Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 21 augusti 2018, vecka 34
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Infektioner hos asylsökande

Uppdaterad: 2018-06-20
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet


BAKGRUND
 

Antalet asylsökande ökade kraftigt en period under 2014 och framför allt 2015, men har sedan avtagit. Detta har medfört ett infektionspanorama i förändring. Sjukdomar med hög prevalens i hemlandet och svåra förhållanden under flykt är viktiga faktorer att ta i beaktning när asylsökande söker för infektionssymtom. Det är låg risk för spridning av infektionssjukdomar inom Sverige från asylsökande. De som är mest utsatta för infektionssjukdomar är de människor som haft trång och besvärlig flykt - inte det mottagande landet.

De länder som dominerat flyktingströmmen är Afghanistan, Syrien och Irak. Från Afrikas horn (Somalia och Eritrea) har också anlänt många asylsökande genom åren.

Några sjukdomar som speciellt skall beaktas:


Tuberkulos
 

Antalet fall av tuberkulos ökade i Sverige bland personer i åldern 15-50 år från år 2000 till 2015 men har sedan minskat något. Ökningen dominerades av patienter födda utomlands, speciellt Afrikas horn och Afghanistan. Risken för tuberkulos bland asylsökande från Syrien och Irak är betydligt mindre.

Tänk på tuberkulos vid något av följande långvariga symtom:

  • Feber
  • Hosta
  • Nattliga svettningar, avmagring
  • Skelettsmärtor
  • Körtelsvullnad
  • Förvirring
Tuberkulos, diagnostik

Latent tuberkulos, LTBI


Malaria

Västafrika är mest drabbat av malaria men även Afrikas horn. Under de senaste åren har flera fall av vivax-malaria från Eritrea rapporterats. Malaria finns i delar av Afghanistan men inte i Syrien.

Tänk på malaria vid följande symtom:
 

  • Feber, frossa
  • Anemi, trombocytopeni
Malaria


Hepatit

Ökad risk för kronisk bärarskap av hepatit B.

Prevalenssiffror av kronisk hepatit B på ca 10-15 % anges från Eritrea, Somalia och Afghanistan, men lägre siffror från Syrien (5 %) och ännu lägre från Irak (1,3 %). Oftast asymtomatiskt bärarskap.
 

Hepatit B, akut

Hepatit B, kronisk - utredning

Prevalenssiffror på mellan 3-4 % rapporteras av kronisk hepatit C i Syrien och Irak och ca 1 % i Afghanistan och Eritrea. Oftast asymtomatiskt bärarskap.
 

Hepatit C


Hiv

Risken för hiv är störst bland asylsökande från Afrika söder om Sahara där prevalenssiffror kan vara flera procent. Hiv är ovanligt i Afghanistan och Syrien med prevalenssiffror på < 0,1 %.

Symtom på avancerad immunbrist:
 

  • Opportunistiska infektioner exempelvis Pneumocystis jiroveci-pneumoni, kryptokockmeningit.
  • Svamp i munnen
  • Co-infektion med tuberkulos drabbar även relativt immunkompetenta
Hiv, symtomatologi och diagnostik


Brucellos

De flesta fall som upptäcks i Sverige kommer från Mellanöstern. Ovanligt.

Symtom:
 

  • Feber
  • Viktnedgång
  • Buk och muskelvärk
Brucellos


Tyfoidfeber
 

Förekommer men sällsynt.
 

  • Feber
  • Svår sepsis
  • Buk och muskelvärk
Tyfoid


Polio

Epidemisk polio förekommer endast i Afghanistan och Pakistan men diagnosen skall beaktas vid alla oklara förlamningssymtom hos asylsökande.
 

Polio


Morbilli (Mässling)

Förekommer i Afghanistan, Irak och Syrien med incidens ca 2-3/100 000 invånare.
 

Morbilli (Mässling)


Leishmaniasis

Förekommer i Mellanöstern, Somalia och Eritrea, oftast som kroniska sår.
 

Leishmaniasis


Kolera

Sällsynt. Pågående utbrott på enstaka platser i Irak.

Symtom:
 

  • Diarré


Maskar

Spolmask, hakmask och piskmask förekommer i alla länder som diskuteras i detta PM.
 

Maskinfektioner, diagnostik och behandling


Rabies

Förekommer i alla länder som diskuteras i detta PM.

Symtom:
 

  • Neurologiska
Rabies


Rickettsioser (Rickettsia prowasekii) och återfallsfeber (Borrelia recurrentis)

Infektioner som kan uppträda i samband med trånga och överbefolkade flyktingsituationer. Ca 30 fall av återfallsfeber har rapporterats från Centraleuropa bland migranter från Somalia, Eritrea och Etiopien.
 

Rickettsios


Meningokocksjukdom

Ökad risk i samband med flykt och trängsel.
 

Meningokockinfektioner


Resistenta bakterier

Inga data finns men screening för resistenta bakterier rekommenderas vid sjukhusvård.
 

MRSA, VRE

ESBL



HÄLSOUNDERSÖKNINGAR
 

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter erbjuds hälsoundersökning av landstinget.

Provtagning för alla vuxna:
 

  • Hiv (combotest)
  • Hepatit B (HBsAg)
  • Syfilis (VDRL eller annan screeningmetod)


Provtagning för vissa vuxna:
 

  • Tuberkulos (PPD och/eller IGRA, vid positivt test även lungröntgen) för migranter från länder med hög incidens av tuberkulos t ex Afghanistan, Somalia och Eritrea. Flyktingar från Syrien och Irak, d v s från länder med relativt låg tbc-incidens, behöver ej testas i allmänhet. Individer som har vistats i ”riskutsatta miljöer” som fängelse eller flyktingläger utanför de högendemiska länderna, bör också testas enligt smittskyddsföreskrifter i Stockholm och Göteborg.

  • Rubella-serologi (röda hund) för kvinnor i fertil ålder.


Provtagning för alla barn:
 

  • Hiv (combotest)
  • Hepatit B (HBsAg och anti-HBs)
  • Hepatit C (anti-HCV)
  • Hb
  • PKU (barn upp till 8 år)
  • F-cystor och maskägg/giardiainfektion (barn upp till 6 år)


Provtagning för vissa barn:
 

  • Tuberkulos (PPD och/eller IGRA) för barn från länder med hög incidens av tuberkulos. Barn upp till 5 år från dessa områden ska lungröntgas oavsett resultatet av tuberkulintest.

Ytterligare provtagning av både vuxna och barn kan vara aktuell efter individuell bedömning av läkare av de uppgifter som framkommer vid hälsosamtalet, t ex:
 

  • Blodstatus
  • P-glukos
  • Faecesodling
  • Faecesmikroskopi
  • PKU
  • Leverstatus
  • Serologi hepatit A+C
  • Bärarskap av multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL, VRE)
  • Malaria
ICD-10

Lungtuberkulos, bakteriologisk och histologisk undersökning ej genomförd A16.1
Lungtuberkulos med bakteriologiskt och histologiskt negativt fynd A16.0
Malaria, ospecificerad B54.9
Kronisk hepatit B med hepatit D B18.0
Akut hepatit B utan hepatit D, utan leverkoma B16.9
Kronisk hepatit C B18.2
Icke specificerad sjukdom orsakad av humant immunbristvirus B24.9
Brucellos, ospecificerad A23.9
Tyfoidfeber A01.0
Akut polio med förlamningar orsakad av poliovaccinvirus A80.0
Mässling utan komplikation B05.9
Leishmanios, ospecificerad B55.9
Kolera, ospecificerad A00.9
Rabies, ospecificerad A82.9

 

Undersökningarna är frivilliga och utförs vanligtvis på en närliggande vårdcentral.


Referenser

Människor på flykt – en vägledning om smittskydd till hälso- och sjukvården. Folkhälsomyndigheten. Se länk.

Communicable disease risks associated with the movement of refugees in Europe during the winter season. ECDC. Se länk.

Infectious diseases of specific relevance
to newly-arrived migrants in the EU/EEA. ECDC. Se länk.

Frågor och svar om smittsamma sjukdomar och asylboenden:
Smittskydd Västra Götalands information om smittsamma sjukdomar och asylboenden, se länk

Hälsoundersökningar socialstyrelsen:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl., se länk.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:6019