovanligt trots att kött konsumeras i stora mängder. Köttallergi som en ny form av överkänslighet beskrevs först 2009 i USA och sedan dess har åtminstone 200 fall diagnostiserats i Sverige. Sannolikt är tillståndet underdiagnostiserat.


Etiologi

Köttallergi är en IgE-medierad överkänslighetsreaktion där IgE är riktat mot oligosackariden galaktos-alfa-1,3-galaktos (alfa-gal). Alfa-gal finns i glykolipider samt glykoproteiner i däggdjur men saknas hos människor och hos högre primater. Naturligt förekommande IgG-antikroppar mot alfa-gal representerar ca 1 % av cirkulerande antikroppar hos människor och är den viktigaste antikroppen vid akut avstötning av transplantat från däggdjur till människor. Alfa-gal har även hittats i fästingens (Ixodes ricinus i Sverige) mag-tarmkanal och efter exponering för alfa-gal vid fästingbett kan man börja producera IgE mot alfa-gal. Sådan sensibilisering mot kolhydrater, som leder till allergiska reaktioner, är ovanlig eftersom IgE i regel produceras mot proteiner.

Epidemiologiska studier i Europa har visat att sensibilisering mot alfa-gal med specifika IgE-nivåer >0,35 kU/L förekommer hos 1,8-2,2 % av befolkningen och kan vara betydligt högre; upp till 19 % hos jägare och skogsarbetare. Men köttallergi själv föreligger i betydligt mindre utsträckning.

Aktuell forskning tyder på att patienter med köttallergi har även ändrad IgG profil mot alfa-gal och att patienter demonstrerar höga nivåer av alfa-gal-specifik IgG1 vilket saknar IgE-blockerande aktivitet.

Alfa-gal-epitopen är strukturellt nära relaterad till blodgrupp B-antigenet. Detta kan förklara varför patienter med blodgrupp B tenderar att bli mindre sensibiliserade mot alfa-gal och utveckla allergi mot rött kött i mindre utsträckning.


 

SYMTOM
 

Symtom uppstår 2-7 timmar efter intag av rött kött (nöt, fläsk, lamm, vilt; ej fågel):
 

  • Klåda, ibland vid ställe för det senaste fästingbettet
  • Urtikaria
  • Angioödem
  • Gastrointestinala symtom (magkramper, diarré)
  • Hypotension
  • Anafylaxi (svår systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem, t ex kraftig allmänpåverkan, hypotension och symtom från hud, slemhinnor, magtarmkanalen)

Luftvägsbesvär är inte typiskt vid köttallergi.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Anafylaxi med annan genes
  • Angioödem med annan genes
  • Akut urtikaria
  • Kronisk urtikaria (vid fortsatt intag av rött kött)
  • Systemisk mastocytos
  • Mastcellsaktiveringssyndrom (MACS)


UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Tidsförlopp
    Patienter med köttallergi får symtom 2-7 timmar efter intag av rött kött, inte sällan om natten. Sådant tidsförlopp skiljer sig från övrig typ I-överkänslighet mot föda där symtom uppstår inom 1 timme.

  • Frekvens?
    Patienten behöver inte reagera varje gång efter den har ätit rött kött. Ibland kan kofaktorer som fysisk ansträngning, alkohol eller samtidigt intag av NSAID behövas för att utlösa reaktionen.

  • Fästingbett?
    Patienter har en anamnes på fästingbett, ofta kort innan symtomdebut.

  • Utlösande livsmedel
    Alfa-gal finns även i mjölk. Patienter med köttallergi tolererar som regel mjölk men enstaka patienter kan reagera även på mjölk eller mjölkprodukter (t ex glass) med fr a magsymtom.

  • Ålder
    i en svensk studie med 39 patienter var medianålder 52 år med intervall (range) 18-74 år.

Diagnostik
 

  • IgE mot alfa-gal (ImmunoCap) – viktigaste diagnostikmetoden. Denna patientgrupp har även IgE mot kött från däggdjur.

  • Pricktest – låg sensitivitet vid utredning av köttallergi

  • Hudtest med prick-i-prick-metod, särskilt med njure, – högre känslighet jämfört med vanligt pricktest

  • Provokation med rött kött – används inte i klinisk praxis eftersom tid till symtomutveckling kan vara flera timmar

  • Serum-tryptas – kan i vissa fall vara förhöjt under reaktion

  • Basofil-aktiveringstest (BAT) - in vitro stimulering av basofiler med efterföljande immunologisk analys med flödescytometri av allergenframkallat basofilaktivering. Behövs sällan i klinisk praxis


BEHANDLING
 

Specifik behandling saknas. Att tillaga kött förebygger inte reaktioner. Den enda metoden för att säkert undvika reaktioner är att sluta äta rött kött (alfa-gal finns även i inälvsmat från däggdjur). Patienten behöver dock inte bli vegetarian och kan fortsatt konsumera fågelkött.

Vid förekomst av symtom efter intag av rött kött gäller sedvanlig allergibehandling med antihistaminpreparat, kortison fr a vid svullnader och adrenalin i.m. vid tecken till anafylaxi. Vid allvarligare symtom, som uttalad svullnad i halsen eller anafylaxi ska patienten ha tillgång till egenbehandling med adrenalin-autoinjektor och perorala kortisonpreparat. Se även Anafylaxi, vuxna.

Förutom rött kött behöver patienter med köttallergi även undvika läkemedlet cetuximab och gelatin-innehållande kolloidlösningar vilka innehåller alfa-gal-epitop och som genom att de administreras intravenöst kan utlösa symtom betydligt snabbare än efter 2-7 timmar som vid intag av rött kött. Även mjölk, mjölkprodukter och gelatingodis innehåller alfa-gal men orsakar sällan allergiska reaktioner hos köttallergiska patienter.


 

UPPFÖLJNING
 

Dietistgenomgång rekommenderas.


 

PROGNOS
 

Långtidsuppföljning saknas.

 

ICD-10

Gastroenterit/kolit, allergisk, födoämnesbetingad, födoämnet känt eller sannolikt K52.2A
Anafylaktisk chock orsakad av ogynnsam reaktion mot födoämne T78.0
Allergisk urtikaria L50.0

 

Referenser

Apostolovic D, Tran TA, Starkhammar M, Sánchez-Vidaurre S, Hamsten C, Van Hage M. The red meat allergy syndrome in Sweden. Allergo J Int. 2016;25:549-552:49-54. Review. Länk

Commins SP, Satinover SM, Hosen J, Mozena J, Borish L, Lewis BD, Woodfolk JA, Platts-Mills TA. Delayed anaphylaxis, angioedema, or urticaria after consumption of red meat in patients with IgE antibodies specific for galactose-alpha-1,3-galactose. J Allergy Clin Immunol. 2009;123:426-33. Länk

Commins SP, Platts-Mills TA. Delayed anaphylaxis to red meat in patients with IgE specific for galactose alpha-1,3-galactose (alpha-gal). Curr Allergy Asthma Rep 2013; 13:72-7. Länk

Fischer J, Yazdi AS, Biedermann T. Clinical spectrum of α-Gal syndrome: from immediate-type to delayed immediate-type reactions to mammalian innards and meat. Allergo J Int. 2016;25:55-62. Review. Länk

Hamsten C, Starkhammar M, Tran TA, Johansson M, Bengtsson U, Ahlén G, Sällberg M, Grönlund H, van Hage M. Identification of galactose-α-1,3-galactose in the gastrointestinal tract of the tick Ixodes ricinus; possible relationship with red meat allergy. Allergy. 2013;68:549-52. Länk

Hamsten C, Tran TA, Starkhammar M, Brauner A, Commins SP, Platts-Mills TA, van Hage M. Red meat allergy in Sweden: association with tick sensitization and B-negative blood groups. J Allergy Clin Immunol. 2013;132:1431-4. Länk

Apostolovic D, Rodrigues R, Thomas P, Starkhammar M, Hamsten C, van Hage M. Immunoprofile of α-Gal- and B-antigen-specific responses differentiates red meat-allergic patients from healthy individuals. Allergy. 2018 Jan 10. doi: 10.1111/all.13400. Länk

Brestoff JR, Tesfazghi MT, Zaydman MA, Jackups R Jr., Kim BS, Scott MG, Gronowski AM, Grossman BJ. The B antigen protects against the development of red meat allergy. J Allergy Clin Immunol Pract. 2018 Feb 21. pii: S2213-2198(18)30102-8. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:6404