Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 21 augusti 2018, vecka 34
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Hjärnabscess

Uppdaterad: 2018-04-22
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND


En hjärnabscess är en fokalt nekrotiserande infektion (böld) i centrala nervsystemet. De flesta hjärnabscesser orsakas av sekundär spridning från primära infektionshärdar i andra organ, t ex:
 

  • Sinus
  • Tänder
  • Öron
  • Lunga
  • Hjärtklaffar (endokardit)

Skalltrauma som bakomliggande orsak och postoperativa hjärnabscesser efter neurokirurgi förekommer också.

Olika slags streptokocker är vanligaste orsakande agens vid hjärnabscess. Inte sällan finner man dock en blandflora där anaeroba bakterier kan förekomma. Staphylococcus aureus dominerar efter trauma och neurokirurgi. Tuberkulos skall övervägas om patienten kommer från endemiskt område. Toxoplasmos och svampinfektion kan ses hos HIV-positiva med kraftigt sänkt immunförsvar.


 

SYMTOM


Symtomen kan likna de man ser vid en snabbt växande hjärntumör, d v s symtom på en expansiv process som successivt tilltar under dagar-veckor.
 

  • Huvudvärk
  • Fokal neurologi med progredierande bortfallssymtom
  • Feber (saknas i hälften av fallen)
  • Epilepsi, med fokala eller generella anfall, är ett vanligt debutsymtom
  • Sjunkande medvetande


DIAGNOSTIK


  • CT–hjärna med kontrast. Ringformad kontrastuppladdning är typiskt (se bild nedan).

  • Punktion av abscessen med odling, PAD/cytologi, (Tb-odling viktigt komplement till allmänodling).

  • CRP, LPK - oftast normalt eller mycket måttligt förhöjt.

  • HIV-test (om positivt - misstänk toxoplasmos i första hand).


Hjärnabscess



DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Gliom och andra primära hjärntumörer
  • Metastaser
  • Benigna cystor
  • Masksjukdom, t ex Cysticerkos, Echinokockos
Visa översikt: Hjärntumörer



BEHANDLING


Behandlingen utgörs av antibiotika i kombination med kirurgi. Enbart antibiotika kan bli aktuell om abscessen spontant dränerats till ventrikelsystemet, vid multipla svåråtkomliga abscesser eller där kontraindikationer mot kirurgi föreligger.

Den vanligaste operationsmetoden är aspiration, vilket kan behöva upprepas.
 

  • Om etiologin är okänd ges cefotaxim (Claforan) 3 g x 3 i.v. i kombination med metronidazol (Flagyl) 1 g x 1 i.v. eller 400-500 mg x 3 per os. Efter 2 veckor skall cefotaximdosen sänkas till 2 g x 3. Metronidazol behöver inte ges om abscessen är postoperativ eller sekundär till en endokardit. Odlingsresultatet styr sedan behandlingen. Vid oklar etiologi postoperativt kan Vancomycin 1 g x 3 läggas till cefotaxim i avvaktan på odlingssvar.

  • Parenterala behandlingstiden för betalaktam-antibiotika (t ex cefotaxim, bensylpenicillin) hos patienter där abscessen neurokirurgiskt åtgärdats eller om det rör sig om små abscesser rekommenderas till 3-4 veckor. Vid mer komplicerade abscesser rekommenderas oftast tid upp mot 4-6 veckor. Ceftriaxon (Rocephalin) 4 g x 1 kan då vara lämpligt för poliklinisk behandling.

  • Metronidazol kan ges per os så fort patienten tolererar peroral behandling men bör inte ges mer än 3-4 veckor p g a risk för neurologisk och hematologisk toxicitet. Efter 2 veckor bör patienten kontrolleras med avseende på dessa biverkningar.

  • Många ger peroral behandling för en sammanlagd behandlingstid på 2-3 månader. Tänkbara antibiotika för peroral uppföljning är i första hand trimetoprim/sulfametoxazol (Bactrim, Eusaprim) eller amoxicillin (Amimox). Det bör noteras att de behandlingsstudier som finns är ytterst små och osäkra. Kortare behandlingstider anses av vissa fungera.

  • Vid hjärnabscesser orsakade av Staphylococcus aureus kan linezolid (Zyvoxid) vara ett alternativ som peroralt läkemedel. Linezolid bör inte användas mer än 28 dagar p g a risk för neuropati och hematologiska biverkningar.

  • För tuberkulös hjärnabscess, se översikt: Tuberkulos (TBC), behandling.

Kontroll efter behandling

Hur ofta kontroll med datortomografi hjärna skall göras finns det inga riktlinjer för. Det kliniska förloppet får oftast avgöra. Om patienten mår bra och tål behandlingen kan det räcka med en kontroll i samband med avslut av antibiotika och/eller när man övergår till peroral behandling.


 


ICD-10

Intrakraniell abscess och intrakraniellt granulom G06.0

 

Referenser


Sharma R, Mohandas K, Cooke RP. Intracranial abscesses: changes in epidemiology and management over 5 decades in Merseyside. Infection 37:39-43, 2009. Länk

Carpenter J, Stapleton S, Holliman R. Retrospective analysis of 49 cases of brain abscess and review of the literature. Eur j Clin Microbiol Infect Dis 26:1-11, 2007. Länk

Vårdprogram för bakteriella CNS-infektioner 2004, Svenska Infektionsläkarföreningen. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:2942