Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
mån 19 augusti 2019, vecka 34
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Fabrys sjukdom

Uppdaterad: 2019-01-19
Bitr överläkare Mikael Oscarson, Centrum för medfödda metabola sjukdomar och PF Endokrinologi/Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Granskad av: Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet




BAKGRUND
 

Fabrys sjukdom ingår i gruppen lysosomala sjukdomar. Lysosomen är en cellorganell där makromolekyler bryts ned till lågmolekylära byggstenar. Lysosomala sjukdomar är ärftliga och beror på störningar i lysosomens funktion, vanligen brist på specifika lysosomala enzymer, vilket leder till upplagring av icke nedbrytbara, naturligt förekommande substanser.

Fabrys sjukdom orsakas av mutationer i arvsanlaget för alfa-galaktosidas A (GLA). Alfa-galaktosidas A är ett enzym som normalt bryter ned sfingolipiden Globotriaocylceramid (Gb3), som finns i cellmembran. Mutationer i GLA-genen resulterar i låg alfa-galaktosidas A-aktivitet och progressiv inlagring av Gb3 i kroppens celler, särskilt endotelceller, vilket så småningom orsakar organskada.

Sjukdomen finns i hela världen och förekommer hos ungefär 1 av 40 000 nyfödda. GLA-genen är belägen på X-kromosomen.

Män med muterad GLA-gen utvecklar Fabrys sjukdom. Kvinnor med muterad GLA-gen kan vara alltifrån symtomfria till att uppvisa en klassisk Fabry-symtomatologi. Denna symtomvariation hos kvinnor beror till stor del på hur X-kromosominaktiveringen har skett. I varje cell inaktiveras slumpmässigt den ena av kvinnans två X-kromosomer; är det en övervikt av X-kromosomer med muterad GLA-gen som inaktiveras påverkas alfa-galaktosidas A:s enzymaktivitet inte lika mycket, och risken för sjukdomssymtom minskar då.

En man med en X-kromosombunden sjukdom kan inte överföra den till sina söner men alla döttrar blir bärare av den muterade genen. En kvinna med en muterad gen på den ena X-kromosomen kommer med 50 procents sannolikhet att överföra det till sina barn oavsett kön.


 

SYMTOM
 

Fabrys sjukdom är en långsamt progredierande sjukdom där symtomen varierar med åldern och mellan individer.
 

  • Akroparestesier (brännande smärtor i händer och fötter) är ett vanligt debutsymtom för Fabrys sjukdom i förskole-/skolåldern. Besvären avtar dock ofta i vuxen ålder. Smärtepisoder utlöses ofta av t ex feber, fysisk aktivitet eller stress.
  • Störd svettningsförmåga och värmeintolerans
  • Mag-tarmsymtom, inklusive
    - diarré
    - obstipation
    - illamående
    - meteorism
    - postprandiell buksmärta
  • Hörselnedsättning och tinnitus
  • Hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom och arytmier
  • Proteinuri och njursvikt
  • Cerebral infarkt
  • Yrsel p g a skador på balanssinnet i innerörat
  • Lymfödem
  • Obstruktiva luftvägssymtom
  • Anemi
  • Kronisk trötthet

Atypisk Fabrys sjukdom är en lindrigare variant. Drabbade individer har framträdande Fabry-symtom begränsade till ett organ, t ex njure eller hjärta, och inga eller mycket milda symtom i övrigt. Vid atypisk Fabrys sjukdom är alfa-galaktosidas A:s enzymaktivitet ofta sänkt jämfört med friska, men den är högre än vid klassisk Fabry.


 

KLINISKA FYND
 

  • Angiokeratom är blåröda hudförändringar, med kapillärer och hyperkeratos, ett par mm i storlek (se bilder). Återfinns särskilt i området mellan midja och knän.
  • Hypertrof kardiomyopati, klaffsjukom
  • Kranskärlsjukdom
  • Överledningsrubbningar på EKG
  • Vid njurbiopsi inlagringar av Gb3 i kapillärer och celler
  • Ögonförändringar:
    - Cornea verticillata innebär att hornhinnan har nedsatt transparens och ser ut att vara genomsatt av ekrar (se bild). Förutom vid Fabry kan det någon gång ses vid behandling med vissa läkemedel (t ex amiodaron (Cordarone))
    - Slingriga kärl i näthinna och bindehinna (se bilder)
    - Synnedsättning är ovanligt vid Fabrys sjukdom, men kan orsakas av inlagring i linsen


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING
 

Hos män fastställs diagnosen Fabrys sjukdom med ett blodprov som undersöker aktiviteten hos enzymet alfa-galaktosidas A i vita blodkroppar. Många kvinnor med Fabrys sjukdom har normal alfa-galaktosidas A-aktivitet i vita blodkroppar och för att inte missa diagnosen hos kvinnor bör man därför sekvensera GAL-genens exoner.

Analys av alfa-galaktosidas A-aktivitet i vita blodkroppar och sekvensering av GLA-genen görs på följande laboratorier:
 

  • Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
  • Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Analys av P-lyso-globotriaocylceramid (lyso-Gb3) som ansamlas vid nedsatt alfa-galaktosidas A-aktivitet har också nyligen introducerats som ett komplement för att undersöka om en patient har Fabrys sjukdom. Studier talar för att analysen har hög sensitivitet.

I samband med att diagnosen ställs bör man göra släktutredning och erbjuda släktingar, som kan bära på mutationen i GLA-genen, provtagning för att diagnostisera Fabrys sjukdom. Fosterdiagnostik är möjlig.


 

BEHANDLING
 

Sedan 2001 finns rekombinant alfa-galaktosidas A tillverkat i två olika cellinjer registrerat som läkemedel för behandling av Fabrys sjukdom:
 

Det finns ännu inga resultat från direkt jämförande studier av dessa preparat. Infusionsbiverkningar som frossa, feber, hjärtklappning och trånghetskänsla i svalget förekommer och behandlas med sänkt infusionshastighet och paracetamol eller NSAID, och i svårare fall antihistaminer och glukokortikoioder.

Regelbunden intravenös infusion med rekombinant alfa-galaktosidas A minskar smärtor, magtarmsymptom, hjärt- och njurkomplikationer. Behandlingen har bäst effekt om den sätts in tidigt, innan manifest organskada har uppstått.

Vissa mutationer i GLA-genen leder till aminosyrautbyten som gör att enzymet blir onormalt veckat och instabilt. Genom att tillföra den farmakologiska chaperonen migalastat som med hög affinitet reversibelt binder till det aktiva stället, kan enzymet stabiliseras i det endoplasmatiska nätverket och transporteras till lysosomerna utan att degraderas och där utöva sin effekt. Migalastat (Galafold) registrerades som läkemedel 2016 för behandling av patienter som har sådana behandlingsbara mutationer.

Alla män med klassisk Fabrys sjukdom bör ges sjukdomsspecifik behandling. Kvinnor med Fabrys sjukdom som har tecken på organmanifestationer i njurar eller hjärta, som har haft cerebral infarkt eller har smärta och magtarmsymtom som sänker livskvaliteten rekommenderas också enzymbehandling i enlighet med europeiska behandlingsriktlinjer.

Härutöver kan olika Fabryssymtom motivera annan specifik behandling:
 

  • Läkemedel mot neuropatisk smärta
  • Läkemedel vid hjärtsvikt, rytmrubbningar och hjärtinfarkt
  • Blodproppsförebyggande läkemedel p g a strokerisk
  • Dialys eller njurtransplantation p g a njursvikt
  • Laserbehandling av hudförändringar


UPPFÖLJNING
 

Efter diagnos bör man utföra följande för att kunna bedöma sjukdomsbörda:
 

  • Ekokardiografi eller MR-hjärta
  • EKG och bandspelar-EKG
  • Mätning av proteinutsöndring i urin
  • Mätning av glomerulär filtration (GFR)
  • Ev njurbiopsi
  • MR-hjärna för att visualisera ev genomgångna infarkter
  • Spirometri
  • Audiogram
  • Oftalmoskopi
  • Inspektion av hudkostym
  • Mätning av lyso-Gb3
  • Blodstatus, lipider

Patienterna bör därefter kontrolleras årligen för att tidigt upptäcka sjukdomsprogress.

Såväl män som kvinnor med Fabrys sjukdom bör följas på mottagning med erfarenhet av sjukdomen p g a att diagnosen är så ovanlig. De flesta patienterna i Sverige är samlade vid:
 

  • Fabrycentrum, Centrum för Endokrinologi och Metabolism (CEM), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
  • Patientflöde Endokrinologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Endokrin- och diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala



Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
E75 Rubbningar i sfingolipidomsättningen och andra rubbningar i fettupplagringen

  ICD-10

Andra specificerade sfingolipidoser E75.2

 

Referenser


Banikazemi M et al. Agalsidase-beta therapy for advanced Fabry disease. Ann Intern Med 2007; 146: 77-86. Länk

Biegstraaten M et al. Recommendations for initiation and cessation of enzyme replacement therapy in patients with Fabry disease: the European Fabry Working Group consensus document. Orphanet J Rare Dis 2015; 10: 36. Länk

Germain DP et al. Treatment of Fabry's Disease with the Pharmacologic Chaperone Migalastat. N Engl J Med. 2016; 375:545-55. Länk

Mehta A, Ricci R, Widmer U, Dehout F, Garcia de Lorenzo A, Kampmann C et al. Fabry disease defined: baseline clinical manifestations of 366 patients in the Fabry outcome survey. Eur J Clin Invest 2004; 34: 236-242. Länk

Wanner C et al. European expert consensus statement on therapeutic goals in Fabry disease. Mol Genet Metab. 2018;124:189-203. Länk


 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:3835