Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
ons 23 maj 2018, vecka 21
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Meningokockinfektioner

Uppdaterad: 2018-03-06
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND


Meningokockinfektioner orsakas av bakterien Neisseria meningitidis. Denna är en Gram-negativ diplokock med de viktigaste serogrupperna A, B, C, Y, X och W-135. Neisseria meningitidis kan orsaka allvarlig invasiv sjukdom - framför allt sepsis, meningit eller en kombination av dessa.

Meningokockinfektioner drabbar framför allt barn, tonåringar och yngre vuxna. Senare i livet är den mycket sällsynt, vilket beror på förvärvad immunitet. Bakterien påvisas ofta i näsa och svalg, även från helt friska personer. Bärarskap av meningokocker kan förekomma i uppemot 10 procent av befolkningen. I omgivningen kring ett kliniskt fall kan ännu högre frekvens ses. Invasiv sjukdom drabbar företrädesvis de som är nykoloniserade med meningokocker, inte kroniska bärare.

 

Smittvägar

Endast ett mycket litet antal av alla som exponeras för bakterien, och de som senare blir bärare av bakterien, blir sjuka. Bakterien infekterar enbart människa.

Meningokocksmitta sker via upprepad närkontakt, i regel som luftburen droppsmitta, t ex hosta, men också vid tätt familjeliv. Med detta menas att sova i samma rum, gå på samma förskola och ha salivkontakt. Bakterien kan inte överleva länge utanför kroppen och smittar därför inte via leksaker, kläder eller andra föremål.


Globalt problem

Meningokockinfektion är en viktig orsak till global ohälsa. Afrikas "meningitbälte" söder om Sahara är känt för att det inträffat många fall där, varav 10 % dött. Meningokocker serotyp A har tidigare dominerat i dessa länder men omfattande vaccinationskampanjer har varit framgångsrika och minskat antalet fall. På senare år har en del fall av serotyp påvisats.

I Sverige har de senaste åren cirka 60 personer per år (mest serogrupp B och C) drabbats av invasiv meningokockinfektion.

Meningokockmeningit går under namnet "epidemisk hjärnhinneinflammation" men över 95% av alla fall är sporadiska utan några andra fall i omgivningen.

För mer information om meningit:

Visa översikt: Meningit - bakteriell



SYMTOM


Den invasiva sjukdomen utvecklas vanligen gradvis över en eller två dagar, men kan också bli livshotande på ett par timmar. Inkubationstid: 2-10 dagar.

Vanliga symtom är:
 

  • allmän sjukdomskänsla
  • frossa
  • feber
  • illamående
  • buksmärtor
  • kräkningar
  • huvudvärk
  • muskel- och ledvärk
  • nedsatt vakenhet

Nackstelhet är tecken på meningit. Hos små barn kan håglöshet, trötthet, irritabilitet och feber vara initialsymtom. Många, men inte alla får hudutslag, petekier, som kan vara stora och rikliga, men även endast bestå av ett eller ett par diskreta utslag. Sjukdomsfall med mest stormigt förlopp och högst mortalitet saknar ofta meningittecken och domineras av sepsisbild. Dessa patienter uppvisar alltså inte nackstelhet eller cellfynd i likvor.

 

Hudutslag vid meningokockinfektion

Images


Mindre vanliga sjukdomsbilder vid meningokockinfektion är artrit och pneumoni, vilket framför allt drabbar vuxna. Faryngit och så kallad benign meningokocksepsis är likaledes ovanliga. Vid benign meningokocksepsis ses ofta petekier, men patienten har låggradig feber och är inte septiskt påverkad.


 

DIAGNOSTIK


  • Blododling x 2.

  • Svalg- och nasopharynxodling.

  • Noggrann inspektion av huden efter petekier.

  • Lumbalpunktion vid meningitsymtom: analysera celler, laktat, direktmikroskopi, bakterieodling + ev PCR om antibiotika givits före LP.

  • CRP - Förhöjt om patienten varit sjuk en eller flera dagar. Kan vara normalt vid kort sjukdomstid.

  • LPK - Förhöjt om patienten varit sjuk en eller flera dagar. Kan vara normalt vid kort sjukdomstid.

  • TPK - Ofta har patienten tecken på disseminerad intravasal koagulation (DIC) med sänkt antal trombocyter.

  • Laktat - Förhöjt

  • Övriga sepsisprover (se översikt Sepsis och septisk chock)



DIFFERENTIALDIAGNOSER


Viroser, t ex influensa, vinterkräksjuka.


 

BEHANDLING


Vid sepsis och meningit skall intravenös antibiotika omedelbart ges. Innan meningokockdiagnosen är säkerställd ges intravenös antibiotikabehandling med brett spektrum, t ex cefotaxim (Claforan, Cefotaxim) + ampicillin (Doktacillin) alternativt meropenem (Meronem) vid meningit och cefotaxim alternativt bensylpenicillin + aminoglykosid (ex Nebcina) vid sepsis.

När meningokockdiagnosen är säkerställd ges bensylpenicillin i.v. i dos 4 g x 3-4 till vuxen vid meningit och i.v. 3 g x 3-4 till vuxen vid sepsis. Behandlingstid: 5-7 dagar.

För övrig sepsisbehandling:
 

Visa översikt: Sepsis och septisk chock


Anmälningsplikt

Invasiv meningokockinfektion är en anmälningspliktig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Tidig telefonkontakt är av yttersta vikt. Odlingspositiva enbart från svalg eller nasopharynx anmäls inte.


 

PROFYLAX


Skärpt uppmärksamhet av närkontakter på symtom och tecken som kan tala för en begynnande meningokocksjukdom. Personer som den senaste veckan varit i nära kontakt med patienten skall vara uppmärksamma på symtom på meningokockinfektion. Vid feber och/eller förkylningssymtom eller tecken på "maginfluensa" bör man omgående söka läkare.


Antibiotikaprofylax

Antibiotikaprofylax bör ges snarast till de med kontakter motsvarande tätt familjeliv, gärna redan på akutmottagningen. De flesta sekundärfallen inträffar inom de närmaste dagarna från indexfallets insjuknande. Det är inte meningsfullt att ge antibiotikaprofylax till ytligare kontakter, t ex klasskamrater, såvida inte fler än ett fall har inträffat inom en kort tid i en grupp. Om det har gått mer än 14 dagar från indexfallets insjuknande ges inte antibiotikaprofylax.

Svalg- och nasopharynxodlingar är inte meningsfulla att utföra på omgivningen vid ett kliniskt fall. Det innebär endast risk för att preventiva åtgärder fördröjs.

Som profylax ges ciprofloxacin (Ciproxin, Ciprofloxacin) i engångsdos: barn < 20 kg ges 250 mg eller 20 mg/kg, icke gravida vuxna och barn > 20 kg ges 500 mg. Vid ciprofloxacinöverkänslighet kan rifampicin (Rimactan) ges: barn < 1 månad ges 5 mg/kg x 2 i 2 dagar, barn 1 månad - 12 år ges 10 mg/kg x 2 i 2 dagar, icke gravida vuxna och barn > 12 år ges 600 mg x 2 i 2 dagar. Till gravida kvinnor rekommenderas penicillin V (Kåvepenin, Peceve, Tikacillin) 1 g x 3 i 7-10 dagar (alt erytromycin).

Närkontakter med lindriga symtom behandlas med penicillin V i tonsillitdos och avslutas med ciprofloxacin i profylaxdos (se ovan).

 

Vaccination

Det finns konjugerade polysackaridvaccin som skyddar mot serotyp A+C+W-135+Y (Menveo registrerat från 2 års ålder samt Nimenrix registrerat från 1 års ålder) och ett mot enbart serotyp C (Neisvac-C). Sedan 2013 finns även ett vaccin mot serotyp B (Bexsero). Vaccinerna rekommenderas vid resa till områden med pågående hög sjuklighet/epidemi, men har i enstaka fall rekommenderats i samråd med smittskyddsmyndighet till skolbarn i Sverige, t ex i samband med isolerade utbrott i Södermanland 2002 och Västerås 2006. I Sörmland vaccinerade 2700 barn våren 2017 efter 3 fall av invasiv sjukdom av serogrupp W.

Vid vallfärdsresor till Mekka krävs vaccinering mot meningokocker A+C+W+Y . Andra personer som har nytta av vaccinering är sjukvårdspersonal som skall arbeta i områden med hög sjuklighet, t ex mellan Sahara och ekvatorn, eller andra personer som skall vistas i dessa områden under flera månader. Vid vanliga turistresor brukar inte meningokockvaccin rekommenderas.


 

LÄNKAR
 

Smittskyddsblad - Menigokockinfektioner


ICD-10

Meningokockmeningit A39.0
Akut meningokockemi A39.2
Meningokockemi, ospecificerad A39.4
Andra meningokockinfektioner A39.8
Meningokockinfektion, ospecificerad A39.9

 

Referenser

Mandel, Douglas and Benett's. Principles and Practice of Infectious Diseases, sixth edition. Elsevier page 2499-2513.

Surviving Sepsis 2016: Länk.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion

Olcén P, Eeg-Olofsson O, Frydén A, Kernell A, Anséhn S. Benign meningococcemia in childhood. A report of five cases with clinical and diagnostic remarks. Scand J Infect Dis. 1978;10(2):107-11. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:2814