Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
ons 23 maj 2018, vecka 21
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Migrän

Uppdaterad: 2018-04-06
Professor Carl Dahlöf, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/Sahlgrenska Universitetssjukhuset/SDS-kliniken
Docent Jan Erik Hardebo, Neurologkliniken/Universitetssjukhuset i Lund

Granskad av: Allmänläkare Helen von Sydow,  /
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Klicka här för att visa en patientbroschyr som hör till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet
Ladda ned PDF
Migrän

Här kan du läsa om Migrän som är akuta anfall av sprängande huvudvärk som kan pågå i flera dygn. Värken bli...

Ladda ned PDF


BAKGRUND
 

Migränsjukdomen är en kronisk huvudvärkssjukdom som karaktäriseras av intermittenta anfall av varierande intensitet, karaktär och duration.


Epidemiologi

Omkring 15 % av den vuxna svenska befolkningen har migrän, varav 65 % utgörs av kvinnor.

Migränsjukdomen debuterar framförallt under tonåren, medan debut efter 50 års ålder är mycket sällsynt.

Förekomsten av migränanfall är störst i medelåldern, varefter de minskar med stigande ålder med omkring 30 % per tioårsperiod.


Hereditet

Migrän förefaller vara ärftligt. Cirka 70 % av individer med migrän uppger att någon nära släkting haft migränhuvudvärk, jämfört med cirka 20 % för individer utan migränhuvudvärk.

Risken för att ett barn skall utveckla migrän är cirka 70 % om båda föräldrarna har migrän och cirka 45 % om bara en av föräldrarna har migrän.

 

Patofysiologi

Den allmänna uppfattningen idag är att migrän med och utan aura har gemensam patofysiologi, men att de exakta mekanismerna bakom migränsjukdomen fortfarande är oklar.

Migränsjukdomen tycks engagera såväl nerver som blodkärl i huvudet. Själva migränanfallet är i första hand ett neurologiskt fenomen med sekundära konsekvenser för huvudets blodkärl.

Senare forskning visar att individer med migrän upplever smärtor under anfallet utan att några speciella strukturer blir inflammerade eller blodkärl påverkade av sammandragningar eller utvidgningar. Vidare anses migränsjukdomen vara en konsekvens av en medfödd defekt i att hantera normal sensorisk signaltrafik. Den sannolika orsaken är att hjärnan hos individer med migrän har en nedärvd överkänslighet, som bland annat medför en förändrad funktion hos hjärncellernas jonkanaler med konsekvenser för det trigeminala nervsystemet.

I analogi med ovanstående har individer med migrän även en nedärvd ökad känslighet för ljus, ljud och lukter som ökar under anfallet samt saknar förmågan att vänja sig vid sådan sensorisk exponering.

De medfödda förutsättningarna medför bland annat att hjärnan förlorar sin filtreringsförmåga (disinhibition) av normalt förekommande sensoriska (afferenta) signaler, exempelvis orsakade av pulsationerna i blodkärlen till hjärnan och dess hinnor. Man kan även uttrycka det som att den ökade känsligheten hos trigeminusnerven tillsammans med minskad filtreringsförmåga under migränanfallet sänker tröskeln för vad vi upplever som smärtsamt. Den ökade trigeminala smärttrafiken passerar och aktiverar de områden i hjärnan som kontrollerar illamående och kräkningar.


 

SYMTOM
 

  • Huvudvärk av kronisk karaktär

  • Intermittenta huvudvärksanfall

  • Anfallsfrekvensen kan variera från period till annan

  • Varierande sjukdomsbild och svårighetsgrad mellan och inom individer

  • Ofta ensidig huvudvärk som kan skifta sida mellan anfall

  • Pulserande karaktär

  • Måttlig till svår intensitet

  • Försämring av normal fysisk aktivitet

  • Associerade symtom såsom illamående, kräkning, påtaglig ljus- och ljudkänslighet

  • Obehandlat pågår vanligtvis migränattacken mellan 4 och 72 timmar

  • Mellan migränanfallen är patienten i regel besvärsfri


Förlopp


Migränanfallet kan normalt delas upp i flera mer eller mindre distinkta faser. Långt ifrån alla patienter upplever dock samtliga faser.
 

  • Prodromalfas
  • Aurafas
  • Huvudvärksfas
  • Resolutions- och återhämtningsfas

Prodromalfasen

Upplevs av cirka 70 % av patienterna, föregår själva migränhuvudvärken med associerade symtom och varar mellan 2 och 48 timmar.

Individen kan då uppleva varierande symtom:
 

  • Alert eller slö
  • Utåtriktad eller inåtvänd
  • Hyperaktiv eller trött
  • Klartänkt eller okoncentrerad
  • Törstig och hungrig
  • Illamående och led på mat


Aurafasen

Omkring 10 procent av alla migräniker uppger att de har aurasymtom vid varje anfall, medan omkring 30 procent anger att aurasymtom ingår enbart i vissa av anfallen.

Aurasymtomen inleder vanligen migränattacken, utvecklas gradvis under 5 till 20 minuter och varar sällan längre än 1 timme (vanligtvis 20-30 minuter). Efter ett lugnt intervall på en knapp halvtimma avlöses aurasymtomen successivt av huvudvärksattacken.

Vanliga aurasymtom är flimmerskotom i form av skarpt lysande zig-zag mönster, punkter eller blixtar följt av ett mer eller mindre utbrett synfältsbortfall.

Betydligt mera sällsynt är domningar och samtidiga parestesier i ena kroppshalvan, svårighet att tala eller hallucinationer. Till skillnad från motsvarande epileptiska anfallssymtom sitter känselförnimmelserna i samband med migrän än på höger, än på vänster sida. Aurasymtomen vid migrän uppvisar också ett långsammare spridningsmönster. Domningarna och parestesierna börjar vanligtvis i fingrarna och sprider sig en bit upp på underarmen under loppet av minuter och därefter till ansiktet (cheiro-orala).
 


Huvudvärksfasen

För drygt två tredjedelar av personerna med migrän utgör huvudvärksfasen första tydliga tecknet på att en attack närmar sig.

Typiska symtom:
 

  • Börjar som en mild molande värk, för att under en timmes tid successivt tillta i intensitet.

  • Fullt utvecklad är den förenad med en svår smärta som av patienten beskrivs som glödgad, skärande eller bultande.

  • Vanligt är att huvudvärken omfattar endast en hemisfär, men kan också växla till motsatta sidan, vara bilateral eller distinkt lokaliserad till exempelvis tinning eller bakhuvud.


Resolution och återhämtning

Under migränanfallets senare faser återgår individen långsamt men säkert till sitt normaltillstånd. Patienten känner sig vanligtvis mycket trött och urlakad i upp till ett par dygn efter attacken.

 

Utlösande faktorer och migräntröskel

Man vet att individens motståndskraft varierar över tid och ibland talar man om en persons ”migräntröskel”. När tröskeln är hög har man liten benägenhet att utveckla ett migränanfall och vice versa. Inre och yttre faktorer så som hormonsvängningar, långdragen mental stress, avslappning efter stress, stark trötthet, intag av vissa födoämnen, väderomslag eller hög läkemedelskonsumtion kan påverka migräntröskeln.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING


Ett noggrant anamnesupptagande, i kombination med ett normalt neurologstatus, leder så gott som alltid till diagnos. Laboratorieutredning eller röntgenundersökning blir därför mycket sällan aktuell.


 

BEHANDLING
 

ANFALLSBEHANDLING


Förstahandsbehandling

Vid migrän utan aura och migrän med aura strävar man i första hand efter att behandla det enstaka anfallet.

Acetylsalicylsyra (ASA) i snabbverkande form (brustabletter), eventuellt i kombination med koffein, alternativt ett NSAID-preparat som t ex diklofenak och naproxen kan rekommenderas.

Om acetylsalicylsyra eller NSAID-preparat ej kan fördras på grund av t ex gastrointestinala biverkningar, bör paracetamol användas i form av brustabletter eller som suppositorier.

Vid måttligt illamående kan antiemetika ges i form av metoklopramid som tablett. Metoklopramid dämpar illamåendet och normaliserar magsäckens tömningshastighet, vilket förbättrar upptaget av peroralt intagna läkemedel.

Vid kraftigt illamående kan antiemetika ges i form av metoklopramid som injektion.

 

Lätt/måttlig migränhuvudvärk
 

  • Acetylsalicylsyra (ASA)
    Tablett, brustablett eller suppositorium 0,5-1 g

  • Paracetamol
    - Tablett, brustablett, munsönderfallande tablett 0,5-1 g eller suppositorium 0,5-1 g

  • NSAID-preparat
    - Naproxen - Tablett 250-750 mg eller suppositorium 250-500 mg
    - Diklofenak-Kalium - Tablett 50-100 mg
    - Diklofenak-Natrium - Suppositorium 25-100 mg
    - Ketoprofen (25 mg, 50 mg, 100 mg) tablett 50-200 mg


Måttlig migränhuvudvärk med illamående
 

  • Metoklopramid (10 mg) tablett 10-20 mg eller injektionsvätska, lösning 5 mg/ml, intramuskulär injektion 1-2 ml.

    I kombination med:

Andrahandsalternativ
 

Migränspecifik behandling med triptaner lämpar sig speciellt när lätta analgetika har otillräcklig effekt eller uttalade biverkningar.

Vid akut behandling av migränattacker med någon triptan bör patienten använda högst två doser per dygn och inte fler än 4-5 doser per migränanfall beroende på hur länge dessa varar.

Typiska triptan-inducerade biverkningar är bland annat trötthet, värmekänsla, tryck över bröstet och tryck/stelhet över nacke och hals.

 

Svår migränhuvudvärk – Triptaner
 


Svår migränhuvudvärk – Ergotaminer

  • Ergotamin tablett 0,5-2 mg eller suppositorium 1-2 mg

Såväl triptaner som ergotaminer kan vid behov kombineras med metoklopramid tablett 10-20 mg eller Injektionsvätska, lösning 5 mg/ml, intramuskulär injektion 1-2 ml.
 

OBS! Det är viktigt att inte använda triptaner som diagnostika för migränsjukdomen. Speciellt mot bakgrunden av att flera rapporter föreligger där behandling med triptan mot förmodad migränsmärta har lindrat smärta orsakad av meningit och subaraknoidalblödning.

 

Beredningsformer

Graden av illamående och eventuell risk för kräkning är avgörande för val av beredningsform.

 

Injektionsbehandling
 

  • Erbjuder den mest konsekventa och snabbast insättande effekten med god lindring av migränanfallets symtom. Utgör därför ett bra behandlingsalternativ vid behandling av svår migrän med kraftigt illamående eller kräkningar.

  • Injektion av sumatriptan med autoinjektor/injektionspenna lämpar sig speciellt för de individer som behöver snabb effekt (t ex vid 'morgonmigrän'), de som besväras av kraftigt illamående och/eller kräkningar och för de där konventionell peroral behandling med triptaner ej givit önskvärd effekt.


Nässpray
 

  • Är ett alternativ när en snabb insättande effekt är önskvärd hos en individ som ogärna vill behandla sig med injektion.

  • Det är viktigt att nässprayen administreras på optimalt sätt, vilket innebär bland annat att man doserar sig i sittande eller stående med huvudet i normalläge (ej bakåtböjt eller i liggande). Under de närmaste 10-15 minuterna försöker man bibehålla samma position och andas genom munnen utan att sniffa in "spraymolnet".

  • Imigran Nasal lämpar sig särskilt väl för migränattacker av måttlig intensitet, men man bör informera om att många känner av en obehaglig smak. Detta beror på att en betydande del av det som sprayas in i näskaviteten transporteras vidare mot svalget och sväljs med munnens saliv.

  • Zolmitriptan nässpray beskrivs ha en betydande direkt nasofaryngeal absorption med en ökning av plasmakoncentrationen redan några minuter efter dosering. Den ger signifikant huvudvärkslindring efter 15 minuter och smärtfrihet efter 30 minuter. Smakbiverkningar, som är den vanligast rapporterade ogynnsamma effekten, verkar vara av mindre bekymmer för de flesta av patienterna.


Tablettbehandling
 

  • Föredras av de flesta individer med migrän, trots att effekten därav kan störas av migränanfallets gastrointestinala påverkan.

  • Oavsett fysikaliska egenskaper så sker huvudparten av läkemedelsabsorptionen efter peroral administrering inom tunntarmens regioner, där tarmvilli gör att absorptionsytan hundrafaldigt överstiger magsäckens motsvarande yta.

  • Under migränanfallet är magsäckens motorik hämmad redan tidigt under migränanfallet och det finns alltid en risk att illamåendet under attacken kulminerar i uppkastningar. Troligen är detta orsaken till att effekten av tablettbehandling kan variera högst påtagligt mellan olika migränanfall.

  • Sannolikt kan man öka andelen som svarar på behandling vid varje anfall om man kombinerar denna behandling med ett antiemetikum (t ex metoklopramid).

En alternativ peroral beredningsform utgörs av en smälttablett (Maxalt Rapitab, Zomig Rapimelt) som på några få sekunder löser sig på tungan och kan sväljas med munnens saliv utan att man behöver tillföra vätska. Denna beredningsform förefaller speciellt lämplig för individer vars illamående kan förstärkas av att man dricker eller i situationer när man inte har tillgång till vätska. Effektmässigt förefaller smälttabletten vara likvärdig med motsvarande tablettberedning. Den snabbupplösliga tabletten sumatriptan (Imigran Novum) förefaller ur klinisk synvinkel vara likvärdig med den standardtablett som fanns tidigare.

 

Suppositorium
 

  • Utgör ett alternativ för individer med migrän vars anfall karaktäriseras av uttalat illamående och kräkningar.

  • Exempelvis Paracetamol.


Terapiresistent migrän


Neuroleptika (haloperidol 5-10 mg) givet i.v. eller i.m. injektion kan prövas som akut kuperande läkemedel när patienten söker akut med långvarig svår migränhuvudvärk (status migränosus) som inte har lindrats av individens ordinarie medicinering.

Behandling med neuroleptika är vanligtvis förenat med fler biverkningar, framför allt trötthet, än motsvarande behandling med migränspecifika preparat.


 

PROFYLAKTISK BEHANDLING


Akut anfallskuperande behandling är det som de flesta migränpatienter upplever som det bästa alternativet, men förebyggande medicinering kan bli aktuellt att komplettera med när de anfallskuperande alternativen inte ger tillfredsställande behandlingsresultat.

Tre eller flera svåra migränanfall per månad anges ofta som gräns för när det är dags att överväga profylaktisk läkemedelsbehandling.

Det är relativt sällsynt att den profylaktiska behandlingen gör individen helt besvärsfri. Emellertid är det relativt vanligt att migränpatienten rapporterar att de enskilda migränanfallen upplevs som lindrigare sedan man börjat med profylaktisk behandling.

Huvudgrupperna av profylaktiska preparat inkluderar:
 

Verkningsmekanismerna för dessa profylaktiska preparat vid migrän är dåligt belysta, och användningen baseras primärt på information från kliniska undersökningar. De vetenskapliga bevisen för preparatens användning som migränprofylax är av varierande kvalitet. Dokumentationen är bäst för propranolol, metoprolol, flunarizin, naproxen, topiramat och amitriptylin.

 

Förstahandsalternativ
 


Andrahandsalternativ
 

  • Amitriptylin tablett 10-75 mg x 1

  • Flunarizin (Sibelium 5 mg, licenspreparat Janssen-Cilag) tablett 5-10 mg x 1

  • Topiramat tablett 25-50 mg x 2

  • Verapamil tablett 120-180 mg x 2

  • Naproxen tablett 250-750 mg eller suppositorium 250-500 mg

  • Kandesartan tablett 8-16 mg x 1


Tredjehandsalternativ
 

Botulinumtoxin

Den aktiva substansen botulinumtoxin typ A, i form av läkemedlet Botox, är ett muskelavslappnande medel som används för att behandla ett antal olika tillstånd i kroppen. De senaste åren har botulinumtoxin kunnat användas som profylaktisk behandling av kronisk migrän (minst 15 huvudvärksdagar per månad varav minst 8 dagar är med migrän) hos vuxna. Flera tidigare studier har utvärderat behandlingen, dock utan att tydligt kunna visa att Botox fungerar bättre än placebo. Emellertid visar resultaten av två senare kliniska undersökningar att 155 enheter till 195 enheter administrerat intramuskulärt i form av injektioner om 0,1 ml (5 enheter) i 31 eller upp till 39 injektionsställen inom 7 specifika muskelområden i ansiktet, huvudet och nacken var 12:e vecka har en statistisk säkerställd profylaktisk effekt. När resultatet från studierna slagits ihop blev resultatet efter 24 veckors behandling att personerna i gruppen som behandlats med Botox hade tio procent färre huvudvärksdagar än de i placebogruppen.

 

Praktiskt tillvägagångssätt vid profylaktisk behandling
 

  • Starta med lägsta styrka och titrera upp till högsta tolererbara dos. Hastigheten med vilken man kan titrera upp doseringen varierar stort mellan individerna.

  • Använd optimal dos under 1-2 månader och utvärdera effekten med hjälp av huvudvärksdagbok. Läkemedel ur varje grupp testas vart och ett på detta sätt till dess att man får en god behandlingseffekt.

  • Sätt ut behandlingen 6–9 månader senare för att kontrollera effekten.

  • Beta-blockerare utan egenstimulerande effekt utgör ett förstahandsalternativ. När beta-blockerare anses mindre lämpliga eller saknar tillräcklig effekt, utgör kalciumantagonisten flunarizin ett behandlingsalternativ och kan då förskrivas som licenspreparat.

  • Läkemedel som kan ge sömnstörning (t ex betablockerare) bör tas på morgonen, och profylaktika som är sederande bör tas till natten.

  • Tänk på förekomst av komorbida sjukdomstillstånd vid profylaktisk behandling av migrän! Till exempel kan amitriptylin vara användbart hos individer med en kombination av huvudvärk av spänningstyp och migrän, och flunarizin för att behandla frekventa migränanfall hos migräniker med astma.

  • Vanligtvis påbörjas inte profylaktisk behandling vid läkemedelsassocierad kronisk daglig huvudvärk förrän patienten avgiftats (se länk till denna översikt nedan).

  • Vid perimenstruell migrän kan hormonell substitution i olika former prövas. Emellertid kan en del kvinnor lyckas få en nedgång i attackfrekvensen genom att undvika p-piller eller annan hormonsubstitution.

  • Även om effekten är begränsad så utgör icke-farmakologisk behandling ett betydelsefullt komplement till den farmakologiska behandlingen. Uppmana patienten att inte exponera sig för migränutlösande faktorer. Genom att undvika kända 'triggerfaktorer' för migrän kan en 50 % reduktion av attackfrekvensen erhållas. Man bör även överväga icke-farmakologiska behandlingsalternativ som t ex akupunktur och kognitiv beteendeterapi (KBT).

  • Enstaka migränattacker som bryter ut, trots att patienten står på förebyggande behandling, behandlas precis som vanligt.


MIGRÄN OCH GRAVIDITET
 

För akut behandling av migränanfall under graviditet är 1 g paracetamol, lämpligen som ett stolpiller, förstahandsalternativet.

De risker som är associerade med acetylsalicylsyra och ibuprofen bedöms vara små om preparaten tas vid enstaka tillfällen och om de undviks under sista graviditetstrimestern. Proklorperazin kan sannolikt användas utan risk mot illamående och som antiemetikum under hela graviditeten. Metoklopramid kan användas på samma sätt under andra och tredje trimestern. Användning av triptaner under graviditeten är kontroversiellt och inte allmänt rekommenderat.

Om möjligt försöker man undvika användning av förebyggande läkemedel under graviditeten. De enda medel som kan ges utan någon påtaglig risk under graviditeten är betablockerare som metoprolol och propranolol.

 

Patientinformation
 

Migrän och graviditet

Migrän och amning



LÄKEMEDEL - BIVERKNINGAR och KONTRAINDIKATIONER

LäkemedelBiverkningarFörsiktighet/
Kontraindikationer
Beta-blockerare
Propranolol
Atenolol
Metoprolol
Bradykardi
Hypotension
Muskeltrötthet
Sömnstörningar
Dyspepsi
Depression
Astma
AV-block
Diabetes
Depression
Konditionskrävande
sport/yrke
Kalciumantagonister
Flunarizin
Verapamil
Sedation
Viktuppgång
Depression
Sömnstörning
Obstipation
Retledningspåverkan, bradykardi
Depression
Parkinsons sjukdom
Bradykardi
Retledningspåverkan
Antiepileptika
Natriumvalproat
Topiramat
Viktuppgång/minskning
Illamående, kräkningar
Trombocytopeni
Leverpåverkan
Håravfall
Tremor
Graviditet
Trombocytopeni
Leversjukom
Tricykliska antidepressiva
Amitriptylin
Sedation
Viktuppgång
Munntorrhet
Dimsyn
Svettningar
Obstipation
Urinretention
Ortostatism
Retledningspåverkan
Trångvinkelglaukom
Prostatahypertrofi
Retledningssjukdom
Nyligen genomgången hjärtinfarkt
Epilepsi
Icke-steroida antiinflammatoriskapreparat (NSAID)
Naproxen, diklofenak, ketoprofen
Halsbränna
Magvärk
Illamående
Huvudvärk
Tinnitus
Astma eller rinit
Inducerad av ASA
Magsår
Svår njursvikt
Angiotensin II-receptorantagonister
Kandersartan
Hypotension
Yrsel
Huvudvärk
Hyperkalemi
Nedsatt njurfunktion
Kaliumsparande diuretika
Kaliumsupplement



Vad händer på forskningsfronten?

Under de senaste åren har utvecklingen av monoklonala antikroppar för behandling av neurologiska sjukdomar inklusive migrän ökat kraftigt. Monoklonala antikroppar har lång halveringstid och är så långverkande att det tillåter dosering endast 1-2 gånger per månad. Vidare har de hög selektivitet för peptiden CGRP eller dess receptor. För närvarande är fyra olika monoklonala antikroppar under utveckling. Tre med selektivitet för själva CGRP och en för CGRP-receptorn. Av de resultat som finns tillgängliga från främst Fas II-studier kan man utläsa att de har en anfallsförebyggande effekt som överträffar placebo utan att orsaka iögonfallande biverkningar. Det senare och då främst levertoxicitet har bromsat den parallella utvecklingen av småmolekylära CGRP-antagonister som framförallt var ämnade för akut symtomlindrande behandling vid migränanfall. Sannolikt kommer det dröja något eller några år innan någon av ovanstående behandlingsprinciper för migrän finns tillgänglig på apoteket.

 


PROGNOS


Förekomsten av migränanfall minskar vanligtvis med stigande ålder, omkring 30 % per tioårsperiod.


 

UPPFÖLJNING


Svårdiagnosticerade och komplicerade fall bör utredas och behandlas genom neurologspecialist. Den stora majoriteten sköts inom primärvården.


Blanketter
 

Huvudvärksdagbok


ICD-10

Migrän, ospecificerad G43.9
Migrän utan aura G43.0
Migrän med aura G43.1
Komplicerad migrän G43.3

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
G43 Migrän

 

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsboken

Visa översikt: "Huvudvärk, primär utredning"

Visa översikt: "Huvudvärk, läkemedelsassocierad kronisk daglig”


Referenser

The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition (beta version). Cephalalgia 2013;1:627-808.

Huvudvärk-teori och klinik, Eds. Dahlöf, C., J Carlsson, J.-E. Hardebo, K Laurell, P-E Lygner., Studentlitteratur, Lund, 2006;1-288.

The Headaches. 3rd Edition. Eds. J. Olesen, P.J. Goadsby, N.M. Ramadan, P. Tfelt-Hansen and K. M. A. Welch, Lippincott Williams & Wilkins, 2006;1-1169.

D'Amico D, Lanteri-Minet M. Migraine preventive therapy: selection of appropriate patients and general principles of management. Expert Rev Neurother 2006;6(8):1147-57.

Goadsby PJ. Recent advances in understanding migraine mechanisms, molecules and therapeutics. Trends Mol Med 2007;13(1):39-44.

Holroyd KA, Drew JB. Behavioral approaches to the treatment of migraine. Semin Neurol 2006;26(2):199-207.

MacGregor EA. Migraine and the menopause. J Br Menopause Soc 2006;12(3):104-8.

Aurora SK, Dodick DW, Turkel CC, DeGryse RE, Silberstein SD, Lipton RB, Diener HC, Brin MF; PREEMPT 1 Chronic Migraine Study Group. "OnabotulinumtoxinA for treatment of chronic migraine: results from the double-blind, randomized, placebo-controlled phase of the PREEMPT 1 trial." Cephalalgia 2010; 30(7): 793-803.

Diener HC, Dodick DW, Aurora SK, Turkel CC, DeGryse RE, Lipton RB, Silberstein SD, Brin MF; PREEMPT 2 Chronic Migraine Study Group.. "OnabotulinumtoxinA for treatment of chronic migraine: results from the double-blind, randomized, placebo-controlled phase of the PREEMPT 2 trial." Cephalalgia 2010; 30(7): 804-814.

Dodick DW, Turkel CC, DeGryse RE, Aurora SK, Silberstein SD, Lipton RB, Diener HC, Brin MF, on behalf of the PREEMPT Chronic Migraine Study Group OnabotulinumtoxinA for treatment of chronic migraine: pooled results from the double-blind, randomized, placebo-controlled phases of the PREEMPT clinical program. Headache. 2010; 50:921–936.

Tso AR, Goadsby PJ. Anti-CGRP Monoclonal Antibodies: the Next Era of Migraine Prevention? Curr Treat Options Neurol. 2017;19(8):27.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:251