Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tor 24 maj 2018, vecka 21
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Huvudvärk, allmänt

Uppdaterad: 2018-03-26
Professor Carl Dahlöf, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/Sahlgrenska Universitetssjukhuset/SDS-kliniken
Docent Jan Erik Hardebo, Neurologkliniken/Universitetssjukhuset i Lund

Granskad av: Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Klicka här för att visa en patientbroschyr som hör till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet
Ladda ned PDF
Migrän

Här kan du läsa om Migrän som är akuta anfall av sprängande huvudvärk som kan pågå i flera dygn. Värken bli...

Ladda ned PDF




BAKGRUND
 

Generellt kan sägas att huvudvärk med ursprung från smärtkänsliga intra- och extrakraniella strukturer inom huvudets främre två tredjedelar leds via trigeminusnervens sensoriska trådar, medan huvudvärk med ursprung från strukturer inom huvudets bakre tredjedel leds av sensoriska spinalnerver från de tre översta cervikalrötterna (C1-C3).

Detta innebär att supratentoriellt belägna strukturer intrakraniellt får sin sensoriska innervation från trigeminusnerven, medan de som är infratentoriellt belägna innerveras sensoriskt av de tre översta spinalnerverna.

 

Smärtkänsliga intrakraniella strukturer utgörs av:
 

  • Stora cerebrala artärer såsom carotis interna, vertebralis, circulus Willisi och basalsegmenten av arteria cerebri anterior och cerebri media
  • Basala delar av dura mater i främre, mellersta och bakre skallgropen
  • Durala artärer t ex meningea media
  • Durala vensinus och större kortikala vener

Smärtkänsliga extrakraniella strukturer utgörs av:
 

  • Perikraniell och cervikokraniell muskulatur
  • Blodkärl och hud i skalp, nacke och ansikte
  • Ledkapslar, ligament och periost i käkleder, nackleder och halskotpelare
  • Periost i skallben
  • Slemhinnor i bihålor, svalg och mellanöra
  • Delar av ögonbulb och orbitala mjukdelar

Smärtmekanismer - vad kan framkalla huvudvärk?
 

  • Långvarig ischemi/kontraktion i perikraniell muskulatur
  • Dilatation, inflammation och nervsensitisering av intra- och extrakraniella blodkärl
  • Traktion eller distension av smärtkänsliga intrakraniella strukturer
  • Lokalt expansiv process
  • Intrakraniell tryckstegring av olika orsaker
  • Störning av likvorcirkulationen
  • Kompression, traktion, avskärning, ischemi eller inflammation i smärtmedierande nerver
  • Projicerad smärta från smärtkänsliga strukturer i nacke och övre delen av halsryggen
  • Skador eller funktionsrubbningar i smärtmedierande nervstrukturer eller smärtmodulerande centra

Smärtledning och projicerad (refererad) smärta i huvudregionen
 

Trigeminusnerven med sina pseudounipolära neuron lokaliserade i trigeminusgangliet, förmedlar nociceptiv information från extra- och intrakraniella (supratentoriella) strukturer till den kaudala delen av nucleus trigeminus.
Till samma område inkommer intra- och extrakraniella smärtimpulser via sensoriska spinalnerver i de tre översta cervikalrötterna för att där koppla om till andra ordningens spinalneuron.
På detta sätt konvergerar här ett stort antal perifera sensoriska nervtrådar mot samma spinalneuron. Aktivitet i perifera nerver från ett innervationsområde kan därför ge upphov till smärtupplevelser i ett annat område, sk refererad smärta.

Exempel på refererad smärta:

  • A carotis interna, proximala segment av a cerebri media och anterior samt communicans posterior ger en smärtsensation projicerad till ögat samt orbitotemporalt.
  • A vertebralis och a basilaris ger en smärtsensation till områden bakom örat, bakhuvudet och nacken samt i vissa fall frontalt.
  • A meningea media ger smärta bakom ögat samt temporalt.
  • Sinus sagittalis superior ger en bilateral punktvis smärta över hjässan.
  • Sinus cavernosus ger smärtsensationer orbitalt och frontalt.
  • Musculus trapezius, sternocleidomastoideus och andra perikraniella muskler ger refererad smärta till bl a tinningregionen.

Blanketter
 

Huvudvärksdagbok


ICD-10

Huvudvärk R51.9

 


Litteraturhänvisning
 

Calvino B, Grilo RM. Central pain control. Joint Bone Spine 2006;73(1):10-16. Länk

Usunoff KG, Popratiloff A, Schmitt O, Wree A. Functional neuroanatomy of pain. Adv Anat Embryol Cell Biol 2006;184:1-115. Länk

Huvudvärk - teori och klinik, Eds. Dahlöf, C., J Carlsson, J.-E. Hardebo, K Laurell, P-E Lygner. Studentlitteratur, Lund, 2006;1-288.

The Headaches. 3rd Edition. Eds. J. Olesen, P.J. Goadsby, N.M. Ramadan, P. Tfelt-Hansen and K. M. A. Welch, Lippincott Williams & Wilkins, 2006;1-1169.

Ekman EF, Koman LA. Acute pain following musculoskeletal injuries and orthopaedic surgery: mechanisms and management. Instr Course Lect 2005;54:21-33. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:249