Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 13 juni 2021, vecka 23
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Laktosintolerans

Uppdaterad: 2021-01-11
Specialistläkare Nikolaos Melas, Medicinkliniken/Centralsjukhuset i Karlstad

Granskad av: Docent, allmänläkare Malin André, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och Preventivmedicin/Uppsala Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet




BAKGRUND
 

Laktosintolerans (laktasbrist eller hypolaktasi) innebär oförmåga att tåla mjölksocker som manifesteras kliniskt med bukbesvär efter intag av mat innehållande laktos.

Laktos är en disackarid som hydrolyseras i tunntarmen av enzymet laktas (Lactase Phlorizin Hydrolase, LPH) till monosackariderna glukos och galaktos.

Nästan alla människor föds med förmåga att producera tillräckliga mängder laktas i tunntarmen, men laktasaktiviteten avtar i de flesta fall med åldrandet. Reduktion av laktasaktivitet leder till laktosintolerans (LI).

Hos patienter med reducerad laktasaktivitet, d v s en viss mängd laktos hydrolyseras inte i tunntarmen och når därför tjocktarmen, fermenteras laktos av bakterier och det produceras väte, koldioxid samt metan. Nedbrytningen av laktos i tjocktarmen skapar utsöndring av vatten i tunntarmslumen som orsakar en acceleration av tarmtransitering med symtom i form av diarré, gasproduktion, buksmärta, uppblåshet och borborygmi.

Utifrån orsaken till nedsatt laktasaktivitet, indelas LI i:
 

  • Primär medfödd laktosintolerans
    Mycket sällsynt tilstånd med uttalade symtom från födelsen vid amning eller modersmjölksersättning, orsakad av en mutation i LCT-genen (kodar för produktion av enzymet laktas).

  • Primär laktosintolerans
    En fysiologisk och gradvis minskning av aktivitet (uttryck) av LCT-genen genom åren, vilket förekommer hos de flesta människor.

  • Sekundär laktosintolerans
    Störd laktasaktivitet sekundär till andra orsaker i tarmen såsom inflammation (obehandlad celiaki eller IBD), tarminfektioner och bakteriell överväxt (Small Intestine Bacterial Overgrowth, SIBO). Laktasaktivitet normaliseras vid behandling eller utläckning av underliggande orsak.

Epidemiologi

Prevalensen varierar mellan olika befolkningsgrupper. Inom Europa, kring 5 % hos personer med förfäder i Sverige, 15 % i Finland och 70 % i Sydeuropa. Inom nordvästra Afrika 10-20 % och 90 % inom södra Afrika och Asien.


 

SYMTOM
 

  • Gasbildning
  • Uppblåsthet
  • Diarré
  • Buksmärta
  • Borborygmi

Besvären uppträder inom 24 timmar efter intag av 3 dl mjölk, men känsligheten uppvisar stora individuella variationer i intensiteten.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING
 

  • Laktosprovokation
    Laktosprovokation är en enkel och dokumenterad diagnostisk åtgärd utan extra provtagning: laktoselimination och sedan intag av 3 dl mjölk som utlöser buksymtomen inom 24 timmar talar för laktosintolerans, särskilt om patienten själv noterat att laktosreduktion ger lindring. Uteblivna buksymtom efter laktosprovokation utesluter som regel laktosintolerans. Känsligheten uppvisar stora individuella variationer i intensiteten, så det är vanligt att tåla mindre mängder mjölk utan symtom.

  • Genotypning för adult hypolaktasi (PCR)
    Genotypning för adult hypolaktasi är inget diagnostiskt utan ett kompletterande test som visar om man bär på ärtfliga faktorer associerade med primär laktosintolerans. Testning genomförs för att utesluta primär laktosintolerans och målgruppen är vuxna och barn > 12 år och inkluderar befolkningsgrupper från Europa, Afrika och Mellanöstern.

    Test: Realtids-PCR avseende LCT nukleotid - 13910 på DNA extraherat från blod:
    - Homozygot genotyp LCTg.-13910 C/C är förenad med primär laktosintolerans (normal laktasaktivitet under amningsperioden och de fösta levnadsåren. Därefter successiv reduktion av laktasaktivitet)

    - Genotyper LCTg.-13910 T/T och LCTg.-13910 C/T är förenade med bevarad laktasaktivitet.

  • Uteslutning av sekundär laktosintolerans
    Celiaki, IBD, IBS, tarminfektioner, SIBO, exokrin pankreasinsufficiens, komjölksallergi


BEHANDLING
 

  • Behandling inleds sedan celiaki uteslutits vid upplevd laktosintolerans.

  • Behandlingen bör ses som egenvård i form av laktosfria livsmedel.

  • Tillägg av kalcium och vitamin D ska ske för att undvika osteopeni.

  • Laktasinnehållande preparat kan tas vid behov, i samband med måltid.

  • Utvidgad behandling med full laktoselimination förutsätter kontakt med dietist (det är vanligt att personer med laktosintolerans får i sig tillräcklig mängd laktos som kan framkalla symtom trots eliminationsdiet).

ICD-10

Laktasbrist, primär, medfödd E73.0A
Laktasbrist, primär, sent debuterande E73.0B
Medfödd laktasbrist E73.0
Sekundär laktasbrist E73.1
Annan laktosintolerans E73.8
Laktosintolerans, ospecificerad E73.9

 

Referenser

Misselwitz B, Pohl D, Fruhauf H, et al. Lactose malabsorption and intolerance: pathogenesis, diagnosis and treatment. United European Gastroenterol J 2014;1:151-159. Länk

Schirru E, Corona V, Usai-Satta P, et al. Decline of lactase activity and c/t-13910 variant in Sardinian chilhood. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2007;45:503-506. Länk

Vesa TH, Marteau P, Korpela R. Lactose intolerance. J Am Coll Nutr 2000;19(2 suppl):165S-175S. Länk

Staudacher HM, Whelan K. The low FODMAP diet: recent advances in understanding its mechanisms and efficacy in IBS. Gut 2017;66:1517-1527. Länk

Yang J, Fox M, Cong Y, et al. Lactose intolerance in irritable bowel syndrome patients with diarrhea: the roles of anxiety, activation of the innate mucosal immune system and visceral sensitivity. Aliment Pharmacol Ther 2014;39:302-311. Länk

Kuokkanen M, Enattah NS, Oksanen A, et al. Transcriptional regulation of the lactase-phlorizin hydrolase gene by polymorphisms associated with adult-type hypolactasia. Gut 2003 May;52(5):647-52. Länk

Suarez FL, Saviano DA, Levitt MD. A comparison of symptoms after the consumption of milk or lactose hydrolyzed milk by people with self-reported lactose intolerance. N Eng J Med 1995;333:1. Länk

Di Stefano M, Veneto G, Malservisi S, et al. Lactose malabsorption and intolerance and peak bone mass. Gastroenterology 2002;122:1793-9. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2021, Internetmedicin AB
ID:3117