Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 7 juni 2020, vecka 23
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Helicobacter pylori

Uppdaterad: 2020-01-09
Professor emeritus, distriktsläkare Lars Agréus, Sektionen för allmänmedicin och primärvård, Institutionen för NVS/Karolinska Institutet/Öregrunds Vårdcentral Praktikertjänst AB

Granskad av: Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet




BAKGRUND
 

Helicobacter pylori- (Hp-) infektion är en av världens vanligaste infektioner. Bakterien är lokaliserad till ventrikelslemhinnan.

Prevalensen Hp-infektion korrelerar med låg socioekonomisk status under de första uppväxtåren, den period då mottagligheten för smitta tycks vara störst. Risken för vuxna att smittas är låg, även inom parrelationer, och motsvarar risken för återinfektion efter lyckad eradikering — 0,5-1 % per år.

Förekomsten av Hp-infektion är även åldersberoende; i Sverige är 5-15 % av de yngre och 20-40 % av de äldre infekterade. I sydligare/östligare länder är siffran ofta 80 %. Handläggningen av dyspeptiska besvär hos personer uppvuxna i områden med hög Hp-prevalens ska bedömas utifrån detta faktum. Prevalensen för Hp-infektion, liksom för ulkussjukdom och ventrikelcancer, minskar i västvärlden.

Hp-infektion innebär alltid en histologisk gastrit av varierande grad. Gastriten är dock symtomlös och utgör i sig inte någon eradikeringsindikation. En av fem Hp-infekterade får dock ulkussjukdom, vilket utgör den viktigaste indikationen för eradikering. Ca 95 % av duodenalulkus och ca 75 % av ventrikelulkus är Hp-positiva.

Ett samband mellan ventrikelcancer och Hp finns, men riskökningen är låg till måttlig och ytterligare riskfaktorer krävs, varför eradikering av Hp som cancerprofylax inte är motiverad.


 

SYMTOM
 

Merparten av personer med Hp-infektion har inga symtom.

Vid ulkussjukdom föreligger ofta dyspeptiska symtom och/eller anemi.


 

UTREDNING OCH PROVTAGNING
 

Indikation för Hp-diagnostik sammanfaller med behandlingsindikationerna (se Behandling nedan), då ett positivt test bör föranleda eradikering.

Indikationen kan i normalfallet avgöras av skopisten vid gastroskopi.

Alternativ strategi vid utredning av dyspepsi - ”Hp-testa och behandla” kommenteras i särskild översikt:
 

Länk till behandlingsöversikten "Ulkus-Dyspepsi"

TestBeskrivning/KostnadAnvändning
Snabbureastest
(t ex CLO)
Säkert men invasivt test där biopsi tas från ventrikelslemhinnan vid gastroskopiVid samtidig indikation för skopi, där skopifyndet motiverar Hp-eradikering

Som eradikeringskontroll då samtidig indikation för skopikontroll föreligger (t ex efter ventrikelulkus)
Histologi (PAD)Säkert men invasivt test, långsamt svarSe snabbureastest ovan
Antigentest feces (F-Hp)Noninvasivt test lämpligast när skopi inte behövsVid utredning av dyspepsi hos yngre enligt strategi ”Hp-testa och behandla” resp ”Hp-testa och skopera” (Se översikt Ulkus-Dyspepsi)

Som behandlingskontroll efter varje eradikering då kontroll med skopi ej krävs

Vid tidigare skopiverifierad ulkussjukdom, där Hp-diagnostik ej utförts och indikation för ny skopi saknas
UBT utandningstestAnvändning som antigentest i feces, men mer tidskrävande
SerologiNoninvasivt testOm man inte kan använda F-Hp (till exempel under PPI behandling) i särskilda fall. Låg känslighet, framför allt falskt positiva. Om möjligt bör en positiv serologi bekräftas på annat sätt (i praktiken svårt vid pågående PPI behandling). Ett negativt värde kan dock ses som pålitligt för att utesluta infektion.

Ej lämpat för behandlingskontroll
HelblodSnabbtestTveksam tillförlitlighet. Ska inte användas.
OdlingInvasivt test med biopsi från ventrikelslemhinnan via gastroskopiEfter två misslyckade eradikeringsförsök, för resistensbestämning och skräddarsydd behandling.


OBS! Diagnostik med snabbureastest eller UBT bör inte utföras om patienten står på behandling med protonpumphämmare. Behandling bör vara utsatt 2 veckor, annars risk för falskt negativa resultat!
H2-blockerare kan möjligen ges.


Vid skopiverifierad duodenalulkussjukdom behövs ingen Hp-diagnostik före eradikering. Observera att det nu däremot rekommenderas som efterkontroll


 

BEHANDLING
 

Indikationer för behandling:

IndikationHp-eradikering
StarkHp-positiv duodenal- och ventrikelulkussjukdom med/utan blödning. Risken för ulkusrecidiv första året minskar från ca 75 % till högst 5 % efter lyckad Hp-eradikering.

Positivt utfall av H. pylori-test hos yngre (< 50 åå) dyspeptiker utan ”alarm” vid handläggning enligt ”Test and treat”

Tidigare säkerställd ulkussjukdom inklusive patienter opererade för ulkus med aktuell Hp-infektion påvisad.

Lågmaligna MALT-lymfom i ventrikeln.
Kan övervägasHp-positiv med uttalade besvär av funktionell dyspepsi med påverkad livskvalitet.

I särskilda fall (sköra patienter, dyspeptiker, anemibenägna) vid kontinuerlig långtidsbehandling med NSAID hos Hp-positiv, då Hp och NSAID är oberoende riskfaktorer för ulkus.

I särskilda fall vid antikoagulantiabehandling och "dubbel trombocythämning"

Ventrikelcancer hos förstagradssläkting samt canceroro.
Saknas- Profylax mot ventrikelmalignitet.



Läkemedel:

Protonpumphämmare (PPI) ingår alltid. Valfri PPI i normaldos 1 x 2 kan väljas.

PPINormaldos
Omeprazol20mg
Lanzoprazol30mg
Pantoprazol40mg
Rabeprazol20mg
Esomeprazol20-40mg


Vid ventrikelulkus förlängd behandling med protonpumphämmare (PPI) i normaldos 1 x 1 i 4-8 veckor eller tills endoskopiskt kontrollerad sårläkning.


Förstagångseradikering
 

Vid duodenalulkus är eradikeringsbehandlingen även tillräcklig för sårläkning. Förlängning med PPI-behandling är således inte nödvändig vid typiskt duodenalsår.

OBS! Noggrann muntlig och skriftlig information till patienten är viktig, eftersom dålig följsamhet ofta leder till terapimissslyckande!


Andra behandling efter misslyckad eradikering

Vid terapisvikt:
 

En andra misslyckad Hp-eradikering ska verifieras med Hp-diagnostik.

Efter andra misslyckade kuren, ska gastroskopi med biopsi för Hp-odling och resistensbestämning göras. Antalet behandlingsförsök avgörs av indikationen - högre ambition vid blödande ulkus än vid okomplicerat duodenalulkus.


 

UPPFÖLJNING
 

Behandlingskontroll (oftast F-Hp) rekommenderas minst 4 veckor efter given eradikeringskur.


Metod

Feces-antigentest (eller UBT) ska alltid utföras efter eradikering (Se aktuellt vårdprogram). Detta gäller även efter sista gastroskopin efter ventrikelulkus eftersom patienten ofta hat PPI fram till dess.


ICD-10

Dyspepsi K30.9
Sår i tolvfingertarmen, akut med blödning K26.0
Sår i tolvfingertarmen, akut utan blödning eller perforation K26.3
Sår i magsäcken, akut med blödning K25.0
Sår i magsäcken, akut utan blödning eller perforation K25.3
Gastroesofageal refluxsjukdom med esofagit K21.0
Gastroesofageal refluxsjukdom utan esofagit K21.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
K21 Gastroesofageal refluxsjukdom (återflöde av maginnehåll till matstrupen)
K25 Sår i magsäcken
K26 Sår i tolvfingertarmen
K30 Funktionell dyspepsi

 

Referenser/konsensusdokument

SBU-rapport Dyspepsi och reflux, 2007. Länk

SBU-rapport Blödande magsår, 2011. Länk

Guidelines for the Management of Helicobacter pylori Infection – Maastricht 5, 2017. Länk

Nationell riktlinje 2019: Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Svensk Gastroenterologisk Förening och SFAM. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2020, Internetmedicin AB
ID:322