Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 21 augusti 2018, vecka 34
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Babesios (babesia) och Candidatus Neoehrlichia mikurensis - fästingöverförda sjukdomar, ovanliga

Uppdaterad: 2018-01-30
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet


BABESIOS


BAKGRUND


Babesios (piroplasmos) orsakas av en protozo, "babesia", som liknar malariaparasiten. Smittan sprids via fästingar och infekterar röda blodkroppar. Babesios är en zoonos (i Sverige utgör främst hjortdjur och tamboskap smittreservoar) och människor smittas mycket sällan. Risken för immun- och mjältfriska personer att drabbas är i det närmaste obefintlig.

Babesios ger upphov till malarialiknande symtom, d v s feber, hemolys och hemoglobinuri. I de flesta fall blir dock symtomen diskreta och subkliniska. De svåraste fallen ses hos patienter med svår immunbrist och de som saknar mjälte.

Sjukdomen är välkänd inom veterinärmedicinen, men har de senaste åren också uppmärksammats genom enstaka fall i Sverige. Dessa få fall har varit personer som saknat mjälte. Smittämnet beskrevs första gången 1885 av rumänen Viktor Babes som i mikroskop såg organismen i blod från sjuka kor. Idag finns fler än 100 olika babesiaarter beskrivna.

Babesia har påvisats hos fästingar i Sverige men hur stor del av fästingpopulation som bär på smittämnet är oklart. Hos några friska personer har antikroppsreaktion mot babesia uppkommit efter fästingbett. Det är viktigt att skilja antikroppsreaktion mot sjukdom vid flera fästingöverförda infektioner eftersom fästingbettet kan ge exposition av ett smittämne utan att sjukdom utbryter, samma princip som en vaccination. Det finns ett tyskt laboratorium som använder icke-validerade metoder för överdiagnostik av babesios.

Blodtransfusionssmitta har förekommit.

Sjukdomen är inte anmälningspliktig, men misstänkta fall bör ändå rapporteras för epidemiologisk övervakning.


 

SYMTOM

  • Hög feber
  • Frossa
  • Trötthet
  • Muskelvärk
  • Hematuri och njursvikt hos svåra fall


KOMPLIKATIONER
 

  • Risk för komplikation i form av hemolytisk anemi


INKUBATIONSTID
 

  • 1-4 veckor efter fästingbettet


DIAGNOS
 

  • Blodutstryk och mikroskopi, ringformer som liknar falciparum-malaria ses i röda blodkroppar.
  • Antikroppsreaktion uppstår sent. Serologisk metod finns på Folkhälsomyndigheten.
  • Anemi
  • Lätt förhöjt leverstatus vanligt
  • S-LD förhöjt

babesia_komb.jpg




DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

BEHANDLING
 

Intravenös behandling med klindamycin i den högre dosen och kininklorid (Apoteket ex tempore, för dosering se behandling av svår malaria) kan behövas initialt vid svår sjukdom. Behandlingstid 7-10 dagar.

Andra antimalariamedel, t ex klorokin, tetracyklin, primaquin och pyrimethamine-sulfadoxin har ingen effekt.


 

PROFYLAX
 

Ta bort fästingar på huden så snabbt som möjligt. Tät klädsel, trä t ex strumporna utanpå byxorna vid svamp- eller bärplockning. Inget vaccin finns.

 

ICD-10

Babesios B60.0

 


 

CANDIDATUS NEOEHRLICHIA MIKURENSIS
 

BAKGRUND
 

Candidatus Neoehrlichia mikurensis är en liten intracellulärt växande Gram-negativ bakterie som tillhör familjen anaplasmataceae. Den liknar närmast Anaplasma- och Ehrlichia-bakterierna.

Bakterien upptäcktes 1999 i nederländska fästingar. Efter fynd på japanska råttor 2004 på ön Mikura fick den namnet mikurensis. Det första sjukdomsfallet beskrevs 2009 hos en patient i Göteborg med immunbrist och avsaknad av mjälte. Hittills finns endast enstaka fall beskrivna i världen. Alla svårt sjuka patienter har haft ett kraftigt nedsatt immunförsvar p g a kronisk sjukdom, t ex lymfom, leukemi, eller svår reumatisk sjukdom. Flertalet patienter saknade även mjälte. Några fall av febersjukdom hos immunkompetenta finns rapporterat från Kina.

Ca 9 % av fästingar och gnagare i södra Sverige bär på smittan. Sannolikt är bärarfrekvensen likartad i övriga Sverige. Trots att bakterien således är vanlig är risken att drabbas av sjukdom ytterst liten och för immunfriska i stort sett obefintlig.

Sjukdomen är inte anmälningspliktig, men misstänkta fall bör ändå rapporteras för epidemiologisk övervakning.


 

SYMTOM


  • Hög feber
  • Led-/muskelvärk
  • Ventrombos (i ca hälften av fallen)
  • Hudutslag har beskrivits


KOMPLIKATIONER
 

  • Risk för komplikation i form av tromboemboliska komplikationer


INKUBATIONSTID
 

  • Okänd


DIAGNOS


  • 16S rRNA PCR-test på blod med efterföljande sekvensering
  • Bakterien går inte att odla fram
  • Antikroppstest finns ännu inte. Ingen korsreaktion mot släktingarna Anaplasma eller Ehrlichia.
  • CRP-stegring (50-100 mg/L) finns rapporterat
  • Leukocytos (neutrofila)
  • Anemi


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Viros
  • Anaplasma och andra bakteriella infektioner
  • Malignitet


BEHANDLING


Beta-laktamantibiotika (t ex penicillin, cefalosporiner) är verkningslösa.


 

PROFYLAX

Ta bort fästingar på huden så snabbt som möjligt. Tät klädsel, t ex ta strumporna utanpå byxorna vid svamp- eller bärplockning. Inget vaccin finns.


 

Referenser


First case of human "Candidatus Neoehrlichia mikurensis" infection in a febrile patient with chronic lymphocytic leukemia. Welinder-Olsson C, Kjellin E, Vaht K, Jacobsson S, Wenneras C. J Clin Microbiol 2010; 48 (5):1956-1959. Länk

Andersson M, Råberg L. Wild rodents and novel human pathogen candidatus Neoehrlichia mikurensis, southern Sweden. Emerg Infect Dis.2011 Sep;17 (9):1716-1718. Länk

Human infection with Candidatus Neoehrlichia mikurensis, China. Li H et al Emerg Infect Dis. 2012 Oct;18(10):1636-9. Länk

Folkhälsomyndigheten: Babesios

Mandell. Infectious Diseases, Sixth edition sid 3209-3214.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:4238