Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
fre 17 augusti 2018, vecka 33
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Glukokortikoidresistens, primär generaliserad

Uppdaterad: 2018-01-13
Professor Sigbritt Werner, Kliniken för Endokrinologi, Metabolism & Diabetes/Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Granskad av: Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

BAKGRUND
 

Patogenes, tecken och symptom

Detta ovanliga medfödda syndrom beror på kroppscellernas minskade känslighet för kortisol. Patienterna korrigerar defekten via kroniskt ökad insöndring av CRH, ACTH och kortisol varför biverkningar uppstår från överproduktionen av mineralkortikoider (hypertoni, hypokalemisk alkalos) och hos kvinnor biverkan av ökade androgener (hirsutism, manligt håravfall, acne och menstruationsrubbningar). Hos en ung pojke medförde hyperandrogenismen för tidig pubertet. Den vanligt förekommande tröttheten hos patienter med kortisolresistens tros bero på att patienterna har en relativ kortisolbrist. Patienterna saknar cushingstigmata.


 

DIAGNOSTIK
 

Diagnosen ställs genom dexametasonhämningstest; 1 mg dexametason kl. 23 per os förmår inte hämma serumkortisol 8-10 timmar därefter till < 50 mmol/l.

Syndromet beskrevs första gången av AC Vingerhoeds 1976. Det ärvs autosomalt recessivt eller dominant. Fram till 2013 hade 14 olika mutationer påvisats hos 14 patienter med syndromet. En mutation låg i DNA-bindande delen, de övriga i ligandbindande delen. Eftersom hundratals patienter med syndromet redan studerats med avseende på mutationer i glukokortikoidreceptorn är det troligt att kortisolresistensen oftare beror på mutationer i de koaktivatorer som omger kortisol-receptorkomplexet.

 

Differentialdiagnos

Det kan vara svårt att skilja mellan Morbus Cushing (ACTH-producerande hypofysadenom) som ännu inte medfört makroskopiska Cushingstigmata och glukokortikoidresistens (se faktaruta).


Faktaruta 1. Undersökningar för att skilja på Morbus Cushing och generaliserad glukokortikoidresistens

Icke diskriminerandeMorbus CushingGeneraliserad glukokortikoidresistens
Midnattkortisol
Högdos dexametason
CRH-test
ACTH-testNormal/↑Normal/↑
Urinkortisol
DiskriminerandeMorbus CushingGeneraliserad glukokortikoidresistens
DygnsrytmFinns ejFinns på en förhöjd nivå
BenmineraltäthetNormal/↑
TRH-testInget TSH svarNormalt TSH svar




BEHANDLING
 

Terapin skall riktas mot patientens tecken och symptom. En låg dos långverkande dexametason kring midnatt (1 mg) kan hämma den ACTH-stimulerade ökningen av mineralkortikoider och androgener så att blodtryck och kalium inom kort normaliseras. Detta sker inom veckor och dexametasondosen kan minskas för att behålla normaliseringen (till 0,5 mg-0,25 mg). Hirsutism och acne minskar först efter 4-6 månader.

Hypertonin kan också behandlas med aldosteronantagonister som också är antiandrogena och kaliumsparande. När en individ diagnostiserats med generaliserat kongenital glukokortikoidresistens är det viktigt att utesluta respektive stadfästa syndromet med ett dexametasontest hos familjemedlemmar.

 

Sekundär glukokortikoidresistens vid andra sjukdomar

Sekundär kortisolresistens, då patienten inte längre svarar på höga doser exogena glukokortikoider, har rapporterats vid ektopiskt ACTH-syndrom, Nelsons syndrom, hematologiska maligniteter, depression, astma, reumatoid artrit, autoimmun hepatit, inflammatorisk tarmsjukdom och AIDS.


 

ICD-10

Andra specificerade adrenogenitala rubbningar E25.8

 

Referenser

Charmandari E, Kino T, Chrousos GP. Primary generalized familial and sporadic glucocorticoid resistance (Chrousos syndrome) and hypersensitivity. Endocr Dev 2013; 24: 67-85. Länk

Charmandari E, Kino T. Chrousos syndrome: a seminal report, a phylogenetic enigma and the clinical implications of glucocorticoid signaling changes. Eur J Clin Invest 2010; 40: 932-942. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:5472