Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 21 augusti 2018, vecka 34
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Takayasus arterit

Uppdaterad: 2018-02-13
Professor Maria Bokarewa, Reumatologkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se



BAKGRUND


Takayasus arterit är en granulomatös vaskulit som drabbar aorta och dess avgångsgrenar. Sjukdomen förekommer primärt hos barn och unga vuxna. Incidensen är hos kaukasier runt 3 per 1 miljon, med uttalad kvinnlig dominans (4:1).

För mer information om vaskulitsjukdomar, se:
 

Visa översikt: Vaskulitsjukdomar, primära



SYMTOM


De vanligaste symtomen inkluderar:
 

  • Ischemiska smärtor i övre extremiteter
  • Uttalad ömhet över karotisartärer
  • Frånvaro av pulsation över perifera kärl
  • Yrsel
  • Synbortfall

Engagemang av njurartärer ledder ofta till hypertension samtidigt som blodtrycket kan vara svårmätbart p g a stenoser i brakiala artärer. Vid fysikalisk undersökning är det viktigt att mäta blodtrycket i båda armarna då det kan finnas en diskrepans på 20-30 mmHg mellan armarna, liksom att kontrollera pulsamplituden.

Övriga symtom inkluderar artralgier, viktnedgång och huvudvärk. Ischemiska symtom från hjärna, tarm och/eller hjärta hos en ung person bör väcka misstanke om Takyasus arterit.


 

DIAGNOS


Diagnosen baseras inte på histologiska fynd utan konfirmeras med icke-invasiva visualiseringsmetoder som MR-angio och ultraljud. MR-angio ger möjlighet att bedöma aktivitetsgrad av arteriten.

 

Användning av icke-invasiva metoder
 

18F-fluorodeoxyglucose positron emission computerized tomography (18F-FDG-CT-PET), high-resolution ultrasound (US), magnetic resonance, and CT angiography (MRA and CTA), är av stor betydelse för att upptäcka och för att följa arteriella förändringar. Användning av dessa metoder skall eftersträvas vid varje fall av TA.


 

BEHANDLING


Högdos prednisolon, ca 60 mg/d, har ofta dramatisk effekt på symtomen. Dosen av kortikosteroider reduceras efter hand när symtomen klingar av. I behandlingsresistenta fall används cytostatika, i första hand metotrexat (Ebetrex), mykofenolsyra (CellCept) eller azatioprin (Imurel).

Infliximab (Remicade) (3-5 mg/kg var 4-6 vecka) kan användas vid terapiresistenta fall i kortikosteroid-sparande syfte. Tocilizumab (RoActemra) och rituximab (MabThera) har visat positiv effekt vid behandling av terapiresistenta fall. Kombination av kärlväggförändringar med hög inflammatorisk aktivitet används för beräkning av aktivitetsindex och rekommenderas för uppföljning av behandlingseffekt. TA-patienter med lågaktiv sjukdom vid diagnosen kan bli aktiva hos en relativt begränsad subgrupp av patienter. Dessa behöver därmed kvalificerad uppföljning.

Angioplastik och endovaskulära interventioner börjar få mer plats vid terapiresistenta fall av Takayasus arterit. Biverkningar i samband med operativa ingrepp är frekventa hos patienter där sjukdomsaktiviteten är hög.

Långvarig trombosprofylax med lågdos ASA rekommenderas vid farmakoterapi samt vid kombination av farmakoterapi med operativa kärlingrepp.

Med ovan beskrivna behandlingsstrategi ligger den långsiktig överlevnaden på över 90 %.

 

ICD-10

Aortabågsarterit M31.4

 

Referenser


Arend WP, Michel BA, Bloch DA, Hunder GG, Calabrese LH, et al. The American College of Rheumatology 1990 criteria for the classification of Takayasu arteritis. Arthritis Rheum. 1990,33:1129-34.

Ishikawa K, Maetani S. Long-term outcome for 120 Japanese patients with Takayasu's disease. Clinical and statistical analyses of related prognostic factors. Circulation. 1994,90:1855-60.

Misra R, Danda D, Rajappa SM, Ghosh A, Gupta R, Mahendranath KM, et al. Development and initial validation of the Indian Takayasu Clinical Activity Score (ITAS2010). ReviewRheumatology 2013;52:1795–801.

Arnaud L, Haroche J, Limal N, Toledano D, Gambotti L, et al. Takayasu arteritis in France: a single-center retrospective study of 82 cases comparing white, North African, and black patients. Medicine (Baltimore). 2010,89:1-17.

Saadoun D et al. Retrospective analysis of surgery versus endovascular intervention in Takayasu arteritis: A multicenter experience. Circulation 2012,125:813-9.

Misra DP, Sharma A, Kadhiravan T, Negi VS. A scoping review of the use of non-biologic disease modifying anti-rheumatic drugs in the management of large vessel vasculitis.
Autoimmun Rev. 2017 Feb;16(2):179-191. doi: 10.1016/j.autrev.2016.12.009.

Dejaco C, Ramiro S, Duftner C, Besson FL, Bley TA, et al. EULAR recommendations for the use of imaging in large vessel vasculitis in clinical practice. Ann Rheum Dis. 2018 Jan 22. pii: annrheumdis-2017-212649. doi: 10.1136/annrheumdis-2017-212649.


 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:3124