Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 25 februari 2018, vecka 8
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Gestationsdiabetes

Uppdaterad: 2014-09-20
Med dr, överläkare Annika Adlerberth, Diabetesverksamheten, Medicinkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Med dr, överläkare Anna Hagman, Obstetrikverksamheten, Kvinnokliniken /Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Diabetesbarnmorska Monica Mellin, Obstetrikverksamheten, Kvinnokliniken /Sahlgrenska Univsersitetssjukhuset/Östra
Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

BAKGRUND
 

Gestationsdiabetes innebär diabetes som upptäcks under graviditeten. Nedsatt glukostolerans under graviditet, IGT (Impaired Glucose Tolerance), är en lindrigare form av metabol störning. Hos ca 1-2 % av gravida kvinnor i Sverige kan normoglykemi inte upprätthållas.

Glukosmetabolismen normaliseras vanligen postpartum, men i de fall normal glukosmetabolism inte uppnås efter förlossningen skall omklassificering ske till typ 1- eller typ 2-diabetes.
 

Se även behandlingsöversikt: Typ 1- och typ 2-diabetes, graviditet

Se även behandlingsöversikt: Diabetes, graviditet



KOMPLIKATIONSRISKER
 

Gestationsdiabetes (om det inte handlar om en typ 1- eller typ 2-diabetes som upptäckts under graviditeten) anses inte innebära några ökade missbildningsrisker.

För fostrets/det nyfödda barnets del finns ökade risker för
 

  • diabetesfetopati
  • makrosomi (stor födelsevikt)
  • intrauterin asfyxi (andningsstopp)
  • intrauterin fosterdöd
  • prematurbörd
  • traumatiska förlossningsskador
  • neonatal hypoglykemi
  • andningsstörningar

Graviditeten kan också i högre utsträckning än normalt kompliceras av
 

  • polyhydramnios
  • graviditetshypertoni
  • preeklampsi

Hos den blivande mamman är urinvägsinfektion vanligare.

Kvinnor som haft gestationsdiabetes har en kraftigt ökad risk att i framtiden utveckla framför allt typ 2-diabetes. Om tillståndet normaliseras postpartum är risken att drabbas av gestationsdiabetes vid nästkommande graviditet ca 50-70 %.

Förekomst av autoantikroppar mot ö-cellsvävnad vid gestationsdiabetes, så kallad ”autoimmun graviditetsdiabetes”, kan innebära ökad risk att senare utveckla typ 1-diabetes, även om glukosmetabolismen normaliseras postpartum.


 

SCREENING och DIAGNOS
 

Av flera skäl är screening för och behandling av graviditetsdiabetes viktigt. Studier av intresse i detta sammanhang finns publicerade t ex av Crowther och medarbetare1 och HAPO-studien2.

Nationellt standardiserad screening för graviditetsdiabetes är ännu inte etablerad i Sverige, men ett arbete kring diagnos och screening är igångsatt från Socialstyrelsens sida. WHO och IADPSG3 har utformat riktlinjer gällande klassifikation av hyperglykemi under graviditet.
 

  • I svenska Nationella Riktlinjer 2010 rekommenderas screening av alla gravida, i första hand med avseende på förhöjt P-glukos och riskfaktorer.

  • För fastställande av diagnos föreslår man i enlighet med WHO-kriterier venöst P-glukos efter 2 timmar ≥ 7,8 mmol/l.

  • Behandling med i första hand kost- och livsstilsråd föreslås vid fP-glukos > 5 mmol/L (P-glukos vid fasta) och/eller postprandiella P-glukos > 9 mmol/l (efter födointag).


Innehållet i detta PM beskriver organisation och arbetssätt inom Västra Götalandsregionen (VGR), med viss lokal variation också inom regionen.

I VGR sker screening med ”slumpsocker” kapillärt i samband med första besöket på MVC och efter graviditetsvecka 24 var 4-6:e vecka.

Värde slumpsockerÅtgärd
< 8 mmol/LFortsatt screening enligt programmet
≥ 8 och < 12,2 mmol/LOral glukosbelastning (OGTT) med 75 g glukos
≥ 12,2 mmol/LSnabbt omhändertagande


Tolkning OGTT inom VGR
 

  • Graviditetsdiabetes föreligger vid fP-glukos ≥ 7 mmol/L och vid 2-timmarsvärden ≥ 10 mmol/L.

  • 2-timmarsvärden 8,9 - 10,0 mmol/L betraktar vi som IGT.


Upprepade glukosbelastningar kan behöva göras under graviditeten.

Även riskfaktorer som diabeteshereditet, övervikt, tidigare födsel av stort barn och tidigare gestationsdiabetes kan utgöra indikationer för OGTT, men gör det inte rutinmässigt inom VGR.


 

BEHANDLING
 

Nedsatt glukostolerans under graviditet

Kvinnor med den lindrigare formen av glukosmetabol störning (IGT) erhåller kostråd och livsstilsråd och fortsätter med screeningtest enligt programmet ovan. I övrigt sker graviditetsuppföljning och förlossningsplanering som för friska gravida kvinnor på MVC.


Gestationsdiabetes

Kvinnor med konstaterad gestationsdiabetes erhåller förutom skriftlig information personligt anpassade kostråd och livsstilsråd samt utbildning i självtest, inklusive tolkning av kapillärt P-glukos. Noggrann information ges om fortsatt handläggning under graviditeten och också om betydelsen av diabetesförebyggande åtgärder för långsiktig hälsa. Diabetesbarnmorskan vid specMVC är ofta den som i första hand informerar och undervisar den blivande mamman.

För att fastställa graden av eventuell hyperglykemi kontrolleras sedan P-glukos dagligen under minst två dagar: före och 1,5 timme efter måltid samt oftast också vid sänggående (P-glukos x 7), varefter ny bedömning görs.


Kostbehandling

De värden som ska eftersträvas är:
 

  • fP-glukos och preprandiella P-glukos åtminstone < 6 mmol/L
  • postprandiella P-glukos < 8 mmol/L

För de flesta kvinnor med graviditetsdiabetes räcker det med förändrade kost- och motionsvanor för normalisering av glukosvärden. Dessa kvinnor fortsätter sina kontroller på MVC i primärvården. P-glukosprofiler görs ca två dygn/vecka under resterande graviditet inför ställningstagande till kompletterande behandling i samarbete med specMVC. Övrig graviditetsuppföljning och förlossningsplanering sker enligt samma riktlinjer som för friska gravida.

P-glukos kontrolleras vid ankomsten till förlossningen. Det är viktigt att glukosnivån är väl reglerad under förlossningsarbetet för att minska risken för neonatal hypoglykemi.


Insulinbehandling

Om kostbehandling och fysisk aktivitet inte är tillräckligt för en god metabol kontroll skall insulinbehandling initieras. Detta innebär fortsatt uppföljning på specMVC (Kvinnokliniken) inklusive samarbetande diabetesverksamhet.

Flerdos insulinbehandling med NPH-insulin som basinsulin och direktverkande analoginsulin (Humalog, Novorapid) till måltiderna är förstahandsvalet. Nationella riktlinjer 2010 förordar också insulinbehandling.

Under senare år har det internationellt rapporterats goda resultat för kvinnor med gestationsdiabetes som behandlats med metformin eller möjligen glibenklamid.4, 5 Rowan och medarbetare kommer eventuellt att publicera en 4-års uppföljning vad gäller barnen till mödrar som behandlats med metformin under graviditet i anslutning till gestationsdiabetes. Det finns ännu inte något skäl att rutinmässigt ersätta en trygg och säker behandlingsmetod (insulin) med en annan. Undantag kan finnas (t ex metformin vid bristande följsamhet till insulinbehandling och som komplement till insulin vid mycket kraftig insulinresistens).

Kvinnor med insulinbehandlad gestationsdiabetes följer samma kontrollprogram under graviditet och förlossning som kvinnor med etablerad diabetes pregestationellt (se separat PM/Behandlingsöversikt). Det metabola tillståndets stabilitet avgör antalet P-glukosmätningar per dygn. Dagliga P-glukosprofiler gäller.


 

UPPFÖLJNING POSTPARTUM
 

I de flesta fall, såväl vid kost- som insulinbehandlad gestationsdiabetes, normaliseras P-glukos postpartum. Upp till två veckor efter förlossningen görs en P-glukosprofil med provtagning före och 1,5 timme efter samtliga måltider. Vid P-glukos ≥ 7 mmol/L före måltider och/eller ≥ 9 mmol/L efter måltid kontaktas diabetolog för ställningstagande till fortsatt behandling.

Kvinnor med BMI > 40 före graviditeten remitteras om de så önskar till överviktsmottagning. Remiss skrivs via primärvården vid uppföljningen postpartum.
Obstetrisk efterkontroll sker efter 6-8 veckor, inklusive slumpmässigt taget P-glukos.

Nationella riktlinjer 2010 föreslår allmänna råd om levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditet. Den nyblivna mamman instrueras muntligt och skriftligt att fortsätta med sunda kost- och motionsvanor när hon skrivs ut från BB. Hon erhåller också en standardremiss till primärvården för uppföljning inom ett år.

Vid uppföljningen kontrolleras:
 

  • HbA1c
  • P-glukos
  • S-Kolesterol
  • S-Triglycerider
  • urinsticka (U-prot)
  • längd
  • vikt
  • midjeomfång
  • blodtryck

Besöket innefattar livsstilssamtal inklusive riskfaktorers betydelse ur ett folkhälsoperspektiv. Härefter bör återbesök i primärvården ske med 1-2 års mellanrum så länge kvinnorna är friska.

Glukosbelastning postpartum görs inte rutinmässigt i VGR.

 

ICD-10

Graviditetsdiabetes, ej insulinbehandlad, Whites klass A O24.4A
Graviditetsdiabetes, insulinbehandlad, Whites klass AB O24.4B

 

Referenser

1. Crowther CA et al. Effect of treatment of Gestational Diabetes Mellitus on Pregnancy Outcomes. N Engl J Med 2005 352: 2477-86.

2. The HAPO Study Cooperative Research Group. Hypergycemia and Adverse Pregnancy Outcomes. N Engl J Med 2008; 358:1991-2002.

3. International Association of Diabetes and Pregnancy Study Groups Recommendations on the Diagnosis and Classification of Hyperglycemia in Pregnancy. Diabetes Care 2010; 33: 676-682.

4. Rowan JA et al. Metformin versus Insulin for the Treatment of Gestational Diabetes. N Engl J Med 2008; 358: 2003-15.

5. Holt RIG and Lambert KD. Review Article. The use of oral hypoglycaemic agents in pregnancy. Diabet. Med. 2014 31: 282-291.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:5800