Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
mån 28 maj 2018, vecka 22
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Gula febern

Uppdaterad: 2018-05-04
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

BAKGRUND


Gula febern orsakas av ett flavivirus och överförs av myggor antingen från apa till människa eller från människa till människa. Namnet gula febern har sjukdomen fått för att den i vissa fall orsakar ikterus. Sjukdomen finns i tropiska Afrika och i Sydamerika (se karta). I glesbygden och djungeln sprids oftast virus till ett fåtal personer från apa till människa via myggor (sylvatiska varianten) medan det i tätbebyggda områden kan ske större utbrott med myggor som smittar från person till person (urbana utbrott). Sjukdomen finns ej i Asien. Inga svenska fall finns rapporterade de senaste 10 åren.

WHO uppskattar att gula febern orsakar 100 000 sjukdomsfall och ca 25 000 döda varje år i ovaccinerade populationer, framför allt i Afrika. Gula febern ingår i sjukdomsgruppen hemorragiska febrar.

Angola och Kongo-Kinshasa har haft en del fall de senaste åren. Massiva vaccinationsinsatser har medfört att sjukdomen är under kontroll i Angola. I slutet av 2017 och början av 2018 har ett utbrott pågått i Brasilien. En uppdaterad karta över områden med risk ses här.


 

SYMTOM


Symtomen kan vara allt från milda till mycket allvarliga. Ospecifika symtom såsom feber, huvudvärk, muskelvärk och illamående som klingar av redan efter ett par dagar kan vara de enda manifestationerna av gula febern.

Efter en temporär förbättring övergår sjukdomen i cirka 15 % av alla fall i en toxisk fas med återfall av hög feber, buk- och ryggsmärtor. Följande symtom kan tillstöta:
 

  • Blödningar, t ex näsblödningar, hematemes, peteckier
  • Hepatit
  • Ikterus (därav namnet gula febern)
  • Njursvikt
  • Hypotension
  • Koma, kramper
  • Myokardskada

Inkubationstiden är 3-6 dagar.


 

DIAGNOS


  • Labb:
    - leukopeni
    - proteinuri
    - förhöjt leverstatus (ASAT oftast högre än ALAT) och bilirubin (svåra fall)

  • Serologi: IgM mot flavivirus kan upptäckas efter ungefär en veckas sjukdom

  • PCR och neutraliserande antikroppar (kan skilja gula febern från övriga flavivirus)


DIFFERENTIALDIAGNOSER


BEHANDLING


Enbart symtomatisk.


 

KOMPLIKATIONER


  • Vid epidemier i en ovaccinerad befolkning kan dödligheten vara 15-50 % hos dem som får blödningskomplikationer, oftast inom 7-10 dagar efter sjukdomsdebut.

  • Sekundära bakteriella komplikationer är vanliga.

  • Trötthet och svaghet lång tid efter infektionen.


PROFYLAX


Myggmedel och lämplig klädsel i endemiskt område, speciellt kvällstid.

Ett levande, försvagat, effektivt vaccin (över 95 % skyddseffekt och 99 % serokonverterar) mot gula febern finns tillgängligt. En dos vaccin ger livslångt skydd. Således behövs inga booster-doser. Barn under 1 år, gravida och personer med nedsatt immunförsvar skall ej vaccineras eller skall före vaccination prövas extra noga. Äggallergiker (= kan inte äta ägg) skall ej vaccineras.

Intyg om gula febern-vaccination kan krävas inför inresa i många länder om man kommer från område med sjukdomen. Även om man bara bytt flyg i ett land endemiskt för gula febern behövs intyget, t ex om man mellanlandar i Kenya för att åka till t ex Sydafrika.

Vaccinet kan ge allvarliga biverkningar, särskilt om den som blir vaccinerad är äldre än 60 år. Därför brukar man få ett intyg om undantag från vaccination om man reser till länder som kräver intyg men där det inte finns risk för smitta. Finns det däremot risk för smitta rekommenderas vaccination.

 

ICD-10

Gula febern, sylvatisk form A95.0
Gula febern, urban form A95.1
Gula febern, ospecificerad A95.9

 

Referenser


Mandell, Principles and Practice of Infectious Diseases, sixth edition; sid 1938.

CDC: Yellow fever

Gardner CL, Ryman KD. Yellow fever: a reemerging threat. Clin Lab Med. 2010 Mar;30(1):237-60. Länk
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:3739