Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
fre 19 oktober 2018, vecka 42
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Papegojsjuka (ornitos)

Uppdaterad: 2017-12-18
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND


Papegojsjuka, även kallad ornitos (eller psittakos när den drabbar papegojfåglar), orsakas av den intracellulärt växande mikroorganismen Chlamydophila psittaci och är en ovanlig orsak till atypisk lunginflammation.

Smittan sprids från fåglar. Papegojfåglar var de första som upptäcktes föra sjukdomen vidare, därav namnet. Senare visade det sig att smittämnet är allmänt förekommande bland vilda fåglar. Närbesläktade Chlamydiaarter förorsakar hos människa ögonsjukdomen trakom, samt genitala infektioner (klamydia). En närbesläktad mikroorganism är också Chlamydophila pneumoniae (TWAR).

Chlamydophila psittaci sprids, främst luftburet, till människa från fåglar. Smittade fåglar kan se sjuka ut, men friska smittbärande fåglar är vanliga. Smittämnet kan utsöndras intermittent under månader. Smittämnet förekommer främst i fåglars avföring och kan spridas via damm som inandas. Infektionsdosen är låg. Ca 25 % av patienterna saknar anamnes för fågelexposition. Immunitet efter genomgången sjukdom är långvarig.

Smittöverföring från människa till människa är mycket ovanligt men förekom vid ett utbrott i Skåne 2013 från en mycket svårt sjuk patient. Ca 10-20 fall av papegojsjuka rapporteras årligen i Sverige, men sannolikt finns ett mörkertal då diagnosen är svårställd och lindriga fall aldrig når sjukvården.

På Färöarna inträffade ett utbrott med 174 fall under åren 1930-38 varav 20 % dog. Ett skepp lastat med papegojor från Argentina hade angjort Färöarna och man kastade papegojor som dött under överfärden från Sydamerika överbord när de låg i hamnen. Sannolikt spreds smitta till vilda fåglar på ön. Särskilt unga kvinnor drabbades hårt då de hade till uppgift att plocka fjädrarna från fåglarna.

 

SYMTOM och KLINISKA FYND


Insjuknandet är oftast influensalikt med feber, allmänpåverkan, huvudvärk och generell muskelvärk. Huvudvärken är ofta intensiv. Symtomen från luftvägarna kan vara diskreta eller helt saknas. Påtaglig hosta saknas initialt hos 2/3 av patienterna och vid undersökningen hörs sällan biljud över lungorna, varför diagnosen lunginflammation ibland måste ställas med hjälp av röntgenundersökning.

Tecken på encefalit, med nedsatt medvetandegrad eller personlighetsförändring, samt leverpåverkan kan förekomma. Relativ bradykardi i förhållande till patientens höga temperatur är vanligt.

Inkubationstiden är 5-15 dagar.


 

DIAGNOS


Diagnosen försenas ofta eftersom sjukdomsbilden är okarakteristisk.
 

  • Serologi. Antikroppsstegringen kommer ibland sent, men en hög IgM-titer stödjer diagnosen. Konvalescentprov med IgG och IgM är nödvändiga för säker diagnos. TWAR kan ge korsreaktion.

  • PCR-prov är den bästa diagnostiska metoden. Prov tas från bakre svalgväggen med styv bomullspinne.

  • Odlingar är svåra att utföra, kan utgöra smittrisk för laboratoriepersonal, och används därför inte.

  • Lungröntgen visar infiltrat i ca 75 % av fallen, ofta segmentellt diskreta (se figur 1 nedan) eller lobär förtätning i nedre delarna av lungan.

  • Patologiska leverprover ses i 50 % av fallen.


Figur 1. Dorsobasalt infiltrat vid papegojsjuka.
 

Röntgenbild vid papegojsjuka




BEHANDLING


  • Doxycyklin (Doxyferm 100 mg x 2) i 10-14 dagar per os utgör förstahandsbehandling.

  • Moxifloxacin (Avelox 400 mg x 1) och andra kinoloner är också ett alternativ, men är inget förstahandsmedel vid lunginflammation i Sverige. Den kliniska erfarenheten är inte lika stor som för doxycyklin.

  • Erytromycin (Ery-Max 250 mg 2 x 2, Abboticin 500 mg 2 x 2) är ett annat alternativ.

  • Fenoximetylpenicillin, amoxicillin och andra beta-laktamantibiotika (t ex cefalosporiner) saknar effekt eftersom Chlamydophila psittaci saknar cellvägg.

Papegojsjuka/ornitos är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.


Profylax: Undvik nära kontakt med fågelbajs och sjuka fåglar. Om man måste rengöra fågelbord bör det rengöras utomhus och blötas ned med exempelvis såpvatten för att undvika att torkad fågelavföring dammar. Det bästa är att inte rengöra borden alls. Tvätta händerna efteråt. Högtryckstvätt kan öka mängden smittämne i luften. Andningsskydd rekommenderas vid massiv exposition ex i slutna utrymmen med mycket fågelträck. Fall med smitta i samband med användning av lövblåsapparat under ett fågelbord har rapporterats.


 

LÄNKAR
 

Smittskyddsblad - Papegojsjuka


ICD-10

Infektion orsakad av Chlamydia psittaci A70.9

 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:3060