Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 27 maj 2018, vecka 21
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Depression hos barn före puberteten

Uppdaterad: 2014-06-26
Med dr Gunilla Olsson,  /Uppsala universitet

Granskad av: Professor emeritus Lil Träskman-Bendz, Avdelning Psykiatri, Institutionen för Kliniska vetenskaper i Lund/Lunds Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se



BAKGRUND
 

Sedan 1980 är depression accepterad som samma sjukdom hos barn som hos vuxna. Samma symtomkriterier gäller och diagnosen är möjlig att ställa från tre års ålder.

Redan vid 3 års ålder ses klassiska melankoliska symtom – inte bara allmänna kroppsliga. Symtomen får ”översättas” till barnets ålder och sätt att uttrycka dem i ord och beteende.

Depressionens orsak är oftast ett samspel mellan en ärftlig tendens och utlösande faktorer. Vid affektiv sjukdom hos föräldrar kan arv och problematisk miljö samspela. Stark ärftlighet ses i en grupp av deprimerade barn, vilka fortsätter att få depressioner. I en annan grupp är trauma i miljön huvudorsaken med risk även för beteendestörning.

Man får aldrig glömma att vanvård och misshandel psykiskt/fysiskt/sexuellt existerar!


 

SYMTOM
 

Misstanke om depression när ett barn ...
 

  • Är ledset, gråter lätt, ser sorgset och livlöst ut i mimiken, är trött ständigt, inte orkar någonting.

  • Har tappat lusten för allting, inte kan leka, inte går att roa, ingenting vill, inte vill leva.

  • Har blivit irritabelt, aggressivt, oroligt, rastlöst och okoncentrerat jämfört med tidigare.

  • Inte klarar av skolarbetet som vanligt, inte kan göra hemuppgifter, får sämre resultat.

  • Vägrar att lämna föräldrarna för att gå till dagis eller skola, inte kan sova i sin säng.

  • Inte kan somna, sover oroligt och äter dåligt jämfört med tidigare.

  • Har återkommande kroppsliga symtom utan att man finner somatisk bakgrund/orsak.

Föräldrar beskriver...
 

  • Barnet är alltid missnöjt och aldrig glad, de känner inte igen sitt barns beteende.

  • Svårighet att avleda barnets nedstämdhet/irritabilitet, det uppstår ideliga konflikter.

  • Frustration över att det inte går att engagera barnet i någonting, få något att bli roligt.

  • Oro att barnet har en sjukdom, men att de inte förstår vad det är och önskar utredningar.

  • Misstankar om depression nämner de i stort sett bara när det finns affektiv sjukdom i släkten.

  • Stor oro om barnet har kastat ur sig att det inte vill leva eller har utsatt sig för dödsfara.

Barnet själv...
 

  • Kan sällan beskriva spontant hur det känns, svarar ”vet inte” eller ”bra” på frågor.

  • Frågor måste ställas konkret med exempel på hur de gör/tänker i olika dagliga situationer.

  • Depressionen syns i barnets ansikte: sorgsna ögon, livlös mimik, likgiltig, avvisande.

  • Skolbarn förnekar ofta att de mår dåligt, vill inte prata, men visar upp sin irritation.

  • Barn kan peka ut på en serie tecknade ansikten hur de känner sig (glad-neutral-ledsen).

  • Små barn klänger på mamma, är ointresserade av kontakt eller är irritabla-aggressiva.

Definition av depression

Samma kriterier gäller som vid depression hos vuxna, men uttryckta på barns nivå språkligt och mognadsmässigt. Ett av huvudsymtomen (1 och 2) skall ha funnits större delen av dagarna under minst två veckor. Samtidigt skall ytterligare fyra symtom ha funnits (1-9).
 

  1. Nedstämdhet eller irritabilitet: kan ha båda samtidigt, barn växlar mer än vuxna.

  2. Oförmåga att känna glädje, ingenting är roligt.

  3. Aptiten är förändrad: äter dåligt och avviker på sin viktkurva, eller vill ständigt äta på något, blir överviktig.

  4. Sömnen är störd: svårt somna, vaknar ideligen, orolig sömn.

  5. Trötthet, saknar energi: orkar inte med skolan, leken, kamraterna, aktiviteter.

  6. Psykomotorisk hämning (långsam, stilla, mimiklös) eller agitation (rastlös, orolig).

  7. Skuld, värdelöshet: är själv ful och dum, synd om föräldrar med ett sådant barn.

  8. Har svårt koncentrera sig, tänka, fatta beslut: lättdistraherad, drömmer sig bort, följer inte med i skolan, lär sig inget, kan inte bestämma sig för vad det vill eller önskar.

  9. Har tankar på död, önskan vara död, vill ta sitt liv, gör försök på omoget sätt.

Visa översikt: Depressionsdiagnostik [hos vuxna]

Visa översikt: Depression hos tonårsbarn



FÖREKOMST AV DEPRESSION
 

  • Hos barn före puberteten finner man depression hos 1-2 %, lika vanligt hos pojkar och flickor.

  • Hos förskolebarn saknas data, men det är troligen < 1%.

Depression vanligare vid somatisk sjukdom och vid handikapp
 

  • Högre frekvens hos barn med olika kroniska sjukdomar och försämrar då livskvaliteten.

  • Man bör vara observant vid vid t ex diabetes, epilepsi, glutenintolerans, IBD, astma.

  • Mycket vanligt vid alla neuropsykologiska handikapp: ADHD, autismspektrum.

  • Postinfektiös trötthet efter en infektion, t.ex. mononukleos, kan övergå i depression.

  • Hos skolbarn kan inlärningsproblem av alla slag och därmed följande stress ligga bakom.

  • Vid neurologisk sjukdom/handikapp kan barn få en depression när de börjar bli mer medvetna.

  • Alla former av hormonrubbningar kan ge depression, speciellt hypothyreos bör uteslutas.

  • OBS! Det är mycket vanligt med allmänna och diffusa kroppsliga symtom vid depression.


HANDLÄGGNING
 

  • Bedöm om depression kan tänkas föreligga och kan förklara sjukdomsbilden.

  • Beskriv detta för barn och föräldrar, avlasta skuldkänslor, ge hopp om hjälp.

  • Motivera för konsultation hos specialist i barnpsykiatri, ordna remiss BUP.

  • Barnpsykolog kan göra bedömning och ge stöd initialt på skola eller barnklinik.

  • Info och stöd kan få depression att vända – annars medicinering inom någon månad.

  • Samarbete mellan pediatriker/familjeläkare och BUP viktigt, eftersom barn med depression ofta har kroppsliga symtom och barn med somatisk sjukdom ofta får depression.


BEHANDLING
 

BUP-specialist bör bedöma vid misstänkt depression och ansvara för behandling
 

  • Bedömning bör ske i samtal med föräldrar enskilt, med barnet enskilt och alla tillsammans.

  • Fastställande av diagnos görs efter noggrann differentialdiagnos - psykisk och somatisk.

  • Risk för självmordshandlingar måste bedömas även hos barn.

  • Barn och föräldrar skall få saklig information om diagnos, behandling och prognos.

  • Depressionen och dess bakgrund är bas för behandlingsplanen.

  • Föräldrarna skall vara delaktiga i behandlingsplan och själva få kvalificerat stöd.

  • Läkemedel krävs som regel vid allvarligare depressioner.

  • Behandlingen av barnet sker oftast i samarbete mellan psykiater och psykoterapeut.

  • Vid svåra sociala omständigheter måste samarbete ske med Socialtjänsten (anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa).

Betydelse av behandling
 

  • Depression bromsar upp barnets hela utveckling, barnet regredierar beteendemässigt.

  • Den emotionella utvecklingen går inte vidare och inlärningsförmågan blir dålig.

  • En depression slår därför mycket hårdare hos barn än hos vuxna och måste brytas snabbt.

  • Prognosen är dålig, men man tror att tidig behandling kan förbättra det framtida förloppet.

  • En depression kan vara första episoden av en bipolär sjukdom.

Farmakoterapi
 

  • Den enda av Läkemedelsverket godkända antidepressiva medlet är fluoxetin (från 6 år).

  • Behandlingen bör skötas av specialist och följas upp noga fram till tillfrisknande.

  • Därefter skall underhållsmedicinering pågå ytterligare minst ett halvår i oförändrad dos.

Psykoterapi
 

  • Barnet behöver få ensam träffa en barnterapeut, yngre barn i en leksituation.

  • Det kan finnas förhållanden som inte går att få reda på i samtal med föräldrar närvarande.

  • Behovet och omfattningen av fortsatt terapi måste avgöras från fall till fall.

  • Skolbarn kan få hjälp via kognitiv terapi och med yngre barn arbetar terapeuten i lekform.

  • Föräldrarna skall ha stödjande samtal för att kunna hjälpa och stödja sitt barn optimalt.

ICD-10

Depressiv episod, ospecificerad F32.9
Egentlig depressiv episod, enstaka episod F32.2
Egentlig depressiv episod, ?terkommande episod F32.3

 

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Nationella riktlinjer
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:2734