Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
lör 17 november 2018, vecka 46
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Neurocysticerkos

Uppdaterad: 2018-01-13
Professor, överläkare Per Björkman, Klinisk infektionsmedicin, Institutionen för translationell medicin/Lunds universitet

Granskad av: Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

BAKGRUND
 

Neurocysticerkos avser infektion i CNS och/eller hjärnhinnorna med larvstadier av svinbandmask (Taenia solium). Globalt är neurocysticerkos en vanlig orsak till epilepsi. Svinbandmask är endemisk i stora delar av världen, men inte i Sverige. Fall av neurocysticerkos förekommer bland personer som smittats i andra länder. Neurocysticerkos är särskilt vanlig i Syd- och Mellanamerika. Sjukdomen kan förekomma i alla åldersgrupper, men är vanligast hos personer 20-50 år.


Naturalförlopp

Smittspridning kan ske dels genom förtäring av griskött som innehåller cyststadier av T. solium, dels genom intag av ägg från svinbandmask (fekal-oral smitta, ofta kontaktsmitta från person som är bärare av T. solium). Larverna kan passera tarmslemhinnan och därefter spridas till olika vävnader, främst CNS. I CNS kan larverna bilda cystor (ibland multipla), med omgivande inflammatorisk reaktion. Efterhand genomgår de flesta cystor degeneration och senare förkalkning.


 

SYMTOM
 

Sjukdomens manifestationer beror främst på om cystorna är lokaliserade i hjärnparenkymet eller i hjärnhinnorna. Den vanligaste manifestationen av intraparenkymal neurocysticerkos är:
 

  • Epilepsi (80 %), anfallen kan vara både partiella eller generaliserade
  • I vissa fall även:
    - Neurologiska bortfallssymtom
    - Ökat intrakraniellt tryck
    - Kognitiv nedsättning

Vid lokalisation i subarachnoidalrummet är intrakraniell tryckstegring (oftast till följd av hydrocefalus) vanligaste manifestation. Sekundära infarkter till följd av kärlpåverkan kan också förekomma.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Tuberkulom
  • Tumörer


DIAGNOSTIK
 

Diagnostiken baseras på typiska eller misstänkta radiologiska förändringar med CT och/eller MR, som kompletteras med serologiska undersökningar (Folkhälsoinstitutet). Ägg av T. solium i faeces påträffas sällan hos patienter med neurocysticerkos.

Hos personer med kompatibel klinisk bild, sannolik exposition för T. solium och överensstämmande fynd vid radiologiska och serologiska undersökningar är sannolikheten för neurocysticerkos hög. Serologiska tester kan ibland ge falskt negativt resultat.

Ringformad cystisk förändring i temporo-parietalregionen hos man av mellanamerikanskt ursprung med nydebuterad epilepsi

Man med neurocysticerkos




BEHANDLING
 

Vid epilepsi ges antiepileptika enligt sedvanliga rutiner. Intrakraniell tryckstegring behandlas beroende på genes – vid hydrocefalus är tryckavlastning avgörande.

Olika regimer för antiparasitär behandling kan användas till fall med viabla cystor i CNS och/eller subarachnoidalrummet. De vanligaste preparaten är albendazol (Zentel, 15 mg/kg/dag) och praziquantel (Biltricide, 50 mg/kg/dag). I en randomiserad studie från Peru har man visat högre utläkning av aktiva cystor med kombination av dessa preparat utan ökad toxicitet hos patienter med intraparenkymal neurocysticerkos. Behandlingsduration är i regel 10 dagar. Dessa medel kan fås efter licensansökan.

Avdödning av parasiterna kan ge upphov till ökat inflammatoriskt ödem; därför bör antiparasitär terapi i de flesta fall kombineras med steroider med successiv nedtrappning (särskilt vid subarachnoidalt engagemang). Lämplig dosering av steroider är 6-8 mg betametason (Betapred dagligen i 2-4 veckor, följt av successiv nedtrappning under 2 veckor.
 

ICD-10

Cysticerkos i centrala nervsystemet B69.0
Cysticerkos i ögat B69.1
Cysticerkos med andra lokalisationer B69.8
Cysticerkos, ospecificerad B69.9

 

Referenser

Garcia HH, Nash TE, Del Brutto OH. Clinical symptoms, diagnosis, and treatment of neurocysticercosis. Lancet Neurol 2014; 13: 1202-15. Länk

Garcia HH, Gonzales I, Lescano AG, et al. Efficacy of combined antiparasitic therapy with praziquantel and albendazole for neurocysticercosis: a double-blind, randomised controlled trial. Lancet Infect Dis 2014; 8: 687-695. Länk

Garcia HH, Gonzales I, Lescano AG, et al. Enhanced steroid dosing reduces seizures during antiparasitic treatment for cysticercosis and early after. Epilepsia 2014; 55: 1452-9. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:6005