Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
lör 18 augusti 2018, vecka 33
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Trikinos

Uppdaterad: 2017-12-17
Docent (infektion), överläkare Rickard Eitrem, Blekinge Kompetenscentrum/Landstinget Blekinge

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND


Trikinos (trikinellos) är en maskinfektion som sällan diagnostiseras hos människa i Sverige. Man kan dock förmoda att antalet fall kommer att öka med ökande mängd (svart-)importerade köttprodukter. Vildsvinens ökande utbredning i vårt land och tillhörande jakt bör också öka sannolikheten för fler trikinosfall.

Det har blivit vanligare att allmänheten, inte bara jägare, har frågor om trikinos som läkare bör kunna svara på. Några frågar även om trikinos inför utlandsresor, speciellt i österled.

Den enda smittvägen är otillräckligt tillrett kött från djur som ätit annat kött. Inkubationstiden är 1-4 veckor, beroende av infektionsdos.

 

Epidemiologi

Human trikinos förekommer i hela världen och kan därför importeras med turister eller migranter. I vår del av världen brukar särskilt Ryssland, Balkanländerna och Centraleuropa nämnas. Det bör dock noteras att även hästkött i Västeuropa har smittat människor under de senaste decennierna.

Det största utbrottet av trikinos i Sverige skedde i Blekinge 1961 med 338 fall. Smittkällan var kallrökt påläggskorv gjord av fläskkött. Under det senaste decenniet har vi haft fem fall av trikinos i Sverige, samtliga importfall. 2004 diagnostiserades två fall och 2007 smittades tre spanska studenter av från Spanien medförda vildsvinskorvar. De senaste fallen var 2016; en jägare som ätit björnkött i Georgien och en flicka som varit i Turkiet, smittväg okänd.


 

ETIOLOGI


Masken

Trichinella spiralis, en rundmask, är den viktigaste av de arter som kan infektera människa. Trikinernas livscykel hos däggdjur äger rum i rovdjur och andra köttätare, men bara människor blir sjuka (efter intag av otillräckligt uppvärmt, infekterat kött). Trikinos smittar inte mellan människor.

Inkapslade levande larver, 0,1 mm långa, i infekterat kött frigörs i magtarmkanalen efter intag. De utvecklas på några dagar till vuxna maskar, 1,5-4 mm långa. Honorna föder sedan dagligen allt ifrån hundra till tusentals larver som från tarmkanalens lymfsystem hematogent sprids i kroppen. Endast de larver som tar sig in i muskler kan utvecklas vidare, undantaget hjärtmuskulatur.

I musklerna bildas det en kapsel runt larven. I denna cystform kan trikinen leva i årtionden innan kapseln slutligen förkalkas och larverna dör. Om värddjur med levande larver dör, överlever larverna tills köttet ruttnat (se bild över livscykeln).

Se utvecklingen larv-adult-larv i människokroppen.


Djuren

Trikiner kan finnas hos åtskilliga djurarter. I Sverige har 11 % av de undersökta vargarna haft trikiner, 8 % av lodjuren och 3 % av rävarna. Masken kan även finnas hos björn. Vildsvin är det i Sverige viktigaste potentiella värddjuret med tanke på det stora och ökande antalet djur, samt den ökande konsumtionen vildsvinskött. I andra länder med stor vildsvinsstam är sådant kött den vanligaste orsaken till human infektion. Av de vildsvin som undersöktes i Sverige 2002-2008 var 1 av 10 000 infekterade.

Internationellt ses på sina håll förekomst av trikiner i gris och häst. I Sverige slaktas ca 3 miljoner tamsvin per år. Samtliga undersöks, men man har inte hittat trikiner i svensk gris sedan 1994.


 

SYMTOM och KLINISKA FYND


Sjukdomsbilden varierar från milda eller symtomfria fall till svåra, dödligt förlöpande tillstånd. Symtomen beror på infektionsdosen.

När larverna frigörs från cystorna och de vuxna maskarna sätter sig i tarmmukosan kan allmänna tarmsymtom inklusive diarré uppstå. I muskelfasen, när de nya larverna spridits i kroppen, drabbas patienten av kardinalsymtomet; muskelvärk. Värken kan vara mycket svår och i värsta fall förhindra minsta rörelse, t o m andning och tungrörelser kan slås ut. I denna fas kan även andra symtom och kliniska fynd ses, t ex:
 

  • Splinterblödningar under naglarna (se bild)
  • Periorbitala ödem (se bild, kombination av ögonsymtom)
  • Andra ögonsymtom, se ovan.
  • Feber

Senare i förloppet kan komplikationer från hjärta (sällsynt, men potentiellt dödligt) och nervsystem (meningit och encefalit) uppstå. Dissemination till lungorna förekommer, varvid torrhosta och röntgenförändringar kan uppträda. Kraftig eosinofili (upp till 20-90 %) ses ofta.

Av 216 systematiskt undersökta fall vid utbrottet i Blekinge 1961 hade 20 % gastrointestinala symtom initialt, 88 % feber, 90 % muskelvärk, 41 % hosta och 72 % periorbitalödem. En tredjedel av patienterna hade tillfrisknat inom två veckor. Fem patienter hade fortfarande symtom efter tre månader. Ingen avled - sannolikt eftersom infektionsdosen var liten.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER


DIAGNOS


Den kliniska diagnostiken är utmanande, fr a pga sjukdomens sällsynthet. Typisk symtomtriad:
 

  • Feber
  • Muskelvärk
  • Periorbitala ödem

En patient med ovanstående triad, samt eosinofili har högmisstänkt trikinos! (1961 misstänkte stadsläkaren i Karlskrona trikinos hos sex patienter med typisk klinisk bild!). Eosinofilin orsakas av en immunmedierad inflammatorisk reaktion som svar på larvernas migration och penetration i vävnad. Ibland leder reaktionen även till urtikaria eller andra hudutslag.

Icke specifika laboratoriefynd är förhöjt LD och CK samt hypergammaglobulinemi.

Serumprov (ELISA, Western Blot vid Folkhälsomyndigheten) blir positivt tidigast två-tre veckor efter infektionstillfället. Men det kan dröja längre tid och om provet tagits inom fem veckor från sjukdomsdebut rekommenderas nytt prov.

Muskelbiopsi kan vara av värde men har låg känslighet. Preparatet tas från en smärtande muskel, gärna nära senan. Biopsin ska digereras med pepsin och inte läggas i formalin. I muskelbiopsin kan encysterade trikinlarver ses. Även fria spiralformade larver (se bild) kan ses. Muskelbiopsi medger, till skillnad från serumprov, artbestämning vid trikinos.


 

BEHANDLING


De flesta trikinospatienter tillfrisknar utan behandling. I okomplicerade fall är specifik terapi därför inte nödvändig. Symtomatisk behandling med analgetika och antipyretika är tillräcklig.

I symtomatiska fall kan mebendazol (Vermox) eller albendazol övervägas, särskilt om komplikationer i vitala organ uppstått. Eftersom sådan antiparasitär behandling endast är verksam innan larverna har encysterats är effekten osäker.
 

  • Mebendazol ges initialt i dos 200-400 mg x 3 i tre dagar, därefter 400-500 mg x 3 i 10 dagar.
  • Albendazol ges i dos 400 mg x 2 i 10-14 dagar.

Vid myokardit eller CNS-infektion kan behandling med prednisolon (Prednisolon) 50-60 mg/dygn i 15 dagar övervägas.

 

Smittskyddslagen

Trikinos är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Diagnosen finns i gruppen "Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar", men smittspårningsplikt gäller. Utbrott utreds av miljökontor och länsveterinär i samråd med smittskyddsläkare. Kontakta Folkhälsomyndigheten och Sveriges veterinärmedicinska anstalt.


 

PROFYLAX


Trikinlarver dör vid uppvärmning till 67 ºC. Frysning är däremot ett osäkert sätt att ta död på maskarna. Känsligheten beror på värddjursarten. I kött från tamsvin oskadliggörs larverna vid temperatur under -18 ºC i fyra (!) veckor, men inte alltid i vildsvinskött och inte alls i kött från häst. Det är viktigt att djurhållningen och skadedjurskontrollen är tillfredsställande och kontrolleras av berörda myndigheter.


 

ICD-10

Trikinos (sjukdom orsakad av trikiner) B75

 

Referenser


Eitrem R. Herrgårdskorven alla karlskroniter minns - om Sveriges största trikinosutbrott. Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets årsbok 2012. s 211-8

Ringertz O, Lundbäck H, Zetterberg B, Hederstedt B, Kallings LO, Damgaard K, Löfdahl A. Trichinosis in Sweden in 1961. Acta Path Microbiol Scand 1961;54:351-2

Sveriges veterinärmedicinska anstalt: Trikiner hos vildsvin och andra svenska djur.

UpToDate.com , Trichinellosis Länk.

Folkhälsomyndigheten, Trichinella spp, trikiner Länk.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:3911