Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 23 februari 2020, vecka 8
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Vaccination av barn – spädbarnsvacciner

Uppdaterad: 2020-01-16
Professor Inge Axelsson, Barnkliniken/Östersunds sjukhus/Mittuniversitetet

Granskad av: Professor Anders Fasth,  Avdelningen för pediatrik/Institutionen för kliniska vetenskaper/Sahlgrenska akademin
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet


SPÄDBARNSVACCINER


Den här behandlingsöversikten handlar om spädbarnsvacciner. För mer information om vaccination av barn, se:
 

Vaccination av barn - översikt

Vaccination av barn - riskbarn

Vaccination av barn - MPR


Från år 2019 omfattar det svenska barnvaccinationsprogrammet 12 vacciner. Före 1 års ålder påbörjas vaccination med följande 8 vacciner.


Vaccin som ingår i svenska barnvaccinationsprogrammet

ÅLDER/ÅRSKURS6 v3 mån5 mån12 mån5 årElevhälsa åk 8-9Infört
DifteriIIIIIIIVV (d*)1940-talet
StelkrampIIIIIIIVV1940-talet
KikhostaIIIIIIIVV1950-talet till 1979, ånyo från 1996
PolioIIIIIIIV1957
HibIIIIII1993
PneumokockerIIIIII2009
Hepatit B**IIIIII2016
Rotavirus***IIIIIIDen 1 september 2019 (tidigare i vissa regioner)

d* syftar på att Boostrix är lämplig, med reducerad mängd difteritoxoid.
**Alla regioner har nu frivilligt infört vaccination mot hepatit B (se nedan)
***Rotarix: 2 doser ges vid 6-24 veckors ålder med minst 4 veckors intervall. RotaTeq: 3 doser ges vid 6-32 veckors ålder med minst 4 veckors intervall.

Om vaccinationen missats eller försenats finns det anvisningar om hur man bör göra i Folkhälsomyndighetens skrift Vaccination av barn och ungdomar.

Pneumokockvaccinet ges i separat spruta. Övriga vacciner i tabellen ovan ges som kombinationspreparat så endast ett eller två stick behövs per gång.

Alla regioner har nu infört vaccination mot hepatit B-virus (HBV). Vaccinet ges i samma spruta som DTaP-IPV-HIB, se nedan) och har rekommenderats av Socialstyrelsen. Regeringen har dock i september 2017 beslutat att staten inte kommer att bekosta vaccin mot hepatit B eftersom kriterierna för statlig finansiering inte är uppfyllda. Däremot kommer regeringen bekosta vaccin mot rotavirus (Cederberg 2017).

De flesta länder, även låginkomstländer, införde HBV-vaccination för flera år sedan eftersom WHO sedan 1990-talet rekommenderat universell vaccination mot HBV. Övriga vaccinationer i tabellen ovan är obligatoriska för regioner att erbjuda barnen.

Sammanfattningsvis ingår vaccin mot rotavirus i det allmänna vaccinationsprogrammet efter att neonatal screening mot svår kombinerad immundefekt (SCID) infördes i slutet av juli 2019, men inte vaccin mot hepatit B som emellertid alla regioner ändå bekostar och erbjuder.

 


DTP OCH POLIOVACCIN


DTP är vaccin mot difteri, tetanus och pertussis. I nästan alla länder utanför Norden ger man DTP x 3 och poliovaccin x 3 med 1-2 månaders mellanrum före 1 års ålder. Vaccinationskalendern i Sverige framgår av tabellen ovan.

I nästan alla höginkomstländer ger man boosterdos DTP och polio vid 1-5 års ålder.



Difteri

Vaccinet mot difteri är mycket effektivt. Under de senaste åren har färre än 40 fall per år rapporterats till den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Boostrix är lämplig vid femte omgången, med reducerad mängd difteritoxoid.


Tentanus (stelkramp)

Vaccinet mot stelkramp är mycket effektivt och sjukdomen är extremt ovanlig bland barn i Norden. Enstaka fall förekommer bland äldre, främst kvinnor. I låginkomstländer vaccineras gravida kvinnor för att förebygga att barnet får neonatal tetanus.


Kikhosta (pertussis)

Kikhosta uppträder i cykler på 3-4 år. I Sverige hade vi under 2010-talet en topp år 2014 (121 rapporterade fall < 1års ålder). Sedan har incidensen sjunkit till 68 rapporterade fall < 1 år år 2018 (Folkhälsomyndigheten 2019).

Sverige har varit pionjär på att använda aP (acellulärt pertussisvaccin) som ersättare för det gamla wP (helcellsvaccinet mot pertussis; w = whole cell) som har mer biverkningar. Nackdelen med aP är högre pris och att effekten avklingar snabbare. Inget pertussisvaccin ger fullt skydd och bra skydd av aP kräver troligen boosterdoser med 5-10 års mellanrum hela livet ut.

Pertussisfall_1911-2014_170913.jpg
Vaccination av barn - spädbarnsvacciner - bild 1

Bild 1: Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1911-2014 (överst) och 2006-2016. Källa: Folkhälsomyndigheten.


Förekomsten av kikhosta ökade kraftigt under de år då Sverige ensamt gjorde ett uppehåll med vaccination mot kikhosta på grund av biverkningar av wP. Incidensen störtdök när aP infördes men de senaste åren har kikhosta hos spädbarn ånyo blivit ett problem. Under 2014 ökade antalet insjuknade kraftigt jämfört med de föregående åren och över 700 fall rapporterades. Två spädbarn avled i kikhosta. Totalt har 12 dödsfall inträffat mellan 1996–2014. (Folkhälsomyndigheten) Åren 2015-2018 dog inga barn av kikhosta (men en man i åldern 75-79 år) enligt Socialstyrelsen (2019).

Cocooning innebär att man skyddar nyfödda för kikhosta genom att vaccinera mamma, pappa, syskon, mormor, storasyskons förskollärare o s v. Cocooning är inte särskilt effektiv: NNV = 5 000 (numbers needed to vaccinate), d v s man måste vaccinera 5 000 personer för att undvika 1 inläggning av spädbarn på sjukhus för kikhosta (ESPID årligt möte 2013). Det är effektivare att vaccinera mamman under graviditeten. Se också Vaccination av gravida kvinnor och prematura barn.

Kikhosta ökar hos ännu inte vaccinerade spädbarn i flera länder i Europa, troligen smittade av tonåringar eller vuxna som vaccinerats med aP och som kan ha långdragen hosta utan kikningar eller vara asymtomatiska bärare av B. pertussis (Althouse 2015). I Indien, världens barnrikaste land, rekommenderar barnläkarföreningen wP bl a för att skyddet som ges av aP varar så kort tid. Även i höginkomstländer har man diskuterat att återinföra wP som första vaccindos (Althouse 2015).

 

Polio

Poliovirus förekommer kontinuerligt (endemiskt) bara i 3 länder: Pakistan, Afghanistan och Nigeria. Från dessa länder har smittan spritts och orsakat uppblossande epidemier i andra länder, främst i Somalia och Syrien. Indien hade sitt förhoppningsvis sista poliofall i januari 2011 (Minor 2012). Under de senaste 12 månaderna från skrivande stund (15 oktober 2019) har 93 fall infekterade med vilt poliovirus (WPV) registrerats, samtliga i Afghanistan och Pakistan, och 107 fall infekterade med vaccin-härledda poliovirus (cVDPV) registrerats i en rad länder i Afrika och Asien (The Global Polio Eradication Initiative 2019).

Oralt poliovaccin (OPV)
De flesta länder utanför höginkomstländerna använder OPV (levande, oralt poliovaccin) och inte IPV (avdödat = inaktiverat poliovaccin) som vi använder.
Om en majoritet av barnen i ett område vaccineras med OPV så sprids vaccin-virus till ovaccinerade barn som då också blir vaccinerade. Om vaccination med OPV bara når en del av barnen i ett område kan vaccin-virus cirkulera så länge att de muterar och blir som vilt poliovirus som kan ge förlamningar och sedan spridas till andra barn som också kan bli förlamade (circulating vaccine-derived polio virus, cVDPV). I andra fall är det bara det först drabbade barnet som får polio men inga sekundärfall (vaccine-associated paralytical polio, VAPP). Incidensen av cVDPV och VAPP är mycket låg, enstaka fall per miljon barn som fått OPV (Iannelli 2019).

OPV har fördelen att vara billigt, lätt att ge, stimulerar IgA-svaret i tarmslemhinnan och är effektivt eftersom ett vaccinerat barn sprider vaccinviruset till barn och vuxna i omgivningen så de också blir vaccinerade. Nackdelen är cVDPV och VAPP. I länder som håller på att övergå från låg inkomst till medel eller hög inkomst prövar man nu att börja vaccinationen med IPV och fortsätta med OPV. OPV är kontraindicerat till personer med olika antikroppsbristsjukdomar och deras närstående på grund av att dessa persons höga risk för VAPP.

Inaktiverat poliovavvin (IPV)
I Skandinavien har vi alltid använt inaktiverat (avdödat) poliovaccin som aldrig ger cVDPV eller VAPP. Det droppas inte i munnen, som OPV, utan ges med injektion. Orsaken till att man i höginkomstländer inte använder OPV är att polio är så sällsynt att cVDPV och VAPP inte kan försummas som biverkningar när man väger nytta mot skada.

 

DTP-polio-vaccin på svenska marknaden 2019

VaccinKommersiellt namnAnmärkning
IPVImovax Polio, VeroPolInaktiverat trivalent poliovaccin, helvirus.
D(Difterivaccin SSI (Statens Serum Institut, Köpenhamn) tillverkas inte längre)
d(Difterivaccin SSI tillverkas inte längre)
T(Tetanusvaccin SSI saluförs inte längre)
dTdiTeBoosterFör tetanusprofylax som boosterdos till fullvaccinerad (se Läkemedelsboken, ”Akutmedicin på vårdcentral och andra vårdenheter”).
DTaPInfanrix(Tillhandahålles ej längre.)
dTapBoostrix, diTekiBoosterFår användas för booster från 4 åå; används för 14-16-årsvaccinationen. Triaxis är avregistrerat.
DTaP-IPVTetravacFör grund- eller boosterimmunisering. (Infanrix Polio tillhandahålles inte längre)
dTap-IPVBoostrix PolioFör booster från 4 åå; ingår inte i svenska barnvaccinationsprogrammet.
DTaP-IPV-HibInfanrix-Polio+HibKan användas < 6 års ålder. (Pentavac tillhandahålles ej längre.)
DTaP-IPV-Hib-HepBInfanrix hexa, HexyonAlla landsting och regioner erbjuder nu vaccin mot hepatit B.



Om vaccinationen missats eller försenats

Hur ska man planera "uppvaccinering" av barn som missat hela eller delar av vaccinationsprogrammet, eller kommer från ett land med annorlunda vaccinationskalender, eller där det är oklart vilka vacciner som barnet fått? I Folkhälsomyndighetens skrift Vaccination av barn och ungdomar" (2017) finns utförliga anvisningar.

 

Biverkningar av DTP-vaccin

Lokala reaktioner är mycket vanliga efter första injektionen (hos ca 60-70 procent av barnen) men ökar inte efter andra och tredje sprutan utan frekvensen har en tendens till att minska.

Hypoton hyporesponsivitet (HHE), (trasdockesyndromet), är en episod med kollaps eller medvetandeförlust/kontaktlöshet inom 48 timmar efter vaccination. Det ser skrämmande ut och barnet är inte kontaktbart men hämtar sig spontant och vid uppföljning har man inte sett några skador. Det rapporterades förr efter vaccination med helcellskikhostevaccin. Nu när vi använder acellulärt vaccin mot kikhosta är HHE sällsynt och de få fall som inträffar (något fall per 10 000 vaccinerade) kan dyka upp oavsett vilket vaccin som getts, d v s även när vaccinet inte innehåller kikhostevaccin. Den exakta mekanismen bakom HHE är inte klarlagd, men utgör inte någon absolut kontraindikation mot fortsatt vaccinering (Folkhälsomyndigheten).

Några barn (~ 1 %) utvecklar en kliande knöl (vaccinationsgranulom) på platsen för injektion av DTP-vaccin. Klådan börjar först flera månader eller år efter vaccinationen, varar i flera år men avtar eller försvinner sedan. Omkring 95 % av dessa barn har kontaktallergi mot aluminium. Ny DTP-dos brukar inte ge upphov till kliande knöl (Bergfors & Trollfors 2012).


 

HAEMOPHILUS INFLUENZAE TYP B (Hib)

Alla barn < 6 år bör vaccineras mot Hib och det ingår därför i kombinationsvaccinerna som ges under första levnadsåret (Infanrix-Polio+Hib). Barn < 6 mån ges 3 doser, barn 1-6 år ges 1 dos. För dosering till barn 6-12 mån, var god se FASS.

Äldre barn har naturlig immunitet mot Hib så vaccination är inte nödvändig eller effektiv.
 

Vaccinationsprogram - spädbarnsvaccin - bild 2

Bild 2. Inrapporterade fall av invasiv Hib-infektion bland barn 0-4 år i Sverige 1990-2016. Allmän vaccination mot Hib infördes 1993. Källa: Folkhälsomyndigheten.

 

Hib-vaccin på svenska marknaden 2019 har det kommersiella namnet Act-HIB.
Det finns också flera kombinationsvacciner som används i den vanliga BVC-vaccinationerna (se ovan).




PNEUMOKOCKER


Pneumokockvaccinering med de icke-konjugerade vaccinerna (polysackarider från
kapsel) används sedan länge för vaccinering av riskpatienter, t ex patienter som saknar mjälte antingen medfött eller av någon anledning fåttt mjälten bortopererad eftersom dessa har en kraftigt ökad risk att dö i pneumokocksepsis.

Fördelen med dessa vacciner är att de är beprövade och relativt billiga. Nackdelen är att de inte framkallar tillräckligt immunsvar hos barn före 2 års ålder.

De nyare och dyrare konjugerade vaccinerna (PCV) rekommenderas till barn från 6 veckors ålder. Polysackariderna är i dem bundna till proteiner (konjugerade) vilket gör dem immunogena.

 

Vaccinationsprogram - spädbarnsvaccin - bild 3

Bild 3. Incidens (fall per 100 000) av invasiv pneumokockinfektion bland barn 0-4 år i Sverige 2007-2016. Allmän vaccination infördes år 2009.
Källa: Folkhälsomyndigheten.


 

Konjugerade pneumokockvacciner på svenska marknaden 2017

VaccinKommersiellt namnAnmärkning
PCV10: 10 olika polysackarider från pneumokockkapseln konjugerade med protein D från icke typbar Haemophilus influenzae.SynflorixFör barn 6 v – 5 år mot invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakade av Streptococcus pneumoniae
PCV13: 13 olika polysackarider från pneumokockkapseln konjugerade med proteinet CRM197.Prevenar13För åldrarna 6 v – 17 år (otit) och 6 v - hela livet (pneumoni och invasiv sjukdom)


Från 1 januari 2009 ingår PCV i det svenska vaccinationsprogrammet och ges samtidigt med övriga spädbarnsvaccin vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Den 1 juli 2007 införde Stockholms länds landsting allmän pneumokockvaccinering och övriga landsting följde successivt efter under 2008.

 

PCV 13 (Prevenar 13)
 

Prevenar 13 har ersatt Prevenar. Prevenar 13 täcker 73-100 % av de pneumokocker som ger invasiv pneumokocksjukdom (IPD) i Europa. Prevenar (7-valent) reducerade IPD orsakade av polysackaridtyp som fanns i vaccinet med 97 %.

Vaccination med PCV ger en betydande flockimmunitet (herd immunity); pneumokockinfektioner minskar inte bara hos vaccinerade barn utan även bland ännu ovaccinerade spädbarn (Poehling et al. 2006) och hos vuxna och äldre (Whitney et al. 2003). Röntgenverifierad pneumoni minskade med 35 % (oavsett agens; konfidensintervall 4- 57), Akut otitis media (AOM) oavsett agens minskade bara med 6 % och 7 % i två studier. Allmän vaccination med Prevenar (PCV7 och PCV13) i Stockholms län följdes av 66 % respektive 19 % lägre risk för sjukhusvård för sinuit respektive pneumoni hos barn 0-2 år gamla (Lindstrand 2014).

 

PCV 10 (Synflorix)
 

Antigenerna i Synflorix täcker 56-90 % av de pneumokocker som ger IPD i Europa och reducerar signifikant incidensen av IPD och bakteriell pneumoni. Vaccinets uppskattade skyddseffekt mot AOM oavsett etiologi var 34 % (95 % konfidensintervall: 21 - 44) i en europeisk studie (se FASS). Polysackariderna är bundna till protein D från H. influenzae och detta hjälper troligen mot AOM orsakat av H. influenzae.
 

Polysackaridvaccin (Pneumovax)
 

VaccinKommersiellt namnAnmärkning
Pneumokockvacciner, pneumokocker, renade polysackaridantigenerPneumovaxFör patienter > 2 års ålder


Det gamla, icke-konjugerade vaccinet mot pneumokocker har nackdelen att inte vara immunogent (ge immunsvar) förrän barnet är två år gammalt men fördelen att innehålla fler pneumokock-antigener och därför ha bredare täckning. Ett barn som har haft flera pneumonier kan därför vid två års ålder få Pneumovax i tillägg till tidigare givet konjugerade vaccin. Detsamma gäller före kemoterapi eller splenektomi eller när diagnosen HIV ställts.

 

Serotype replacement
 

Efter att allmän vaccination mot pneumokocker införts har man sett en ökad kolonisering av barns luftvägar med pneumokocker med serotyper som inte täcks av vaccinet (serotyp replacement). Det innebär att vaccinets täckning försämras men än så länge har effekten varit måttlig, även i de länder som vaccinerat längst tid (Weinberger 2011).


 

HEPATIT B
 

WHO rekommenderar sedan 1997 att alla barn vaccineras mot hepatit B, men i Sverige, Finland, Norge, Storbritannien, Irland och Holland följde vi inte denna rekommendation eftersom vi har så få bärare av hepatit B-virus (HBV) i våra länder. Nu erbjuder alla regioner hepatit B-vaccin till alla spädbarn. Alla gravida erbjuds sedan 2005 HBV-screening samtidigt med HIV-screening.

Riskpopulation:
 

  • Invandrare från främst Asien och Afrika
  • I.v. missbrukare
  • Män som har sex med män

Drabbas man av akut hepatit B är risken för att den ska gå över i en kronisk hepatit med HBV-replikation i levern helt beroende av åldern:
 

  • Nyfödda: ~ 90 %
  • 1-3 år: ~ 50 %
  • Vuxen: < 5 %

Vertikal smitta = smitta från mor till barn vid förlossningen
 

  • > 90 % risk om mor är HBeAg-positiv (har e-antigen i blodet som tecken på HBV i blodet)
  • < 20 % risk om mor är anti-HBeAg-positiv (har antikroppar mot e-antigen)

Horisontell smitta = smitta senare i livet (ej vid födseln)
 

  • Mellan småbarn
  • Via blod, orena kanyler
  • Sexuell smitta

Barn som smittas med HBV vid födelsen löper risk att drabbas av levercirrhos och/eller primär levercancer i upp till 20 procent av fallen enligt vissa undersökningar, ibland redan som unga vuxna. Genom vaccination av riskbarn kan man alltså förebygga cancer!


Hepatit B-vaccin på svenska marknaden 2019

VaccinKommersiellt namn
Hepatit BEngerix-B, Fendrix, HBVAXPRO
Hepatit A och BTwinrix Paedriatric, Twinrix Vuxen, Ambirix
KombinationsvaccinInfantrix hexa, Hexyon



Vaccinationsprogram

Vaccination mot HBV ingår i barnvaccinationerna.

Hepatit B hos mor: Postexpositionsprofylax från födelsen, lämpligen som Engerix-B. Om hög smittsamhet (HBe-antigen positiv) ges samtidigt immunglobulin; se FASS. Kontroll av vaccinationseffekt (blodprov från barnet för serologisk analys) vid 9-15 månaders ålder. Kontrollera då anti-HBs (ska vara positivt) och HbsAg (ska vara negativt).


För tidigt födda (prematura) och lågviktiga barn
 

  • Barn med födelsevikt > 2 000 g vaccineras som fullgångna barn.
  • Barn med födelsevikt < 2 000 g vaccineras vid födelsen om mor är HBsAg-positiv men denna första dos ska inte räknas in i vaccinationsschemat utan barnet ska få ytterligare 3 vaccindoser med start vid 1 månads ålder. Kontrollera anti-HBs (ska vara positivt) och HbsAg (ska vara negativt) vid 9-15 månaders ålder.
  • Om mor inte är HBsAg-positiv så vänta med första dosen till kombinationsvaccinet vid 3 månaders ålder.
  • Kontrollera vaccinationseffekten vid 9-15 månaders ålder (se ovan).

Se behandlingsöversikt "Hepatit B - postexpositionsprofylax"



ROTAVIRUS


Den 1 juli 2019 skedde en ändring i Biobankslagen som gjorde det möjligt för Socialstyrelsen att från samma tidpunkt rekommendera neonatal screening för svår kombinerad immundefekt (SCID). Screeningen kom igång i juli 2019 och den 1 september 2019 infördes vaccination mot rotavirus i det allmänna vaccinationsprogrammet. Allvarlig immunbrist, inklusive SCID, är en kontraindikation för rotavirus.


Vaccin mot rotavirus på den svenska marknaden 2017

RotavirusRotaTeq RotarixIngår i barnvaccinationsprogrammet sedan september 2019.


Vaccinerna är levande och orala och ges redan vid 6 veckors ålder. Det första vaccinet mot rotavirus ökade risken för invagination och är sedan länge indraget. Stora uppföljningar av vaccination med de nya vaccinerna har visat att risken för invagination är inte eller extremt lite ökad.


 

ICD-10

Vaccination avseende difteri-stelkramp-kikhosta i kombination Z27.1
Vaccination avseende polio Z24.0

 


LÄNKAR


INFPREG (om infektioner och vacciner till gravida kvinnor och nyfödda barn)

Läkemedelsverket

Folkhälsomyndigheten

Socialstyrelsen: Statistikdatabas för dödsorsaker.


Referenser


Alm B (redaktör). Tema barnvaccinationer. Läkartidningen 2008;105(22):1659-1687.

Althouse BM, Scarpino SV. Asymptomatic transmission and the resurgence of Bordetella pertussis. BMC Med. 2015 Jun 24;13:146. Länk

Bergfors E, Trollfors B. Sixty-four children with persistent itching nodules and contact allergy to aluminium after vaccination with aluminium-adsorbed vaccines-prognosis and outcome after booster vaccination. Eur J Pediatr. 2012 Oct 11. Länk

Carlsson RM m.fl. Tre artiklar om vaccin mot kikhosta i Läkartidningen 2005;102(35): 2376-8, 2390-2, 2394-8.

Cederberg J. Ingen vaccination mot hepatit B. Läkartidningen. 2017;114:ET36. Länk

Folkhälsomyndigheten, Att förebygga kikhosta hos spädbarn: Systematisk litteraturöversikt, 2015.

Folkhälsomyndigheten, Vaccination av barn och ungdomar. Andra utgåvan 2017.

Folkhälsomyndigheten, Beslutsunderlag om rotavirusvaccination i det nationella vaccinationsprogrammet, 2017.

Folkhälsomyndigheten. Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2018: Årsrapport. Folkhälsomyndigheten 2019. Länk

Iannelli V. Vaxopedia. Citerad i oktober 2019. Länk

Lindstrand A, Bennet R, Galanis I, Blennow M, Ask LS, Dennison SH, Rinder MR, Eriksson M, Henriques-Normark B, Ortqvist A, Alfvén T. Sinusitis and pneumonia hospitalization after introduction of pneumococcal conjugate vaccine. Pediatrics. 2014 Dec;134(6):e1528-36. Länk

Läkemedelsboken 2014, kapitlet "Akutmedicin på vårdcentral…" innehåller rekommendationer om tetanusvaccination vid sårskada.

Minor PD. Polio vaccines and the eradication of poliomyelitis. Lancet 2012;380:454-455. Länk

Nilsson L, Von Segebaden K, Blennow M, Linde A, Uhnoo I. Kikhosta en risk för spädbarn - Sjukdomen cirkulerar bland ungdomar och vuxna, som därmed smittar vidare. Läkartidningen. 2013 Sep 11-17;110(37):1599-602. Länk

Poehling KA et al. Invasive Pneumococcal Disease Among Infants Before and After Introduction of Pneumococcal Conjugate Vaccine JAMA. 2006;295:1668-1674. Länk

Weinberger DM, Malley R, Lipsitch M. Serotype replacement in disease after pneumococcal Vaccination. Lancet 2011; 378: 1962–73. Länk

Whitney CG et al. Decline in Invasive Pneumococcal Disease after the Introduction
of Protein–Polysaccharide Conjugate Vaccine. N Engl J Med 2003;348:1737-46. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2020, Internetmedicin AB
ID:2664