Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
ons 23 maj 2018, vecka 21
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Kvalsterallergi

Uppdaterad: 2017-09-24
Docent, överläkare Alf Tunsäter, Verksamhetsområde Lung- och allergisjukdomar/Skånes Universitetssjukhus, Lund
Professor, överläkare Leif Bjermer, Hjärt-Lung divisionen/Skånes universitetssjukhus Lund

Granskad av: Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

BAKGRUND
 

Kvalster (Acari) är en artrik grupp av spindeldjur som finns i samtliga världsdelar.

I Sverige förekommer flera olika ordningar. Några exempel på kvalster är fästingar, skabb, förrådskvalster och husdammskvalster, där den sistnämnda är tydligast kopplad till allergisk sjukdom.

De arter av husdammskvalster som förekommer i Sverige och som man vanligen testar för är Dermatophagoides pteronyssinus respektive Dermatophagoides farinae. Båda arterna kan förekomma i ett hem men vanligen är en mer dominerande. Husdammskvalster trivs i hög luftfuktighet och måttliga temperaturer. Husdammskvalster lever framförallt av hudceller och finns därför vanligen i sängen där miljön är gynnsam. De har en komplicerad livscykel med olika stadier där en hona kan leva upp emot 70 dagar och under denna tid lägga upp emot 100 ägg. Allergenerna från husdammskvalster utgörs framförallt av nedbrytningsenzymer som finns både i kropp och fekalier. En säng kan således innehålla allergen även om där inte skulle finnas några levande husdammskvalster.


Epidemiologi

I ett globalt perspektiv är husdammskvalster den vanligaste orsaken till allergisk rinit och astma.

I Sverige varierar dock förekomsten av husdammskvalster över landet. Det torra klimatet i norra Sverige är ogynnsamt för husdammskvalster och således är förekomsten av allergisk rinit och astma utlöst av husdammskvalster vanligare i de södra kustnära delarna av landet. Det saknas epidemiologiska studier på hur vanligt förekommande allergisk rinit och astma utlöst av husdammskvalster är i Sverige men studier från Danmark visar på en prevalens kring 7 % för allergisk rinit vilket torde kunna vara jämförbart med landets södra delar.


 

SYMTOM
 

Företrädesvis på natten och tidig morgon, efterhand mer konstant även dagtid.

Rinit
 

  • Klåda och stickningar i och bakom näsan. Symtomen känns också i svalget och i örontrumpeten

  • Nysattacker

  • Vattnig snuva

  • Progredierande nästäppa

Konjunktivit
 

  • Klåda, skavkänsla, brännande känsla i ögonen

  • Röda ögon

  • Ibland svullna ögonlock

Astma
 

  • Nattlig andnöd

  • Störd nattsömn med uppvaknanden

  • Hosta

  • Tryck över bröstet

  • Ronki

Atopisk dermatit
 

  • Röda kliande utslag

Kognitivt
 

  • Trötthet och koncentrationssvårigheter (på grund av allergin och sömnbrist)


KLINISKA FYND
 

Rinit
 

  • Klart nässekret

  • Svullen nässlemhinna (inspektera näsan med spekulum och lampa)

  • Minskat luftflöde genom näsan (håll en spegel under näsan)

Konjunktivit
 

  • I lätta fall en diskret kärlinjektion (rosafärgad konjunktiva)

  • I svårare fall en kraftig geléliknande svullnad av konjunktivan

  • Ibland även svullna ögonlock

Atopisk dermatit
 

  • Röda utslag på huden

  • Klåda på blottlagda hudområden på grund av kontakt med kvalster


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Var uppstår besvären?
    - Inomhus eller utomhus?
    - I sovrummet?
    - Vistelse i andra miljöer såsom hotellrum?
    - Viss årstid (höst och vinter är vanligast)
    - Södra eller norra delen av landet (vanligare i södra Sverige, sällsynt i Norrland)
    - Effekt av saneringsåtgärder?

  • ACT-score (om astma), se länk

Status
 

  • Rinoskopi
    Använd spekulum och pannlampa, inspektera nässlemhinna.

  • Ögon
    - Inspektera ögonen med luppglasögon eller hornhinnemikroskop
    - Evertera ögonlocken för fullständig inspektion

  • Inspektion av hudkostym

Labb
 

  • Pricktest
    Om pricktest-resultatet överensstämmer med anamnes räcker allergidiagnostiken.

  • IgE-screening
    Om pricktestteknik saknas och man vill utesluta allergisk genes till besvären.

  • Specifika IgE-analys för kvalster
    Om pricktestteknik saknas och man vill bekräfta misstanken om sensibilisering mot kvalster (Dermatofagoides pteronyssinus och Dermatofagoides farinae)

  • Spirometri med reversibilitetstest, samt mätning av utandat NO


BEHANDLING
 

Sanering
 

  • Se till att luftfuktigheten inte är för hög. Vid en relativ luftfuktighet på 45 % eller lägre försvåras kvalstrens fortplantning.

  • Prova madrass-, kudd- och täckeskydd som inte släpper igenom kvalsterallergen.

  • Tvätta sängkläderna minst var 14e dag. Kvalstren tål ej 60° C under en timmas tid.

  • Vädra frikostigt i sovrummet, gärna kallt (kvalster trivs ej i temperatur lägre än 18° C).

  • Bädda inte sängen på morgonen utan låt lakan och täcke vara uppvikt för att undvika att fukt och värme kvarstannar i bädden.

Farmakologisk

Allergisk rinokonjunktivit
 

Behandling av ögon med lokala steroider bör skötas av ögonspecialist


Astmasymtom
 

Atopisk dermatit
 

AIT - Allergen immunterapi
 

Ges på mottagning med allergikompetens om sedvanlig symtomatisk behandling ej ger tillfredställande resultat, främst då:
 

  • Antihistaminer samt lokala steroider ej givit tillräcklig effekt
  • Riniten tycks utvecklas till astma

Administreras som:
 

  • SCIT - Subkutan immunterapi. Efter uppdosering ges injektionerna (Alutard SQ) var 6:e vecka under tre års tid.

  • SLIT - Sublingual immunterapi. I Sverige finns ACARIZAX för behandling av kvalsterallergi hos vuxna med kliniskt relevanta symtom. Den frystorkade tabletten intas dagligen under tre års tid.

ACARIZAX är indicerat för vuxna i åldern 18-65 år baserat på anamnes och ett positivt sensibiliseringstest för husdammskvalster (hudpricktest och/eller specifikt IgE-test) med minst ett av följande villkor:
 

  • Ihållande måttlig till svår rinit vid allergi mot husdammskvalster, trots användning av symtomlindrande läkemedel.

  • Astma vid allergi mot husdammskvalster, som inte är välkontrollerad med inhalationssteroider och samtidig mild till svår rinit vid allergi mot husdammskvalster. Patientens astmastatus ska noga utvärderas innan behandlingen påbörjas.

TLA (Temperaturkontrollerat laminärt luftflöde, Airsonett)

TLA behandling innebär att hyperfiltrerad luft appliceras över andningszonen nattetid vilket ger en allergenfri inandningsluft under natten. Har visat sig effektiv vid svårkontrollerad perenn allergisk astma.


 

UPPFÖLJNING
 

  • Lätta symtom där receptfria antihistaminer hjälper mot symtomen behöver ingen läkaruppföljning.

  • Utredning och behandling som kräver lokala steroider kan skötas i primärvården.

  • Svårare kvalsterallergi där lokala steroider ej förmår dämpa symtomen, provokationer med allergen, samt immunterapi bör skötas av läkare med allergikompetens.

  • Patienter som ordineras immunterapi (AIT) följs kontinuerligt i 3 år.


PROGNOS
 

Prognosen för att uppnå symtomkontroll med förebyggande åtgärder och medicinering är god.

 

ICD-10

Rinit, allergisk, icke säsongbunden, orsakad av kvalster J30.3B
Huvudsakligen allergisk astma J45.0
Atopisk dermatit hos vuxen L20.8G
Atopisk dermatit hos barn utan födoämnesallergi L20.8A

 

Referenser

Linneberg, A. (2000), The prevalence of skin-test-positive allergic rhinitis in Danish adults: two cross-sectional surveys 8 years apart.The Copenhagen Allergy Study. Allergy, 55: 767 – 772. doi:10.1034/j.1398-9995.2000.00672.x Länk.

Allergenspecifik immunterapi. Rekommendationer för läkare och sjuksköterskor. Sammanställda på uppdrag av Svenska Föreningen för Allergologi 2009. Länk.

Virchow, J.C et al. Efficacy of a House Dust Mite Allergen Tablet in Adults With Allergic Asthma A Randomized Clinical Trial. JAMA. 2016;315(16):1715-1725. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:6320