Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 18 februari 2018, vecka 7
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Navelbråck och epigastricabråck hos barn

Uppdaterad: 2017-09-14
Med dr, ST-läkare Martin Salö, Barn och ungdomskirurgiska kliniken/SUS Lund
Med dr, överläkare Anna Börjesson, Barn- och ungdomskirurgiska kliniken/SUS Lund

Granskad av: Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

NAVELBRÅCK


BAKGRUND


Navelbråck är vanligt förekommande hos barn och därmed en frekvent diagnos att handlägga för neonatologer, barnläkare, allmän- och BVC-läkare, kirurger och barnkirurger. Majoriteten av navelbråck går, olikt andra medfödda bråck, i spontan regress men en liten del kräver operation p g a utebliven slutning av navelringen.


Embryologi och anatomi

Navelsträngen, bestående av två artärer och en ven, ductus omfaloentericus, urachus samt bindväv går mellan foster och moder via den så kallade navelringen. Slutning av navelringen startar direkt efter födseln genom en komplex process som bland annat involverar fusion av rectus-muskulaturen i linea alba, konstriktion av navelringen samt kontraktion av de oblitererade navelartärerna. Slutningen av navelringen är hos de flesta barn färdig vid 4-5 års ålder (1), och så länge processen fortgår finns förutsättningar för navelbråck.

Bråcksäcken består av peritoneum som ofta sitter adherent mot navelhudens dermis. Bråcksäckens storlek liksom diametern på själva fasciadefekten kan variera mycket i diameter (5 mm – 5 cm). Det är viktigt att komma ihåg att storleken på bråcksäcken och själva fasciedefekten inte är korrelerade. Näst intill alla navelbråck hos barn är kongenitala (medfödda) och är den formen som kommer beskrivas nedan.


 

EPIDEMIOLOGI


Incidensen varierar med gestationsålder, gestationsvikt, ålder, ursprung och vissa sjukdomar och syndrom (2). Incidensen är mycket hög söder om Sahara. Prematura barn och barn med låg födelsevikt (SGA) har högre incidens jämfört med fullgångna barn. Vidare föreligger ökad risk vid syndrom som t ex Downs, Beckwith-Wiedemanns och Ehler-Danlos. Ascites och peritonealdialys ökar också risken. I Sverige finns inga säkra uppgifter om incidensen av navelbråck men den brukar anges till mellan 10-30 % (3). Incidensen skiljer sig inte nämnvärt mellan könen.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Kvarstående utspänd navelhud efter spontan regress av ett tidigare navelbråck
  • Lågt sittande epigastricabråck



UTREDNING OCH DIAGNOS


Diagnos av navelbråck ställs genom klinisk undersökning. Bråcket visar sig oftast som en, från centralt i naveln, utbuktande och utspänd hud av olika storlek. Ibland har naveln ett normalt utseende men en fasciedefekt palperas på djupet.
 

  • Undersök barnet både i stående och liggande position. Bråcket syns oftast tydligast med barnet stående. Ibland krävs ökat buktryck för att synliggöra bråcket, exempelvis genom att be barnet hosta eller krysta.

  • Det är fasciedefektens storlek som avgör chansen för spontan regress, ju större defekt desto mindre sannolikhet för spontan slutning av navelringen även om några absoluta mått är svåra att ge. Det är därför viktigt att notera att det utstående bråckets storlek inte är korrelerat till fasciedefektens storlek och således inte har någon klinisk betydelse när det kommer till bedömning av chans till spontan regress.

  • Undersök förekomsten av eventuella samtidiga epigastricabråck

Ska barnet opereras ska hjärt- och lungstatus utföras.

Vid inklämning är bråcket tydligt synbart, ofta rodnat och mycket palpationsömt. Är tarm inklämt i bråcket kan kliniska tecken på ileus också ses.


 

SYMTOM OCH BEHANDLING


De flesta barn som söker vård på grund av navelbråck behöver aldrig opereras. Informera föräldrarna om det vanligen godartade läkningsförloppet samt att det kan ta åtskilliga år innan bråcket helt tillbakabildats.

Inklämningsattacker är ovanliga vid navelbråck och det är framförallt de med defekter mellan ca 0,5–1,5 cm som har en risk för inklämning (4). Barn med inklämt navelbråck eller misstankar där om opereras. En mycket liten andel opereras akut p g a manifest inklämning och strangulation (5).

Om navelbråcket finns kvar när barnet närmar sig förskoleålder eller blir retat p g a avvikande navelutseende korrigeras bråcket kirurgiskt. Flera studier visar dock att spontan slutning kan ske mycket senare än så, ända upp till 10-11 års ålder (1, 6, 7).

Större fasciedefekt, bakomliggande syndrom, högre ålder, stor utspänd hud, peritonealdialys m m minskar chansen för spontan slutning.

Olika former av förband eller tejp för att hålla bråcket inne påskyndar inte slutningen av fasciedefekten (istället finns det risk för hudirritation) och ska inte användas. Operationen sker som en dagoperation och barnet kan gå hem samma dag om inte ålder (< 3 månader) eller bakomliggande sjukdomar/tillstånd kräver inneliggande vård efter narkos. Via en tvärincision nedom naveln frias bråcksäcken cirkumferent varefter man friar ner till stadig fascia och sluter defekten med enstaka icke-resorberbara suturer varefter naveln sys ner mot fascian och hudincisionen slutes med intrakutan resorberbar sutur. Ovanpå operationssåret sätts SteriStrip och ett enklare förband. Förbandet ska sitta på en vecka och bytas om det blir smutsigt.

Paracetamol per os brukar räcka som smärtlindring de första postoperativa dagarna. Vi rekommenderar dusch för rengöring första veckan. Gymnastik eller liknande ska undvikas under 2 veckor vilket bör beaktas vid information till föräldrarna.


 

UPPFÖLJNING


Vanligen krävs ingen uppföljning efter operation om inte familjen önskar detta. Rättar inte den utspända navelhuden till sig så bör ny klinisk bedömning ske och ställningstagande till navelplastik tas. Dock bör detta inte bedömas förrän drygt 1-2 år efter navelbråcksoperationen (2) då det i de flesta fall rättar till sig spontant.


 

PROGNOS


Operationen är förknippad med få komplikationer där hematom- och serombildning (ca 1 %) är de vanligaste men sällan kräver behandling. Postoperativ infektion är ovanligt (< 1 %) och kan behandlas med peroral antibiotika och lokal sårvård. Recidiv efter navelbråcksoperation förekommer i < 1 % av fallen och kräver re-operation (4). Det kosmetiska resultatet varierar och problem med keoidbildning, asymmetri eller kvarvarande hudöverskott förekommer.



 

EPIGASTRICABRÅCK


BAKGRUND


Epigastricabråck är ett medellinjebråck någonstans längs linea alba, från processus xiphoideus till naveln. Länge har man trott att alla epigastricabråck hos barn är medfödda men nya studier visar att en stor del av dessa bråck möjligen är förvärvade, även hos barn (8). Epigastricabråck kan vara associerade med navelbråck och är ibland multipla.

De flesta epigastricabråck är asymtomatiska och visar sig som en palpabel men reponerbar resistens i medellinjen (9). En mindre andel av patienten upplever obehag och hos en mycket liten andel klämmer preperitonealt fett in i bråcket (9).


 

EPIDEMIOLOGI


Epigastricabråck är relativt vanligt förekommande hos barn. Andelen epigastricabråck är ungefär som för vuxna, d v s ca 4-5 % av alla bråck (9). I en studie från Turkiet med nästan 20 000 barn uppges incidensen hos barn ligga runt 0,35/1000 barn, men vår känsla är att incidensen är högre i Sverige. Det är ca tre gånger vanligare hos pojkar.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Rectusdiastas (en svaghet i linea alba från naveln till processus xiphoideus som går i spontan regress, oftast innan barnet fyllt 10 år).
  • Navelbråck
  • Subkutant lipom eller subkutant beläget hemangiom eller annan lymf-/kärlmissbildning.



UTREDNING och DIAGNOS


Diagnos av epigastricabråck ställs genom klinisk undersökning. Vid osäkerhet kan ultraljud vara av värde. Bråcket ses oftast som en mindre subkutan knuta i medellinjen, framförallt då barnet står upp. Då bråcket i de flesta fall är mycket mindre än navelbråck tänjs huden över bråcket aldrig ut.
 

  • Undersök barnet både i stående och liggande position. Bråcket syns oftast tydligast med barnet stående. Ibland krävs ökat buktryck för att synliggöra bråcket, exempelvis genom att be barnet hosta eller krysta.

  • Bedöm fasciedefektens storlek.

  • Palpera hela medellinjen för att utesluta multipla epigastricabråck.

  • Undersök förekomsten av navelbråck.

Ska barnet opereras ska hjärt- och lungstatus utföras.

Vid inklämning är bråcket tydligt synbart, ofta lätt rodnat, och mycket palpationsömt.


 

BEHANDLING


Alla epigastricabråck ska opereras då de upptäcks. Ca 50 % av bråcken tillväxer eller ger symtom efter hand, endast en liten del blir inklämda och då oftast med inklämt preperitonealt fett.

Operationen består av slutning av fasciedefekten med enstaka suturer, efter att eventuellt utbuktande innehåll (ofta preperitonealt fett) har återförts till bukhålan. Preoperativt är det viktigt att rita ut platsen för bråcket då det kan vara svårt att palpera fasciedefekten efter sövning. Operationen utförs som en dagoperation om inte ålder (< 3 månader) eller andra sjukdomar motiverar inneliggande vård postoperativt.

Ovanpå operationssåret sätts SteriStrip och ett enklare förband. Förbandet ska sitta på en vecka och bytas om det blir smutsigt.

Paracetamol per os brukar räcka som smärtlindring och kan behövas de första två dagarna postoperativt. Barnet får inte bada (men duscha) på 1 vecka, gymnastik eller liknande ska undvikas under 2 veckor.


 

UPPFÖLJNING


Vanligen krävs ingen uppföljning postoperativt om inte familjen specifikt önskar detta.


 

PROGNOS


Operation av epigastricabråck är förknippad med få komplikationer där hematom är det vanligaste men sällan kräver behandling. Postoperativ infektion är ovanligt
(< 1 %) och kan behandlas med peroral antibiotika och lokal sårvård. Recidiv efter operation av epigastricabråck är extremt ovanligt (2). Det kosmetiska resultatet brukar vara bra.


 

ICD-10

Navelbråck utan inklämning eller gangrän K42.9
Inklämt navelbråck utan gangrän K42.0
Navelbråck med gangrän K42.1
Annat och ospecificerat främre bukväggsbråck utan inklämning eller gangrän K43.9
Annat och ospecificerat inklämt främre bukväggsbråck utan gangrän K43.6
Annat och ospecificerat främre bukväggsbråck med gangrän K43.7

 


Referenser

1. Hall DE, Roberts KB, Charney. Umbilical hernia: what happens after age 5 years? E J Pediatr. 1981; 98(3):415. Länk

2. Ashcraft Pediatric Surgery. 5th ed. 2010. Elsevier.

3. Kelly KB, Ponsky TA. Pediatric abdominal wall defects. Surg Clin North Am. 2013; Okt, 93(5):1255-67. Länk

4. Lassaletta L, Fonkalsrud EW, Tovar JA, et al. The management of umbilical hernia in infancy and childhood. J Pediatr Surg. 1975; 10:405-409.

5. Walker S.H.: The natural history of umbilical hernia. Clin Pediatr. 1967; 6:29-32. Länk

6. Sibley WL, Lynn HE, Harris LE. A twenty-five year study of infantile umbilical hernia. Surgery. 1964; 55:462-468.

7. Meier DE, OlaOlorun DA, Omodele RA, et al. Incidence of umbilical hernia in African children: redefinition of "normal" and reevaluation of indications for repair. World J Surg. 2001; 25:645. Länk

8. Lang B, Lau H, Lee F. Epigastric hernia and its etiology. Hernia. 2002; 6(3):148–50. Länk

9. Coats RD, Helikson MA, Burd RS. Presentation and management of epigastric hernias in children. J Ped Surg. 2000; Vol. 35 (12), Dec, p. 1754–1756. Länk
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:5788