Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 18 december 2018, vecka 51
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Leverabscess

Uppdaterad: 2018-06-12
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet


BAKGRUND


Pyogena leverabscesser debuterar ofta som oklar feber utan uttalade buksymtom och drabbar framför allt individer med nedsatt allmäntillstånd. Pyogen leverabscess kan förekomma solitärt eller multipelt.

Infektionsfokus vid leverabscesser utgörs av:
 

  • Gallvägar (ca 30 %)
  • Intraabdominellt (ca 25 %)
  • Okänt (ca 20 %)
  • Hematogent (ca 15 %)
  • Trauma
  • Metastas (ca 10 %)

Vid multipla abscesser dominerar gallvägsfokus. Underliggande sjukdomar är ofta Mb Crohn eller annan kronisk granulomatös sjukdom, diabetes, malignitet eller alkoholism. Leverabscess drabbar höger leverlob dubbelt så ofta som vänster. Incidensen är högst vid 50-60 års ålder.

Blandflora med 2-4 patogener är vanligt. Förutom olika streptokockarter påminner floran om den vid kolangit (t ex E. coli, Klebsiella, Enterobacter, Proteus spp och enterokocker). Anaeroba bakterier hittas i cirka hälften av fallen, dominerade av Bacteroidesarter och Fusobakterier. Hos barn är Staphylococcus aureus en viktig patogen. Svamp, vanligen Candidaarter, förekommer framför allt hos immunsupprimerade patienter men är ovanligt.

I många utvecklingsländer är extraintestinal amöba, Entamoeba histolytica, en vanlig orsak till leverabscess. Oftast drabbas höger leverlob. Dessa patienter kan ha ett smygande insjuknande månader eller år efter vistelse i endemiskt område med oklar feber och högersidiga dova buksmärtor som enda symtom. Illamående och tarmsymtom förekommer i cirka 15-35 % av alla fall. Ikterus är ovanligt. Graviditet, malnutrition, steroidbehandling och späd ålder ger ett allvarligare förlopp.

För amöba och echinokockos som orsak till leverabscess, se Differentialdiagnoser nedan.

För mer information om bukabscesser, se:
 

Bukabscess



SYMTOM


  • Långdragen trötthet, avtackling
  • Viktnedgång
  • Aptitlöshet
  • Feber - ofta låggradig, kan vara intermittent. Hög feber och septisk allmänpåverkan endast i enstaka fall.
  • Frossa
  • Ibland ikterus
  • Hosta eller hicka kan förekomma vid retning av diafragma
  • Ibland diffusa smärtor lokaliserade till övre högra kvadranten med utstrålning till höger skulderblad ("referred pain")


UTREDNING och DIAGNOS


  • Bukstatus oftast normalt, alternativt lätt ömmande förstorad lever
  • Hög CRP och SR
  • Förhöjt LPK
  • Leverstatus patologiskt med förhöjda alkaliska fosfataser
  • Lågt S-albuminvärde
  • Ofta anemi
  • Ultraljud eller datortomografi buk
  • Odling av dränagevätska
  • Blododling
  • Amöbaserologi (om symtom mer än 1 vecka har 99 % förhöjda titrar vid amöbaabscess i levern)


Figur 1. Leverabscess vid DT buk.
 

Leverabscess




BEHANDLING


Oftast består behandlingen av en kombination av perkutant dränage och längre tids antibiotikabehandling. Vissa abscesser kan läka efter enbart antibiotikabehandling. Dränagekatetern spolas dagligen tills volymen utflöde minskat till ca 10 ml eller att abscesshålan fallit ihop vid DT-kontroll.

Antibiotikavalet styrs av odlingssvaret.

Allmänpåverkad patient vid oklar etiologi eller i väntan på bakterieodling:
 


Ej allmänpåverkad patient vid oklar bakteriell etiologi eller i väntan på odlingssvar:
 

Behandlingstid ofta 4-6 veckor. Allmäntillståndet och inflammationsmarkörer i blodet (t ex CRP) är bra markörer för läkning. DT-fynden minskar i storlek, men finns ofta kvar även efter det att infektionen läkt.

Svampabscess behandlas enligt resistensmönster (se Svampinfektioner (invasiva), behandling).

Amöbaabscess behandlas med metronidazol (Flagyl) upp till 2 g per dygn under 8 dagar. Vid svår infektion används ibland en kombination av klorokinfosfat och doxycyklin (Doxyferm).

Ultraljudskontroll eller DT-kontroll behövs inte om patienten mår bra. Det tar lång tid innan förändringarna går tillbaka även vid botade infektioner.


 

KOMPLIKATIONER


  • Fistelbildningar
  • Sepsis
  • Leversvikt


DIFFERENTIALDIAGNOSER


ICD-10

Leverabscess K75.0

 

Referenser


Mandell, Principles and Practice of Infectious Diseases, sixth edition; Infections of the liver and the bilary system, sid 951-958.

Marshall JC, Innes M. Intensive care unit management of intra-abdominal infection. Crit Care Med, 2003;31 (8):2228-37. Länk

http://emedicine.medscape.com/article/188802-overview

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:3675