Helicobacter pylori

• 
• 
• 
• 
• 

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

• 

BAKGRUND
 

Helicobacter pylori- (Hp-) infektion är en av världens vanligaste infektioner. Bakterien är lokaliserad till ventrikelslemhinnan.

Prevalensen Hp-infektion korrelerar med låg socioekonomisk status under de första uppväxtåren, den period då mottagligheten för smitta tycks vara störst. Risken för vuxna att smittas är låg, även inom parrelationer, och motsvarar risken för återinfektion efter lyckad eradikering — 0,5-1 % per år.

Förekomsten av Hp-infektion är även åldersberoende; i Sverige är 5-15 % av de yngre och 20-40 % av de äldre infekterade. I sydligare/östligare länder är siffran ofta 80 %. Handläggningen av dyspeptiska besvär hos personer uppvuxna i områden med hög Hp-prevalens ska bedömas utifrån detta faktum. Prevalensen för Hp-infektion, liksom för ulkussjukdom och ventrikelcancer, minskar i västvärlden.

Hp-infektion innebär alltid en histologisk gastrit av varierande grad. Gastriten är dock symtomlös och utgör i sig inte någon eradikeringsindikation. En av fem Hp-infekterade får dock ulkussjukdom, vilket utgör den viktigaste indikationen för eradikering. Ca 95 % av duodenalulkus och ca 75 % av ventrikelulkus är Hp-positiva.

Ett samband mellan ventrikelcancer och Hp finns, men riskökningen är låg till måttlig och ytterligare riskfaktorer krävs, varför eradikering av Hp som cancerprofylax inte är motiverad.


 

SYMTOM
 

Merparten av personer med Hp-infektion har inga symtom.

Vid ulkussjukdom föreligger ofta dyspeptiska symtom och/eller anemi.


 

UTREDNING OCH PROVTAGNING
 

Indikation för Hp-diagnostik sammanfaller med behandlingsindikationerna (se Behandling nedan), då ett positivt test bör föranleda eradikering.

Indikationen kan i normalfallet avgöras av skopisten vid gastroskopi.

Alternativ strategi vid utredning av dyspepsi - ”Hp-testa och behandla” kommenteras i särskild översikt:
 

OBS! Diagnostik med snabbureastest eller UBT bör inte utföras om patienten står på behandling med protonpumphämmare. Behandling bör vara utsatt 2 veckor, annars risk för falskt negativa resultat!
H2-blockerare kan möjligen ges.

Vid skopiverifierad duodenalulkussjukdom behövs ingen Hp-diagnostik före eradikering. Observera att det nu däremot rekommenderas som efterkontroll


 

BEHANDLING
 

Indikationer för behandling:

Läkemedel:

Protonpumphämmare (PPI) ingår alltid. Valfri PPI i normaldos 1 x 2 kan väljas.

Vid ventrikelulkus förlängd behandling med protonpumphämmare (PPI) i normaldos 1 x 1 i 4-8 veckor eller tills endoskopiskt kontrollerad sårläkning.


Förstagångseradikering
 

• PPI x 2 + amoxicillin 1 g x 2 + klaritromycin 500 mg x 2 i en vecka.

• Alternativ vid allergi mot penicillin:
  PPI x 2 + metronidazol 400 g x 2 + klaritromycin 500 mg x 2 i en vecka.
  

Vid duodenalulkus är eradikeringsbehandlingen även tillräcklig för sårläkning. Förlängning med PPI-behandling är således inte nödvändig vid typiskt duodenalsår.

OBS! Noggrann muntlig och skriftlig information till patienten är viktig, eftersom dålig följsamhet ofta leder till terapimissslyckande!


Andra behandling efter misslyckad eradikering

Vid terapisvikt:
 

• PPI x 2 + amoxicillin 1 g x 2 + metronidazol 400-500 mg x 2 i två veckor

• Vid penicillinallergi:
  PPI x 2 + tetracyklin 100 mg x 2 + metronidazol 400-500 mg x 2 i två veckor
  

En andra misslyckad Hp-eradikering ska verifieras med Hp-diagnostik.

Efter andra misslyckade kuren, ska gastroskopi med biopsi för Hp-odling och resistensbestämning göras. Antalet behandlingsförsök avgörs av indikationen - högre ambition vid blödande ulkus än vid okomplicerat duodenalulkus.


 

UPPFÖLJNING
 

Behandlingskontroll (oftast F-Hp) rekommenderas minst 4 veckor efter given eradikeringskur.


Metod

Feces-antigentest (eller UBT) ska alltid utföras efter eradikering (Se aktuellt vårdprogram). Detta gäller även efter sista gastroskopin efter ventrikelulkus eftersom patienten ofta hat PPI fram till dess.

Referenser/konsensusdokument

SBU-rapport Dyspepsi och reflux, 2007. Länk

SBU-rapport Blödande magsår, 2011. Länk

Guidelines for the Management of Helicobacter pylori Infection – Maastricht 5, 2017. Länk

Nationell riktlinje 2019: Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Svensk Gastroenterologisk Förening och SFAM. Länk