Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 19 augusti 2018, vecka 33
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Rinofaryngit, akut (förkylning)

Uppdaterad: 2018-02-27
Docent Åke Reimer,  /Näshälsan Höllviken AB, (www.nashalsan.se)

Granskad av: Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND


I begreppet övre luftvägsinfektion (ÖLI) kan man innefatta:
 

I denna översikt behandlas främst akut rinofaryngit, vanligen benämnd förkylning. Benämningen (engelska: common cold) började användas i England på 1500-talet då man tyckte symtomen liknade de som man fick efter att ha utsatts för kyla.

Akut rinofaryngit är den vanligaste orsaken till frånvaro från skola och arbete och en mycket vanlig orsak till besök inom sjukvården. Vuxna har vanligen 2-3 och barn 6-10 episoder per år. Hos daghemsbarn är frekvensen ofta ännu högre. Incidensen är störst under vinterhalvåret. Smittsamheten är stor och den som är infekterad är i regel smittsam innan symtom framträder.


 

ORSAKER


Rinovirus är det vanligaste smittämnet vid förkylning. Då det finns minst 100 undergrupper av denna virustyp har antikroppar som bildas vid infektionen begränsad förebyggande effekt vid senare infektioner.

Andra mindre vanliga agens är:
 

Hos småbarn är RSV och adenovirus frekvent orsak till rinofaryngit med efterföljande öroninflammation (akut otitis media, sekretorisk otit).

Smittvägen är luftburen droppsmitta vid tal, nysning och hosta, men även kontaktsmitta förekommer. Inkubationstiden är 1-3 dagar och man smittar så länge man är snuvig.


 

SYMTOM


Symtomen är:
 

  • Nästäppa
  • Rinnande näsa
  • Strävhetskänsla och ont i halsen
  • Hosta
  • Ibland feber, ofta efter någon dag
  • Ont i huvudet

Torrhosta och värk bakom bröstbenet är tecken på att infektionen även drabbat larynx, trachea och/eller bronker (akut bronkit).

Snuvan blir ofta färgad (gul/grön) efter några dagar. Färgen anses bero på utflöde av vita blodkroppar och är ingen fingervisning om att infektionen orsakas av bakterier.

Ögonklåda och konjunktival rodnad är vanligt, speciellt vid adenovirusinfektion hos barn. Förkylningens varaktighet är oftast 3-5 dagar, men kan sträcka sig upp till 2 veckor. Vuxna har ofta ingen eller obetydlig feber medan små barn kan få hög feber.


 

KLINISKA FYND


  • Vattnigt eller muköst sekret i näsan
  • Svullna, oftast intensivt röda nässlemhinnor
  • Rodnade, svullna slemhinnor i svalget innefattande gombågar, uvula och tonsiller
  • Rodnade, lätt svullna stämband
  • Konjunktival rodnad


DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Sinuit är den viktigaste differentialdiagnosen vid snuva och nästäppa. Vid akut bakteriell sinuit förekommer lokal ömhet över kinder eller i pannan samt varigt sekret (vargata).

  • Allergisk rinit kan vid akuta besvär te sig som en akut infektiös rinit, men nässlemhinnan är mindre röd, ofta snarare livid ("blekblå"). Avsaknad av feber samt anamnestiska uppgifter är vägledande.

  • Influensa kan debutera som ÖLI (förkylning). Därefter tillstöter dock symtom som muskelvärk, hög feber, huvudvärk och hosta.

  • Streptokocktonsillit kan i tidigt skede vara svår att skilja från virusorsakad faryngit. Streptokocktest (Strep A) kan vara värdefullt i kliniskt oklara fall.


UTREDNING


Det kan vid ÖLI-symtom vara ett betydande problem att klargöra om det är en allvarligare bakteriell infektion under uppsegling. Vid ÖLI med virusetiologi är CRP vanligen < 10 mg/l men värden på upp till 50 mg/l kan förekomma från tredje till femte sjukdagen. Vid adenovirusinfektion kan värden upp till 100 mg/l påvisas. Värderingen av förhöjt CRP måste således ställas i relation till övriga symtom och kliniska fynd.

Konstaterande av sannolik bakteriell svalginfektion kan göras med hjälp av Centorkriterierna (feber ≥ 38,5, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggning på tonsillerna och avsaknad av hosta). Ibland kan snabbtest (Strep A) vara av värde. Observera dock att asymtomatiskt bärarskap av streptokocker är vanligt hos barn.

Fynd av vargata i näsan är ett starkt stöd för att bakteriell sinuit föreligger. Ofta krävs avsvällning av nässlemhinnan före nasoskopi, alternativt att man genomför inspektion med nasoskop eller fiberendoskop. Ultraljudsundersökning kan belysa om sinus maxillaris är engagerade i sjukdomen. Frånvaro av bakväggseko vid ultraljudsundersökning av sinus maxillaris är ett starkt stöd för att behandlingskrävande sinuit inte föreligger. Komplettering med CT sinus är ofta motiverat.

Det finns molekylära metoder (realtids-PCR) för att detektera ett flertal luftvägsagens, (se behandlingsöversikten Virologisk diagnostik, under "Andra virala luftvägsinfektioner"). Värdet av denna diagnostik kan ligga i att man på en säkrare grund avstår från antibiotikabehandling.


 

BEHANDLING OCH PROFYLAX


Det finns ingen effektiv antiviral behandling mot rinovirusinfektion. Antibiotika har därför inget berättigande vid akut rinofaryngit. De flesta patienter har denna insikt. Informationsmaterial för allmänheten om förkylning och dess komplikationer finns tillgängligt på Stramas hemsida, där indikationer för antibiotikabehandling vid infektionstillstånd i övre luftvägarna redovisas, och utbildningsprogram presenteras. Länk

Antivirala medel mot influensavirus, t ex oseltamivir (Tamiflu) har ingen effekt mot andra virus.

Symtomatisk behandling innefattar lindring av feber och obehag med t ex paracetamol (Alvedon, Pamol, Panodil).

Nästäppa och nässekretion är ofta mycket besvärande symtom. Behandling med nässpray eller näsdroppar med adrenerga medel är effektivt, t ex oximetazolin (Nezeril), xylometazolin (Otrivin). Risken för rinitis medikamentosa vid långvarigt och/eller återkommande bruk måste ihågkommas. Det finns risk för hyperreaktivitet i nässlemhinnan, toleransutveckling och reboundsvullnad. Ingen av substanserna bör användas mer än 10 dagar i följd.

En kombination av adrenergt och antikolinergt medel för lokalt bruk, såsom xylometazolin (Otrivin) och ipratropium (Atrovent Nasal), kan ha effekt både på nästäppan och på sekretionen.

Vid rikligt nässekret hos små barn kan aspiration av nässekret med nässug ("Näsfrida") användas. På vuxna kan nässköljning med fysiologisk koksaltlösning hjälpa till att avlägsna sekret (t ex med Nasaline).

Sannolikt kan utveckling till bakteriell sinuit i viss mån förebyggas med nasal steroid, t ex mometason (Nasonex, Nasomet), budesonid (Rhinocort) och koksaltsköljningar.

Behandlingsförsök med höga doser av vitamin C vid sjukdomsdebuten har ingen säker effekt på duration eller svårighetsgrad hos vuxna. Regelbundet vitamin C-intag reducerar inte incidensen av förkylningar men kan lindra förloppet.

Produkter från Echinacea purpura (röd solhatt) har i vissa studier visat en lindrande effekt på förloppet av förkylning hos vuxna. Echinagard är godkänt som naturläkemedel för lindring av symtom vid förkylning. Godkännandet baseras på traditionell användning men produktspecifik dokumentation saknas. För en översikt av apoteksvaror vid förkylning, se referenslistan.

Coldzyme innehåller glycerol och enzymet trypsin. Dessa ämnen verkar osmotiskt och drar ur vatten från munslemhinnan. Därigenom bildas en skyddande barriär som ska bidra till att virus sväljs ner snarare än att infektera celler. Sprayen uppges reducera risken för förkylning och kan förkorta sjukdomsförloppet om man börjar doseringen i ett tidigt stadium av infektionen. För utförligare information se referens Clarsund et al. samt Coldzyme.se


 

UPPFÖLJNING


Man bör vara observant på följdtillstånd efter ÖLI. Omkring tre fjärdedelar av astmaanfallen hos barn och KOL- försämringarna hos vuxna är associerade med infektion med respiratoriska virus.

Virusinfektionen destruerar det respiratoriska epitelet vilket synes bana väg för en efterföljande bakteriell infektion. Hos små barn är öroninflammation en mycket vanlig komplikation till ÖLI (förkylning). Hos vuxna leder riniten inte sällan till sinuit.

Andra symtom som bör föranleda besök hos läkare är:
 

  • Svullnad ansikte och hög feber (etmoidit, erysipelas m fl): akutbesök
  • Svullnad kring öga/ögonvrån (etmoidit):akutbesök
  • Svår värk, ömhet/smärta panna, oftast ensidigt (frontalsinuit): akutbesök
  • Förkyld > 7-10 dagar och uttalad värk i kinder/tänder (maxillarsinuit): tid 1-2 dagar
  • Förkyld/täppt > 3 veckor, (allergi, tumor m fl) tid 1-2 veckor
  • Ensidig varig snuva hos små barn (främmande kropp)


VILKA PATIENTER HAR NYTTA AV ANTIBIOTIKA?


Patient med förkylning och purulent snuva > 10 dagar samt tydlig smärta i kind/tänder kan ha nytta av antibiotika, liksom patient med tydlig försämring efter 5-7 dagars förkylning.

Antibiotika kan erbjudas patienter som vid undersökningen har:
 

  • Sannolik rinosinuit: vargata vid mellersta näsgången eller epifarynx.
  • Möjlig rinosinuit: purulent sekret i näshålan, uttalad smärta i tänder/ansikte, ensidighet och dubbelinsjuknande (minst tre av dessa fyra).
  • Uttalad smärta i tänder/ansikte och förhöjt CRP (> 10) eller förhöjt SR (> 10 för män och > 20 för kvinnor)


FÖREBYGGA SMITTSPRIDNING


För att förebygga smittspridning är det viktigt att vara noga med handhygien - tvätta händer före mat, efter toalettbesök och efter att man snutit näsan. Man bör undvika att vidröra ögonen eller peta näsan med "orena" fingrar.

Vid hosta och nysningar - gör det i armvecket. Man bör hålla sig hemma om man har feber eller påverkat allmäntillstånd.

 

ICD-10

Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad J06.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J06 Akut övre luftvägsinfektion med multipel och icke specificerad lokalisation

 

Referenser


Arroll B, Kenealy T. Antibiotics for the common cold and acute purulent rhinitis. Cochrane Database Syst Rev. 2013 Jun 4;(6):CD000247. Länk

Chonmaitree T, Revai K, Grady JJ et al. Viral upper respiratory tract infection and otitis media complication in young children. Clin Infect Dis. 2008 March 15; 46(6): 815-823. Länk

Clarsund M, Blom U, Gardulf A. Evaluation of ColdZyme® Mouth Spray on prevention of upper respiratory tract infections in a boy with primary immunodeficiency: a case report. J Med Case Rep. 2016; 10: 302. Published online 2016 Oct 31. Länk

Clarsund M. Evaluation of ColdZyme Mouth Spray for the Protection against Common Cold in Elite Athletes to Reduce Unwanted Absence from Training and Competition. Länk

Eccles R, Martensson K, Chen SC. Effects of intranasal xylometazoline, alone or in combina-tion with ipratropium, in patients with common cold. Curr Med Res Opin. 2010 Apr;26(4):889-99. Länk

Gern JE. Minireview. The ABCs of Rhinoviruses, Wheezing and Asthma. Journal of Virology,2010,p. 7418-7426. Länk

Hemilä H, Chalker E, Douglas B. Vitamin C for preventing and treating the common cold. Cochrane Database Syst Rev. 2013 Jan 31;(1):CD000980. Länk

Holmström M. Överförbrukning av adrenerga näsdroppar - dags för ett varningsrop igen! Läkartidningen nr 8,2007,sid 612. Länk

Kassel J C , King D, Spurling G. Saline nasal irrigation for acute upper respiratory tract infections. Cochrane Database Syst Rev. 2010 Mar 17;3. Länk

Linde K, Barrett B, Bauer R, Melchart D, Woelkart K. Echinacea for preventing and treating the common cold (Review). Cochrane Database Syst Rev. 2014 Feb 20;(2):CD000530. Länk

Melbye H. Lungor och luftvägar. Allmänmedicin. Studentlitteratur 2007. Red. Hovelius B. Sid 469.

Mäkelä MJ, Puhakka T, Ruuskanen O et al. Viruses and bacteria in the etiology of the common cold. Journal of Clinical Microbiology, 1998, vol 36, no 2, sid 539-542.

Mölstad,S.2011. Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Ruohola A, Waris M, Allander T et al. Viral etiology of common cold in children, Finland. Emerging Infectious Diseases, 2009, vol 15, No 2, sid 344-345.

Strama. Antibiotika eller inte? www.antibiotikaellerinte.se


Strama. Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården. Länk

Warren-Gash C, Fragaszy E, Hayward AC. Hand hygiene to reduce community transmission of influenza and acute respiratory tract infection: a systematic review. Influenza Other Respi Viruses. 2012 Oct 8. Länk

Det finns en mängd olika preparat som anses kunna förebygga och/eller lindra s k förkylning. Fö översikt av preparaten, se länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:3415