Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 21 augusti 2018, vecka 34
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Vaxpropp

Uppdaterad: 2018-02-04
Docent Åke Reimer,  /Näshälsan Höllviken AB, (www.nashalsan.se)

Granskad av: Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND


Vaxproppsbildning (Cerumen obturans) är ett av de vanligaste öronproblemen som leder till uppsökande av sjukvård. Vaxpropp är en vanlig orsak till nedsatt hörsel hos barn och vuxna som inte kan meddela sig till omgivningen på ett adekvat sätt, till exempel på grund av utvecklingsstörning eller demens.

Hörselgångens yttre del har ett stort antal exokrina körtlar som bildar vax (cerumen). Vaxet bildas när körtelsekretet från hörselgångens yttre tredjedel blandar sig med avstött (exfolierat) skivepitel. En epitelmigration från trumhinnan mot hörselgångsmynningen leder till att vaxet sakta förflyttas mot hörselgångsmynningen. Vaxets funktion är att skydda hörselgångshuden mot fukt och infektion. Vaxets utseende och konsistens kan vara mycket varierande.


 

ORSAKER


Störningar i balansen mellan vaxproduktion och borttransport leder till retention av vax. Hos små barn orsakar vaxansamling och hårväxt i den smala hörselgången ofta problem att identifiera trumhinnan. Vid rengöringsförsök med till exempel tops riskerar man att föra in vaxet mot trumhinnan och upprepad taktil stimulering av hörselgångshuden kan möjligen stimulera till ökad vaxproduktion. Tops bör således endast användas för att avlägsna vax i hörselgångsmynningen eller utanför denna.

Andra orsaker till vaxretention är:
 

  • Tättslutande hörapparatpropp
  • Tättslutande hörtelefoner
  • Bullerskyddsanvändning

Extremt kraftig vaxbildning är ibland en personlig egenskap. Eksem kan bidra till ökad vaxproduktion. Vid trång hörselgång eller exostoser kan även en liten mängd vax orsaka nedsatt hörsel.


 

SYMTOM


Vanligaste symtomen är:
 

  • Lockkänsla
  • Hörselnedsättning
  • Fyllnadskänsla

Vid sekundär hudinfektion uppkommer klåda och eventuellt smärta. Mer sällan orsakar vaxpropp öronsus eller yrsel.

En vaxpropp kan vara mycket stor utan att ge symtom. Vid manipulation av vaxet eller om vatten kommer in i örat kan vaxet plötsligen täppa till hörselgången och påverka hörseln.


 

KLINISKA FYND


Vid otoskopi eller otomikroskopi ses vanligen brunt vax. Färgen kan dock variera från gult, ljusbrunt till mörkbrunt eller nästan svart. Vaxets konsistens kan vara allt från löst klibbigt till hårt och torrt.

Ibland har patienten vid rengöringsförsök fört in vaxet närmare eller till och med emot trumhinnan. Om hörselgången är utfylld av vaxproppen kan vid manipulation kraftig smärta uppkomma då proppens inre begränsning vidrör huden nära trumhinnan eller trumhinneytan.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Hörselgångskolesteatom (expanderande, ev bendestruerande skivepitelansamling från hörselgångshuden) kan i sin yttre begränsning se ut som en vaxpropp.

  • Man bör tänka på att exostoser (benutväxter) kan ha sin yttre begränsning just innanför en obturerande vaxpropp. Kraftig smärta kan utlösas om man stöter mot exostosen vid mekanisk rengöring.

  • Främmande kropp

  • Hörselnedsättning orsakad av en vaxpropp är av ljudledningshindertyp, vilket också kan orsakas av otosalpingit eller otitis media (se Otit (öroninflammation) - akut).

  • Plötslig hörselnedsättning kan bero på s k sudden deafness, d v s akut sensorineural hörselnedsättning.

Stämgaffeltester, tonaudiometri och tympanometri är viktiga metoder att använda om hörselnedsättning kvarstår sedan vaxproppen avlägsnats!


 

BEHANDLING


Vaxpropp behöver avlägsnas om den orsakar besvärande symtom eller förhindrar nödvändig klinisk undersökning av örat (hörselgången och/eller trumhinnan). Metodik för avlägsnande av vaxpropp väljes utifrån behandlarens kompetens och färdighet, samt patientens önskemål om riskfri och smärtfri behandling.

Utbildning i metoder att avlägsna vax ingår i läkarutbildningen under kurs i ÖNH-sjukdomar. Yrkesverksamma audionomer kan erhålla kompetens vid särskild kurs ( se referens KI ). Efter avslutad kurs ska studenten:

  • Ha kunskaper om risker vid vaxborttagning
  • Kunna bedöma om vaxborttagning i den membranösa delen av hörselgången är möjlig på patient.
  • Kunna inspektera med mikroskop och bedöma om hörselgång och trumhinna är fri från vax.
  • Kunna avlägsna vax med hjälp av mikroskop och de instrument som används vid rengöring på klinik.
  • Kunna dokumentera och tolka inspektionen och eventuella åtgärder som utförts i hörselgång och trumhinna.


    Egenbehandling och spolning

    Om man är förvissad om att patienten har normala trumhinnor och normal hörselgång fungerar egenbehandling med vaxupplösande (mjukgörande) medel (Cerusol, Revaxör, Vaxol) och sköljning med kroppsvarmt vatten oftast väl (se bruksanvisning Cerusol, Revaxör, Vaxol). Det finns inga övertygande uppgifter om att en viss typ av mjukgörande medel är överlägsen. Vaxol (olivolja) administreras genom sprayning vilket uppges underlätta doseringen och minska behovet av spolning. Vaxupplösande medel kan hittas på apoteket.

    Spolning av örat med klassisk sårspruta och kroppsvarmt vatten får endast ske efter förvissning att något sjukligt eller avvikande tillstånd inte föreligger i örat (se nedan). Viktigt är att kontrollera att pipen på sprutan sitter väl fast och att spetsen är försedd med en skyddsvinge som förhindrar att sprutan föres för långt in i hörselgången.

    Apparatur för kontrollerat vattenflöde och -tryck finns kommersiellt tillgänglig (öronspolare från EWAC eller Welch Allyn, se referenser).

    Det är väsentligt att rutiner för delegering och ansvar finns upprättade
    (riktlinjer för Västra Götalandsregionen, se referenser).


    Manuellt avlägsnande av läkare

    Många patienter med för övrigt friska öron vill inte skölja örat eller få hörselgången spolad. Hårt vax kan då avlägsnas manuellt genom aspiration eller med öronmikrotång, eventuellt efter förbehandling med 50 % etanol under ca 10 minuter, eller efter förbehandling med vaxupplösande medel före nytt läkarbesök.

    Vid följande tillstånd bör vaxet avlägsnas manuellt under observation med öronmikroskop:

    • Trumhinneperforation
    • Akut eller kronisk otit
    • Hörselgångsstenos
    • Exostoser
    • Hörselgångseksem
    • Tidigare öronoperation

    Metoden kräver instrument såsom små sugar, öronmikrotång (s k "krokodiltång"), vaxhake samt ett gott handlag för att utföras atraumatiskt. Finns inte dessa förutsättningar bör öronspecialist anlitas. Om man behöver använda mjukgörare vid samtidig trumhinneperforation kan örondroppar Terracortril med polymyxin B prövas.


    Komplikationer

    Komplikationer till vaxproppsbehandling uppges vid spolning av vaxpropp förekomma i 1 % av behandlingarna. Komplikationerna innefattar:
     

    • Trumhinneperforation
    • Skada på hörselgångshuden
    • Hörselgångsinfektion
    • Hörselnedsättning
    • Smärttillstånd
    • Yrsel
    • Svimning


    Vid aspiration kan mycket kraftiga ljudnivåer uppkomma. Man bör därför vara observant på patientens reaktion och avbryta rensugningen om patienten upplever ljudnivån som mycket obehaglig. Man kan byta till sug med mindre dimension, om möjligt använda mjukgörare samt sänka sugtrycket.

    Hostretning vid vaxrengöring kan ibland vara mycket besvärande. Vid manipulation i hörselgången utlöses ibland en kraftig hostretning som beror på stimulering av en sensorisk nervgren i huden i hörselgångens bakre omfång ( se referens).

    Vaxrengöring på de minsta barnen är ofta ett stort praktiskt problem. Vid misstanke om akut otit eller sekretorisk otit måste åtminstone en del av trumhinnan visualiseras. Om det inte går, men om det finns en liten glipa förbi vaxet, kan tympanometri vara värdefullt.Vid otomikroskopi räcker det ofta att se en del av trumhinnan för diagnos.Försök att avlägsna vax med aspiration på små barn resulterar inte sällan i en rädsla hos barnet som gör ett eventuellt nytt besök hos ÖNH-specialist mycket besvärligt.Remiss till specialist för manuell rengöring med mikroinstrument kan därför vara att föredra.


     

    UPPFÖLJNING


    Uppkommer besvärande symtom efter avlägsnande av vax måste uppföljning med kontroll av öronstatus göras och hörseln eventuellt kontrolleras. Vid tecken på infektiös extern otit är tidig behandling enligt rekommendationerna avseende detta tillstånd tillämplig.
     

    Visa översikt: Extern otit



    ICD-10

    Vaxpropp H61.2

     

    Referenser


    Marchisio P et al. Cerumen: A fundamental but neglected problem by pediatricians. Int J Pediatr Otorhinolaryngol. 2016 Aug;87:55-60. Länk

    Otomikroskopi och vaxborttagning. Kursinnehåll KI. Länk

    Mulazimoglu S, Flury R, Kapila S, Linder T. Effects of a sensory branch to the posterior external ear canal: coughing, pain, Ramsay Hunt's syndrome and Hitselberger's sign. J Laryngol Otol. 2017 Apr;131(4):329-333. Länk

    Clinical practice guideline: Cerumen impaction. Otolaryngology-Head and Neck Surgery (2008) 139, 1-21. Länk

    AJ Clegg,* E Loveman, E Gospodarevskaya, P Harris, A Bird, J Bryant,DA Scott, P Davidson, P Little and R Coppin. The safety and effectiveness of different methods of earwax removal: a systematic review and economic evaluation. Health Technology Assessment 2010; Vol. 14: No. 28. Länk

    Loweman E. Ear wax removal interventions: a systematic review and economic evaluation. Br J Gen Pract. 2011 October; 61(591): e680–e683. Länk

    Snelling JD, Smithard A, Waddell A. Noise levels generated within the external auditory canal during microsuction aural toilet and the effect on hearing: a prospective controlled series. Clin Otolaryngol. 2009 Feb;34(1):21-5. Länk

    Öronspolning - vårdrutiner och riktlinjer för delegering. Västra Götalandsregionen. Riktlinjer och rekommendation, dnr 839-2009:V 105, 2010 (se pdf).

    EWACS öronspolare (se pdf).

    Welch Allyns öronspolare (se pdf).

    Soy, F.K. et al. A new approach for cerumenolytic treatment in children: In vivo and in vitro study (Article). International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology. Volume 79, Issue 7, 1 July 2015, Pages 1096-1100. Länk

    Gå till början av sidan.

    Copyright © 2018, Internetmedicin AB
    ID:3385