Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 21 augusti 2018, vecka 34
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Huvudvärk, läkemedelsassocierad kronisk daglig

Uppdaterad: 2018-03-26
Professor Carl Dahlöf, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/Sahlgrenska Universitetssjukhuset/SDS-kliniken
Docent Jan Erik Hardebo, Neurologkliniken/Universitetssjukhuset i Lund

Granskad av: Allmänläkare Helen von Sydow,  /
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet


BAKGRUND
 

Karaktäristika
 

  • Läkemedelsassocierad kronisk daglig huvudvärk (LKDH) är den vanligaste orsaken till kronisk daglig huvudvärk (KDH).

  • I den reviderade internationella klassifikationen kallas LKHD för "Medication overuse headache" (MOH, IHS 8.2)

  • Undre gränsen för definitionen kronisk huvudvärk är 15 dagar med huvudvärk/månad. Flertalet individer med LKDH har huvudvärk de flesta av månadens dagar.

  • Efter migrän och huvudvärk av spänningstyp (HST) är LKDH den tredje vanligaste orsaken till läkarbesök p g a huvudvärk.

  • En alltför frekvent medicinering mot migrän och/eller HST kan leda till en paradoxal försämring, med ökat antal huvudvärksdagar och ändrad karaktär.

  • Typiskt är en oklar huvudvärksbild med omväxlande inslag av migrän och HST med varierande smärtintensitet. Inte sällan påminner LKDH om den ursprungliga huvudvärken s k ”transformerad migrän” eller s k ”transformerad HST”.

  • De vanligast överförbrukade preparaten vid huvudvärk är perifert verkande analgetika (främst acetylsalicylsyra och paracetamol) samt kombinationer av perifert och centralt verkande analgetika (främst koffein och kodein).

  • Felaktig användning av ergotamin (Anervan Novum) är en vanlig orsak till att migrän övergår i LKDH. I regel tar dessa patienter ergotamin varje till varannan dag.

  • Det är ofta svårt att peka ut ett enskilt ansvarigt läkemedel, eftersom de flesta individer med LKDH använder flera läkemedel samtidigt.

  • Förmodligen kan alla akutmediciner som används regelbundet mot migrän och/eller HST leda till utveckling av LKDH. Detta gäller även de nya migränmedicinerna, de s k triptanerna.

  • Vid vilket intag föreligger risk för LKHD?
    De preparat som används i dessa sammanhang intages ofta rutinmässigt, ibland trots att de endast ger tillfällig lindring av huvudvärken. I klinisk praxis förefaller det vara viktigare hur ofta en patient tar läkemedlet ifråga, än den faktiska dosen.

  • Läkemedelsintag fler än 3 dagar per vecka utgör risk för utveckling av LKDH.

  • LKDH försvårar tolkningen av den ursprungliga huvudvärken och möjligheterna till effektiv behandling under pågående LKDH är närmast obefintliga.

  • Läkemedelsutsättning leder till initial försämring (abstinens) men en förbättring kan oftast ses efter 1-2 veckor utan läkemedel. Efter genomgången avgiftning framträder i regel den ursprungliga huvudvärken.
Visa Huvudvärk - primär utredning


Prevalens
 

  • Mellan 3 % och 5 % av befolkningen har KDH.

  • Epidemiologiska uppgifter om LKDH är begränsade, men sannolikt utgör LKDH merparten av KDH.

  • Förekomsten av LKHD är sannolikt högre hos patienter som har en kombination av migrän och huvudvärk av spänningstyp.

  • LKDH är betydligt vanligare hos kvinnor.


Patofysiologi
 

  • Patofysiologin bakom LKHD är i stort sett okänd, men det rör sig sannolikt om ett såväl psykiskt som fysiskt beroende till läkemedlet.

  • Förutom psykologiska faktorer har sensibilisering av nervsystemet och minskad hämning av inkommande smärtimpulser föreslagits som bakomliggande orsaker.

  • Individer som besväras av migrän och/eller HST har betydligt större benägenhet att utveckla LKDH genom daglig medicinering, jämfört med individer med andra smärtsyndrom.



BEHANDLING
 

LKDH bör primärt behandlas genom poliklinisk avgiftning.

Abrupt utsättning av samtliga inblandade läkemedel utgör det bästa alternativet, men detta förutsätter att patienten är tillräckligt motiverad.


Förslag till handläggning:
 

  • Läkarbedömning, information och motivation. Introduktion av huvudvärksdagbok.

  • God relation mellan patient och vårdgivare av största vikt. Primär kontakt med ansvarig sjuksköterska alternativt sjukgymnast kan vara lämpligt.

  • Poliklinisk avgiftning med abrupt start.*

  • Sjukskrivning kan erbjudas under de första 10-14 dagarna, då dessa kan vara extra besvärliga p g a läkemedelsabstinens.

  • Eventuellt kan patienten få tillgång till ”räddningsmedicin” (annan än den patienten avgiftas ifrån), dock högst 2 doseringar per vecka. Uppmuntran och stöd är viktigt.

  • Återbesök inom 1 månad. Fortsätt med avgiftningen ytterligare 1 månad vid klar förbättring av huvudvärkssituationen.

  • Om ej markant förbättring: Tillägg av lågdos amitriptylin (Amitriptylin,Saroten) p.o. Börja med 10 mg och låt patienten titrera upp (t ex 10 mg var tredje dag) till högsta tolererbara engångsdosering. Effekt uppnås vanligen vid 40-60 mg till natten.*

    OBS! Selektiva serotonerga återupptagshämmare, SSRI-preparat, utgör inget alternativ till klassiska tricyklika vid denna indikation.

  • Som alternativ till tricyklika kan man prova det antiepileptiska läkemedlet topiramat (Topiramat,Topimax 25 mg, 50 mg, 100 mg) som patienten titrerar upp med 25 mg var 7-10 dag. Effekten uppnås vanligen på dosen 25-75 mg x 2.*

  • Diagnostik av kvarstående huvudvärk vid förnyat återbesök till läkaren efter 1-2 månader.
    Vid behov vidare utredning.
    Individualiserad behandling.

  • Om planerad avgiftning med abrupt start misslyckas får man istället upprätta ett utsättningsprogram, där läkemedelsdosen reduceras gradvis under flera veckor. Principen är då att de analgetika som används tas exakt och regelbundet varje dag, vare sig de behövs eller inte.

  • Alternativt kan man försöka göra avgiftningen i skydd av prednisolon (T. Prednisolon) 45-60 (-80) mg/dag under cirka 3 dagar, därefter nedtrappning med 10-20 mg per vecka.

  • Om även avgiftning med hjälp av utsättningsprogram eller prednisolonkur misslyckas, återstår inläggning på klinik med särskild kunskap härom.

* Man har tidigare varit enig om att individer med LKDH (MOH) behöver avgiftas från sin anfallsbehandling innan de svarar på förebyggande behandling. Emellertid visar resultaten från en helt nyligen genomförd avgiftningsstudie att förbättringen vid avgiftningen blir bättre om den kombineras med förebyggande behandling varför detta tillvägagångssätt kan övervägas.


 

UPPFÖLJNING
 

  1. Försök undvika att patienten hamnar i samma situation som tidigare med överkonsumtion av analgetika eller migränläkemedel.

  2. Instruera noga om fortsatt dosering och uppgift om maximal dosering per anfall, alternativt tidsenhet.

  3. Om patienten efter avgiftning fortfarande har täta migränanfall bör profylaktisk behandling övervägas.

  4. Be patienten att även fortsättningsvis använda huvudvärksdagboken.

Blanketter
 

Huvudvärksdagbok


ICD-10

Läkemedelsutlöst huvudvärk som ej klassificeras annorstädes G44.4

 

Referenser
 

  1. Headache, Eds. Goadsby, P., S. Silberstein, Blue Books of Practical Neurology; 17, Butterworth-Heinemann, 1997; 201-225.

  2. Huvudvärk-teori och klinik, Eds. Dahlöf, C., J Carlsson, J.-E. Hardebo, K Laurell, P-E Lygner.,. Studentlitteratur, Lund, 2006;195-209.

  3. The Headaches. 3rd Edition. Eds. J. Olesen, P.J. Goadsby, N.M. Ramadan, P. Tfelt-Hansen and K. M. A. Welch, Lippincott Williams & Wilkins, 2006;1-1169

  4. Linton-Dahlöf, P., Linde, M., Dahlöf, C. Cephalalgia 2000; 20: 658-662.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:498