Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
lör 18 augusti 2018, vecka 33
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Dyspné, kronisk

Uppdaterad: 2018-04-26
Docent, spec i internmedicin Magnus Ekström, Medicinkliniken/Blekingesjukhuset Karlskrona

Granskad av: Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Dyspné är den subjektiva upplevelsen av andningsbesvär (andfåddhet, andnöd) och består av kvalitativt skilda känslor som varierar i intensitet. Dyspné består av flera delvis separata aspekter:
 

  • Känslans intensitet
  • Grad av obehag
  • Känslans kvalitet (karaktär)
  • Känslomässiga konsekvenser, såsom:
    - Nedstämdhet
    - Oro
    - Rädsla
  • Effekt på personens funktion

Dyspné uppkommer genom ett samspel mellan ett flertal faktorer. Graden av dyspné vid ansträngning är nära relaterad till skillnaden mellan andningsdriven (behovet att andas) och andningsarbetet (förmågan att andas). Ökad dyspné kan orsakas av tillstånd med ökad andningsdrive (såsom försämrad kondition eller feber), försämrad andning (t ex lungsjukdom) eller förändrad upplevelse (situation, personlighet och stämningsläge). Besvär som kvarstår trots optimal behandling av underliggande sjukdom(ar) benämns som kronisk dyspné.

Dyspné är kardinalsymtomet vid hjärt-lungsjukdom och är vanligt förekommande vid ett flertal andra tillstånd. Dyspné leder ofta till en ond cirkel av begränsad aktivitet och är kopplad till ökad nedstämdhet och oro, minskad livskvalitet, ökad risk för sjukhusinläggning och förtidig död.

Handläggningen av dyspné består, i likhet med den av smärta, av optimering av underliggande sjukdom(ar) samt rent symtomlindrande behandling. Dyspné i livets slutskede behandlas i separat avsnitt, se länk. Observera att kronisk dyspné kan vara behandlingsbar.


 

KLINISKA FYND
 

Dyspné är en känsla. Svårighetsgraden förutsägs inte tillförlitligt av de fysiologiska parametrar som vanligtvis mäts i kliniken, såsom andnings- och hjärtfrekvens, saturation eller vanliga lungfunktionsmått. En patient kan uppleva svår andnöd trots normala andningsparametrar medan en patient med andningssvikt inte nödvändigtvis behöver ha andnöd.


Mätning

Golden standard är självskattning av patienten, exempelvis genom att hen graderar svårighetsgraden mellan 0 (ingen) och 10 (maximalt) på en numerisk skala eller med hjälp av en kontinuerlig visuell analog skala (0-100 mm VAS). Resultaten möjliggör värdering av svar på behandling och förändring över tid. Instrument finns även för värdering av olika dimensioner av dyspné samt av livskvalitet.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Data på orsaker till dyspné är begränsade och härrör främst från primärvård och lungmottagning. Ofta föreligger flera bidragande orsaker.


 

UTREDNING AV KRONISK DYSPNÉ
 

Utredningen av kronisk dyspné är bristfälligt studerad och baseras främst på konsensus och beprövad erfarenhet.


Anamnes
 

  • Karaktär, tidsförlopp och lindrande/utlösande faktorer
  • Fysisk aktivitet
  • Rökning och andra exponeringar
  • Tidigare sjukdomar, mediciner och överkänsligheter

Känsla av "trånga luftrör” pekar mot astma. Besvär vid in- eller utandning samt produktiv hosta är vanligast vid lungsjukdom.

Tidsförlopp: skilja akut från kronisk dyspné.


Svårighetsgrad av dyspné
 

  • T ex på numerisk skala, 0 (ingen) till 10 (maximal)

Självrapportering av patienten är golden standard. Viktigt för prioritering och uppföljning.


Status
 

  • A: airway (luftväg)
  • B: breathing (andning)
  • C: circulation (cirkulation)
  • D: deficits (neurologi)
  • E: externa faktorer, temperatur

Fokus på möjlig hjärt- och lungsjukdom samt stämningsläge.


Basala blodprov
 

  • Hb - Anemi?
  • CRP - Infektion?
  • Elektrolyter - Elektrolytrubbning?
  • S-kreatinin


Basala undersökningar
 

  • EKG - Arytmi, ischemi, hjärtsvikt?
  • Saturation - Påverkat gasutbyte i lungan? Blodgas om saturation < 92 %
  • Spirometri - Lungsjukdom? Reversibilitet?
  • Lungröntgen - Pneumoni, tumor, pleuravätska?

Beroende på tidigare fynd
 

  • BNP/NT-proBNP - Hjärtbelastning/-svikt?

  • UKG

  • Arbetsprov - Hjärtlungsjukdom eller sänkt allmän kondition?

  • D-dimer - Lungemboli? (vid låg klinisk sannolikhet)

  • DT-thorax - Parenkymförändringar? Lungemboli? Vid kronisk lungembolisering överväg lungskintigrafi i första hand

  • Specialistkonsultation


BEHANDLING
 

Behandling av dyspné inkluderar både optimering av underliggande sjukdom(ar) samt rent symtomlindrande åtgärder, ofta samtidigt.
 

  • Optimering av underliggande sjukdom(ar), t ex:
    - Luftrörsvidgande vid obstruktiv lungsjukdom
    - Hjärtsviktsbehandling
    - Dränage av symtomgivande pleuravätska

  • Symtomatisk behandling
    - Hjärt-lungrehabilitering:
    Det finns starkt vetenskapligt stöd att rehabiliteringsträning kan lindra dyspné och ge förbättrad livskvalitet vid symtomgivande kronisk obstruktiv lungsjukdom och hjärtkärlsjukdom. Rehabiliteringsträning är säker vid stabil hjärt- och lungsjukdom inklusive stabil kronisk lungsvikt.

    - Andra icke-farmakologiska åtgärder:
    Gånghjälpmedel såsom rullator och arbetsterapeutisk bedömning vid behov. Fläkt, handhållen eller bordsfläkt, riktad mot näsa/mun kan testas för lindring främst hos immobiliserade patienter och är ofarligt. Multidisciplinärt omhändertagande (kombination av lungmedicin, palliativmedicin, fysioterapi och arbetsterapi) kan förbättra patientens förmåga att hantera sin dyspné samt potentiellt även prognos.

    - Lågdos opioider:
    Läkemedelsbehandlingen med bäst evidens mot kronisk dyspné, och kan vara aktuellt vid svår begränsande dyspné vid avancerad sjukdom. Börja med låg dos motsvarande kortverkande morfin 5-10 mg p.o. alternativt långverkande morfin (Dolcontin) 5-10 mg p.o. per dag samt profylax mot förstoppning. Morfindosen kan ökas långsamt (25-50 %) efter (dagar till) en vecka under uppföljning av patients symtom och allmäntillstånd. För behandling i livets slutskede se översikten "Palliativ vård – andnöd". Morfin är kontraindicerat vid underventilering såsom obesitas-hypoventilation (OHS). Andningsdepression verkar inte vara ett kliniskt problem vid titrerad lågdos morfin.

    - Syrgas:
    Tveksam evidens. Kan testas hos patienter med syrebrist (saturation < 90 %) och bör sättas ut om patienten inte upplever lindring inom några dagar.

Benzodiazepiner som oxazepam (Oxascand), diazepam (Stesolid) och midazolam (Dormicum) kan ges för ångestlindring men saknar evidens för behandling av dyspné. Kan vara aktuella för sedering i livets slutskede (Palliativ vård – andnöd)


Bild 1. Behandling av dyspné. Fritt efter Ekström MP, et al. BMJ 2015; 349: g7617.
 

Behandlingspyramid för refraktär dyspné



 

UPPFÖLJNING
 

En trygg relation och kontinuerlig uppföljning är av stor betydelse vid behandling av patienter med kronisk dyspné. Symtomets svårighetsgrad och svar på behandling bör följas genom strukturerad mätning. Uppföljning kan ske både i primärvård eller på hjärt- eller lungmedicinsk mottagning. Typ av enhet beror främst på underliggande sjukdom, komplicerande faktorer och dyspnéns svårighetsgrad.


 

ICD-10

Dyspné R06.0

 

Referenser

Parshall MB, Schwartzstein RM, Adams L, et al. An official american thoracic society statement: Update on the mechanisms, assessment, and management of dyspnea. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine 2012;185:435-452. Länk

Pratter MR, Abouzgheib W, Akers S, et al et al. (2011). "An algorithmic approach to chronic dyspnea." Respir Med 105(7): 1014-1021. Länk

Johnson MJ, Currow DC, Booth S. Prevalence and assessment of breathlessness in the clinical setting. Expert Rev Respir Med 2014; 8(2): 151-161. Länk

Ekström MP, Abernethy AA, Currow DC. The management of chronic breathlessness in patients with advanced and terminal illness. BMJ 2015; 349: g7617. Länk

Johnson MJ, Yorke J, Hansen-Flaschen J, Lansing R, Ekström M, Similowski T, Currow DC. Towards an expert consensus to delineate a clinical syndrome of chronic breathlessness. Eur Respir J 2017; 49(5). pii: 1602277. Länk

Ekström M, Bajwah S, Bland JM, Currow DC, Hussain J, Johnson MJ. One evidence base; three stories: do opioids relieve chronic breathlessness? Thorax 2018; 73(1):88-90. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:5944