Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 22 maj 2018, vecka 21
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Bakteriell konjunktivit

Uppdaterad: 2018-05-03
Professor, överläkare Jan Ygge, S:t Eriks Ögonsjukhus/Stockholm

Granskad av: Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet



BAKGRUND
 

Bakteriell konjunktivit är en oftast självbegränsande sjukdom i konjunktiva. Ögats yta koloniseras normalt av en flora bestående av streptokocker, stafylokocker och corynebakterier. Vid en bakteriell konjunktivit sker oftast en obalans i den normala floran och ibland i samband med en rubbning i den naturliga barriären som utgörs av konjunktivalepitelet och tårfilmen. En dylik rubbning kan uppkomma genom extern kontamination (exempelvis kontaktlinsanvändning eller simning) alternativt genom spridning från annan infektiös härd (som när man gnuggar ögonen med en infektion på fingrarna). Bakteriella konjunktiviter förefaller vara vanligare på vintern och våren medan virusorsakade konjunktiviter är vanligare på sommaren. Eftersom bakteriell konjunktivit är en självbegränsande sjukdom skall man undvika behandling med speciellt antibiotika. Det finns studier (van Weert et al. 2014) som visat att av de patienter som söker för konjunktivit är 30 % orsakade av bakterier men 80 % antibiotikabehandlas!


 

ORSAKER
 

Infektion i konjunktiva vanligen orsakad av:

  • Stafylokocker (S. Epidermidis, S. Aureus)
  • Haemophilus influenzae (särskilt vanligt hos barn)
  • Streptokocker, Pneumokocker
  • Moraxella
  • Corynebakterier

Om hyperakut insjuknande med mycket pus - tänk på gonokockkonjunktivit!

Hos patienter i sexuellt aktiv ålder skall man tänka på klamydiakonjunktivit!

 

Visa översikt: "Klamydiakonjunktivit"



RISKFAKTORER

Bakteriell konjunktivit uppkommer oftast hos friska personer. Riskfaktorer är frekvent exposition för infekterade individer, kontaktlinsanvändning, ÖNH-infektion, och immunosuppression.


 

SYMTOM
 

Startar ofta i ena ögat med:

  • Purulent sekretion
  • Lätt skavkänsla
  • Rodnad i konjunktiva
  • Lätt ögonlocksödem
  • Ihopklistrade ögonlock speciellt efter uppvaknandet

Efter något dygn även i andra ögat. Föregås ofta av förkylning.


 

ANAMNES
 

Epidemiologisk anamnes viktigast!

  • Personer i närmiljön med samma besvär? (Inkubationstid ca 2-3 dagar). Tänk på skola, dagismiljö där bakteriella konjunktiviter är vanliga.

  • Syn? Skall vara normal hos patient med bakteriell konjunktivit. Kan dock ha grumlad syn som normaliseras efter blinkning p g a pus på kornea som kan störa strålgången.

  • Föregående förkylning?

  • Hos speciellt äldre patienter kan genomgången eller pågående urinvägs- eller luftvägsinfektion vara vägledande när det gäller agens.

  • Främmande kropp?

  • Typ av sekret? Det typiska sekretet vid bakteriell konjunktivit är purulent, gul-vitt. Mer tråddragande eller vattnigt sekret tyder på allergisk respektive viruskonjunktivit.

  • Skavkänsla? Finns vanligen inte vid bakteriell konjunktivit utan skall föra misstanken mot främmande kropp alternativt keratit.

  • Kontaktlinsanvändning/-problem?

  • Uni-/bilateralt? Bakteriell konjunktivit startar oftast i ett öga men efter något dygn är bägge ögonen engagerade.

  • Ljuskänslighet? Finns vanligen inte hos patienter med bakteriell konjunktivit och differentierar därför mot allvarligare åkommor (såsom irit och korneaproblem).

  • Allergi? Tänk på patient med allergiska reaktioner mot ögondroppar eller yttre agens.

  • Fråga efter duration och om andra behandlingsförsök redan har gjorts – i så fall med vad?

  • Vissa patienter reagerar på kemoterapi med en konjunktivitretning.

Hos nyfödda skall alltid klamydiakonjunktivit misstänkas. Observera att de flesta nyfödda ofta är lite kladdiga i ögonen dagarna efter förlossningen utan att detta skall föranleda misstanke om att man bör remittera/behandla. Inkubationstiden för en klamydiakonjunktivit som överförs vid förlossningen är vanligen minst 5 dagar varför detta agens inte är aktuellt hos nyfödda före denna ålder.

Vid recidiverande konjunktiviter hos barn skall tårvägsobstruktion misstänkas.


 

KLINISKA FYND
 

  • Normalt visus och ingen fotofobi (ljuskänslighet som oftast förekommer vid irit och korneaengagemang såsom keratit och främmande kropp i kornea).

  • Svullna ögonlock – ofta måttlig svullnad. Vid kraftig svullnad skall detta föra misstanken mot gonokockkonjunktivit.

  • Oftast bilateralt engagemang

  • Purulent sekret

  • Konjunktival injektion som kännetecknas av att konjunktiva är mest kärlfylld i periferin och mindre närmare kornea

  • Papillär reaktion i konjunktiva – denna kännetecknas av att man i biomikroskopet kan se små upphöjningar i konjunktiva där ett kärl kommer upp i centrum. Denna typ är vanligare vid bakteriell och allergisk konjunktivit. Utseendet skiljer sig från den follikulära reaktionen där man oftast ser små konjunktivala kärl som slingrar runt basen på en liten upphöjning i konjunktiva. Den follikulära reaktionen är vanligare vid konjunktiviter orsakade av virus och klamydia.

  • Speciellt barn kan ha en mollusk på ögonlockskanten som utsöndrar virus och då orsakar en konjunktivit.

  • Inga färgbarheter på kornea vid fluoresceinfärgning

  • Ingen ljusväg i främre kammaren

  • Ev. kemos (ödem i konjunktiva)

  • Ev. preaurikulära adeniter – ganska ovanligt vid bakteriell konjunktivit men förekommer ofta vid t ex gonokockkonjunktivit och viralt orsakade konjunktiviter.



DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Viral konjunktivit – vanligen s k epidemisk keratokonjunktivit
  • Klamydiakonjunktivit
  • Gonokockkonjunktivit
  • Blefarit – mer svullna ögonlockskanter och mindre reaktion i konjunktiva
  • Allergisk konjunktivit – mer vattnigt sekret och klåda
  • Keratit – ger positiv färgning vid fluoresceinfärgning
  • Kontaktlinsproblem som kan visa sig som ett eller flera små kornealsår
  • Herpes simplex-keratit – typiskt fynd vid fluoresceinfärgning
  • Herpes zoster – typiska hudutslag
  • Hordeulum – vagel kan ge konjunktivitretning. Patienten har oftast en ömmande punkt i ögonlocket.
  • Trikiasis – felväxande hår/cilier från ögonlockskanterna som skrapar mot konjunktiva/kornea – ger färgbarheter med fluoresceinfärgning och typisk främmande-kroppskänsla.
  • Episklerit som ger en lokaliserad rodnad i konjunktiva som vid palpation smärtar (bra differentialdiagnostiskt tecken).

Om unilateral konjunktivit (speciellt hos barn) fundera även på andra diagnoser såsom:

  • Främmande kropp
  • Tårvägsstenos
  • Irit
  • Keratit



UTREDNING


  • Visus-undersökning - skall vara normal
  • Yttre inspektion
  • Inspektion med oftalmoskop/spaltlampa med fluoresceinfärgning
  • Palpera preaurikulära körtlar
  • Evertering av övre ögonlocket
  • Leta ljusväg – skall inte ses vid bakteriell konjunktivit
  • Odling - enbart vid terapisvikt



BEHANDLING


Initialt:
 

  • Ingen behandling initialt

  • Tvätta med ljummet vatten och bomull, ge information och hygienråd

  • Om ingen förbättring inom 4-5 dagar, ny vårdkontakt och behandling enligt nedan.

  • Om patienten använder kontaktlinser skall man avstå från dessa under infektionen samt ett par dagar ytterligare.


Eventuellt behandling med:
 

  • Fusidinsyra (Fucithalmic - ögonsalva 1 %, finns i engångspipetter)

  • Kloramfenikol (Chloromycetin - ögondroppar 5 mg/ml, ögonsalva 1 %), (Kloramfenikol - ögondroppar och ögonsalva)

  • Behandla i ca 5 dagar. Sker ingen förbättring, ny vårdkontakt och eventuellt odling och terapibyte enligt nedan.

  • Inget terapibyte utan ny undersökning! (det finns iriter som behandlats som konjunktivit under lång tid innan korrekt diagnos ställs)


Tänk på att droppar oftast ger ett bättre visus då salva ofta stör synen. Salvbehandling kan dock vara fördelaktigt till kvällen då salvan har längre duration i konjunktiva.

I andra hand eller vid terapiresistens (dessa läkemedel skall endast ges efter kontakt med och diskussion med ögonläkare):
 


I undantagsfall och efter kontakt med ögonläkare:
 

Uppföljning/fortsatt omhändertagande
 

  • Återbesök endast om försämring eller terapisvikt.
  • Om ej bättre efter ett par dagar till en vecka - återbesök och vanligen konjunktivalodling. Provet tas genom att skrapa med en bomullspinne i nedre fornix konjunktiva.
  • Ej byte av antibiotikum utan ta reda på varför behandlingen ej verkar - kan då vara annan åkomma än banal bakteriell konjunktivit.
  • Patienten skall inte använda samma handduk som övriga familjemedlemmar under behandling/tillfrisknande.



ICD-10


H10.9 Konjunktivit, ospecificerad
H10.0 Mukopurulent konjunktivit (Varig konjunktivit)


 

Referenser

van Weert HC, Tellegen E, Ter Riet G. A new diagnostic index for bacterial conjunctivitis in primary care. A re-derivation study. Eur J Gen Pract. 2014 Sep. 20 (3):202-8. Länk

Sheikh A, Hurwitz B, van Schayck CP, McLean S, Nurmatov U. Antibiotics versus placebo for acute bacterial conjunctivitis. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Sep 12. 9:CD001211. Länk

Høvding G. Acute bacterial conjunctivitis. Acta Ophthalmol. 2008 Feb. 86 (1):5-17. Länk

Narayana S, McGee S. Bedside Diagnosis of the 'Red Eye': A Systematic Review. Am J Med. 2015 Nov. 128 (11):1220-1224.e1. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:354