Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 18 februari 2018, vecka 7
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Kirurgisk behandling vid GERD

Uppdaterad: 2018-02-10
Docent, Överläkare Thomas Franzén, Matstrupslaboratoriet i Östergötland, Universitetskliniken för kirurgi/Vrinnevisjukhuset i Norrköping

Granskad av: Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


Bakgrund
 

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är nästan alltid associerat med ett hiatusbråck (diafragmabråck). Ca 90 % av alla patienter med GERD svarar bra på syrareducerande medicin, övriga 10 % har framför allt mekaniska besvär oftast på grund av stora bråck.

Hiatusbråcken indelas i:

Typ I

Glidbråck. Ger oftast syrarelaterade besvär. Cardia (övergången mellan esofagus och ventrikel) har åkt upp i thorax. Vanligaste typen av hiatusbråck.

Typ II

Paraesofagealt bråck. Ger oftast mekaniska besvär. Cardia ligger på rätt plats i buken och ventrikeln (fundus) har pressats upp i thorax.

Typ III

Kombinerat bråck (glidbråck+paraesofagealt). Ger både syrarelaterade och mekaniska besvär.

Typ IV

Stort kombinerat bråck där hela ventrikeln och ibland även andra bukorgan vandrat upp i thorax.

 

Indikationer för operation
 

  • Om medicinsk behandling inte ger fullständig symtomlindring.
  • Stora bråck som ger mekaniska besvär i form av t ex tryck mot hjärta/lungor, tidig mättnadskänsla, illamående, kräkningar och dysfagi.
  • Ovilja att äta medicin livet ut.
  • Biverkningar av medicin.

Preoperativ utredning
 

  • Symtomevaluering
  • Gastroskopi
  • Esofagusmanometri och 24-, 48- eller 96-timmars pH-mätning i esofagus. Manometrin är viktig ur kirugisk synpunkt för att bedöma motoriken och därmed val av operation (total eller partiell fundoplikation).
  • Kontraströntgen för att kartlägga stora bråck.

Operation
 

Absolut vanligaste antirefluxoperationen är fundoplikation vilket innebär att man tar fundusdelen på ventrikeln och konstruerar en krage runt distala esofagus. Denna krage fungerar som en envägsventil och förhindrar reflux av ventrikelinnehåll upp i esofagus. Kragen kan göras helt omslutande esofagus (360°) eller partiellt omslutande (270°). Oftast kompletterar man fundoplikationen med en crusplastik då man försnävar hiatus (öppningen i diafragma som esofagus går genom).

Antirefluxoperation kan göras laparoskopiskt eller med öppen teknik. Man kan även göra operationen via bukhålan eller via thorax.

Valet av total eller partiell fundoplikation är omdiskuterat, det anses dock allmänt att den totala ger ett bättre refluxskydd men i gengäld mera postoperativ dysfagi. Den partiella anses vara bättre om man har dysmotorik i esofagus och/eller kort abdominell esofagus vid operation.

Några vanliga fundoplikationer:

  • "Floppy" Nissen 360° med crusplastik
  • Nissen-Rossetti 360° med eller utan crusplastik
  • Toupet 270°

Peroperativa komplikationer
 

  • Allmänna (blödning m m)
  • Esofagus/ventrikel perforation
  • Skada på vagusnerven

Postoperativa komplikationer
 

  • Allmänna (pneumoni m m)
  • Dysfagi (intermittent eller konstant), oftast övergående
  • Sämre rapförmåga
  • Oförmåga att kräkas
  • Gasbesvär (uppkördhet i buken/flatulens), oftast övergående
  • Övergående besvär i form av tidig mättnadskänsla, stoppkänsla bakom bröstbenet vid födointag, viktnedgång.

Vårdtid
 

2-5 dagar (inklusive operationsdagen) beroende på typ av operation och om öppen eller laparoskopisk teknik använts.


Sjukskrivning
 

Varierar oftast mellan två till fyra veckor. Största problemet är att lära sig att äta rätt. Man rekommenderar små portioner och istället tätare mellan måltiderna.

 

Uppföljning efter operation
 

  • Ordentlig information vid utskrivningen om postoperativa problem som oförmåga att kräkas, tidig mättnadskänsla m m.
  • Återbesök eller telefontid efter ca 2 månader, tidigare vid problem.
  • 24-timmars pH mätning samt esofagusmanometri 6 månader efter operation.

ICD-10

Gastroesofageal refluxsjukdom med esofagit K21.0
Gastroesofageal refluxsjukdom utan esofagit K21.9
Hiatushernia K44.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
K21 Gastroesofageal refluxsjukdom (återflöde av maginnehåll till matstrupen)
K44 Diafragmabråck

 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:576