Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
sön 25 februari 2018, vecka 8
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Astma, vuxna - utredning och behandling

Uppdaterad: 2017-09-24
Docent, överläkare Alf Tunsäter, Verksamhetsområde Lung- och allergisjukdomar/Skånes Universitetssjukhus, Lund

Granskad av: Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Klicka här för att visa en patientbroschyr som hör till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet
Ladda ned PDF
Astma & allergi under graviditet

Under graviditeten är frågorna många. Hur ska jag leva för att det ska bli så bra som möjligt för mitt barn&...

Ladda ned PDF


BAKGRUND
 

Astma är en folksjukdom; 8-10 % av den vuxna svenska befolkningen lider av sjukdomen, som är multifaktoriell. De sista årtiondena har förekomsten av astma ökat markant.

Svårighetsgraden varierar från lätta, sporadiska symtom till svåra, livshotande tillstånd.

För mer information om astma, se:
 

Astma - akut, vuxna

Astma - yrkesorsakad

Astma, barn - utredning och behandling


Orsaker
 

  • Inflammation i bronkerna och de perifera luftvägarna
  • Bronkiell hyperreaktivitet
  • Bronkospasm


SYMTOM
 

  • Andnöd - kan upplevas både i inspirium och exspirium
  • Ronki - hörs ej alltid

Två huvudtyper
 

  • Allergisk astma
  • Icke allergisk astma


UTREDNING
 

1. Anamnes
 

Exempel på viktiga frågor:
 

  • Andnöd, hosta, pip?
  • Röker du eller har du rökt?
    OBS diffdiagnosen KOL
  • Hostar du utan att känna infektionssymtom?
  • Ökad slembildning i luftvägarna?
  • Vad utlöser symtomen?
    - Infektion?
    - Allergen?
    - Starka dofter?
    - Ansträngning?
    - Läkemedel?
    - Kyla?
    - Födoämnen?
    - Psykisk stress?
  • Vad jobbar du med? (tänk på att ca 15 % av nydebuterad astma hos vuxna är yrkesrelaterad)

2. Status
 

  • Vilodyspné eller ansträngningsdyspné?

  • Vid lungauskultation:
    - Ronki?
    - Förlängt exspirium?

  • Undersök näsan med spekulum före och efter avsvällning:

    Astma och rinit uppträder ofta samtidigt- ”En luftväg – en sjukdom”. Både astman och riniten ska i dessa fall behandlas.

    Läs mer om detta samband i PM Rinit, allergisk och dess inverkan på Astma.

Observera att symtomen är episodiska och att ett invändningsfritt status inte utesluter astma.


3. Spirometri
 

Skall alltid utföras vid misstänkt astma.

  • FEV1 är sänkt vid bronkobstruktion
  • VC brukar vara sänkt vid astma

OBS! En normal spirometri utesluter inte astma.


4. Reversibilitet
 

  • Reversibilitet med hjälp av beta-2-stimulerare, t ex 0,8 mg salbutamol (Ventoline)? 12 % reversiblitet av FEV1 och minst 200 ml talar för astma.

  • Reversibilitetstest kan även utföras med PEF (minst 60 L/min).


5. DygnsPEF
 

Mätning av PEF i hemmet under 2 till 3 veckor, morgon och kväll samt före och efter beta2-stimulerare kan avslöja dygnsvariationer - variabilitet, t ex ”morning dippers”.

 

6. Steroidtest
 

  • Vid misstänkt astma trots negativt reversibilitetstest ges inhalationssteroid i hög dos, exv budesonid (Pulmicort) 0,8-1,6 mg/d eller flutikason (Flutide) 0,5-1,0 mg/d i ca 3 månader, alternativt 25-30 mg prednisolon dagligen i 2-3 veckor.

  • PEF mäts kontinuerligt under tiden.

  • Spirometri med reversibilitetstest före och efter.


7. Allergiutredning
 

  • Riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest vid misstänkt utlösande allergen.

8. Laboratorieprover
 

  • Hb
  • LPK
  • Diff (med avseende på eosinofila celler som ofta är ökade vid astma).

9. Bronkiell hyperreaktivitetsmätning

  • Direkt stimulering. Exempelvis metakolintest. Ett positivt metakolintest (minskat FEV1 med 20 % efter < 4 mg metakolin/ml) talar för astmadiagnos. Utförs på specialistklinik.

  • Indirekt stimulering. Exempel:

    1. Ansträngningstest. Vid anamnes på ansträngningsutlöst bronkobstruktion, men normal lungfunktion i vila. Patienten får springa 6-8 minuter medan man med jämna mellanrum mäter FEV1 eller PEF. Patienten skall nå 85 % av sin maxkapacitet. Ett fall i FEV1 på > 10 % talar för ansträngningsutlöst astma.

    2. Mannitoltest (Aridoltest). Inhalation som pulver i förfyllda kapslar. Grad av respons anges som FEV1PD15, dvs den kumulativa dos som ger ett fall i FEV1 på 15 % jämfört med baseline. Kan lätt utföras såväl inom sluten som öppen vård.

10. Lungröntgen

Bör utföras initialt på nydebuterade vuxna astmatiker.
Astma ger ingen förändrad bild på röntgen.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • KOL
  • Lungemboli
  • Hjärtsvikt
  • Vitium
  • Pneumothorax
  • Laryngospasm
  • Främmande kropp
  • Hyperventilation
  • Sensorisk hyperreaktivitet
  • Bronkopneumoni



BEHANDLING


Före farmakologisk behandling bör miljön först saneras så långt som möjligt avseende utlösande faktorer. I förekommande fall ordineras totalt rökstopp.


 

FARMAKOLOGISK BEHANDLING

Lindrig astma

(Sporadiska symtom. PEF ≥ 80 % av normalvärdet.)
 


Måttligt svår astma

(Symtom > 2 gånger per vecka, PEF 60-80 % av normalvärdet)

Som ovan, men med tillägg av:
 

  • Inhalation av beta2-stimulerare vid behov, t ex 0,2-0,4 mg salbutamol (Ventoline) eller 0,25-0,5 mg terbutalin (Bricanyl).

  • Vid besvärande tremor av beta2-stimulerare ges ipratropium (Atrovent), 40 µg vid behov.

  • Beta2-stimulerare förebyggande före kroppsansträngning och befarad exposition för faktorer som brukar utlösa astma.
  • Inhalationssteroid regelbundet, t ex:
    - Budesonid (Pulmicort Turbuhaler, (Giona Easyhaler, Novopulmon Novolizer): 0,1–0,4 mg morgon och kväll (normaldos för vuxna)
    - Flutikason (Flutide Diskus, Flutide Evohaler): 0,1-0,25 mg morgon och kväll (normaldos för vuxna)
    - Mometason (Asmanex Twisthaler): 0,4 mg en gång dagligen som startdos, sedan titreras dosen ned till lägsta effektiva dos
    - Beklometason (AeroBec Inhalationsspray 100 µg morgon och kväll, Normaldos för vuxna eller Beclomet Easyhaler, 200-800 µg morgon och kväll, Normaldos för vuxna) Individuell dosering eftersträvas.
    - Ciklesonid (Alvesco): 160 µg en gång dagligen

  • Vid tillfällig försämring 4-dubblas dosen inhalationsteroid.

  • Om ej tillräcklig effekt av ovanstående ges dessutom
    antingen:


    Svår astma

    (Dagliga symtom, PEF ≤ 60 % av förväntat)

    Som ovan, men med tillägg av:
     

    • Perorala kortikosteroider (t ex betametason eller prednisolon) givet på morgonen. Så låg dos som möjligt eftersträvas.

    • Vid mycket svår allergisk astma kan omalizumab (Xolair) ges som subkutan injektion var fjärde vecka. Behandling ska initieras av specialist.

    • Temperaturreglerat laminärt luftflöde (TLA) (hos specialist)

    • Som tilläggsbehandling vid svår refraktär eosinofil astma hos vuxna patienter kan mepolizumab (Nucala) ges subcutant var fjärde vecka eller reslizumab (Cinqaero) ges som en intravenös infusion en gång var fjärde vecka. Dessa läkemedel är föremål för utökad övervakning och ska hanteras av erfaren specialist.

    Astmatiker med symptomatisk rinit bör behandlas för sin rinitkomponent.

    Vid utebliven effekt av behandling - omvärdera diagnosen och kontrollera följsamheten.

     

    Vid graviditet
     

    • Vid graviditet används inhalationsbehandling i första hand (även inhalationssteroider).

    • Systemisk behandling ges om inte inhalationsbehandlingen ger tillräcklig effekt.

    • Perorala steroider ska användas om det krävs för att kontrollera astman.


    ICKE FARMAKOLOGISK BEHANDLING


    Sjukgymnastik


    Behandling med sjukgymnastik utgör en viktig icke-farmakologisk del av behandlingen. Denna berör viktiga faktorer som exempelvis:
     

    • Andnings- och hostteknik
    • Fysisk träning
    • Avslappning
    • Kontroll av inhalationsteknik


    UPPFÖLJNING
     

    1. Sker bäst hos ett astmateam med specialintresse för astma. I teamet deltar läkare, sjuksköterska och sjukgymnast. I mån av resurser även psykolog och/eller kurator.

    2. Teamet utbildar patienten avseende sin sjukdom, antingen individualiserat eller i astmaskoleform (i väl komponerade grupper).

    3. Uppföljning:
      - Kontrollerad astma: Uppföljning med spirometri, minst vart tredje år.
      - Kontrollerad astma utan underhållsbehandling: Återbesök vid behov med bedömning av symtom och fysisk aktivitet.
      - Vid okontrollerad astma med underhållsbehandling: Återbesök minst två gånger per år med bedömning av symtom och fysisk aktivitet samt uppföljning med spirometri en gång per år
      - PEF vid varje återbesök. Patienten bör ha en egen PEF-mätare för att dokumentera eventuell försämring.
      - Lungauskultation.
      - Värdering och eventuell ändring av medicineringsnivå.
      - Kontroll av inhalationsteknik.
      - Kontroll av adherence (följsamhet).
      - Bedömning av hälsostatus med frågeformuläret AKT (Astma Kontroll Test). Poäng < 20 betyder okontrollerad astma.

    4. Svår astma som behandlas med steroider peroralt bör skötas av specialist.

    Länk till behandlingsöversikt Astma - akut vuxna.

    Länk till behandlingsöversikt Astma - yrkesorsakad.


    Blanketter
     

    Astma Kontroll Test (AKT)



    ICD-10

    Huvudsakligen allergisk astma J45.0
    Icke allergisk astma J45.1
    Blandad astma J45.8
    Astma, ospecificerad J45.9
    Akut svår astma J46.9

     
    Sjukskrivning

    Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
    J45 Astma
    J46 Akut svår astma

     

    Behandlingsrekommendation
     

    Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket



    REFERENSER


    Läkemedelsbehandling vid astma - behandlingsrekommendation: Information från Läkemedelsverket 2015;26(3):26–43.

    British asthma guidelines coordinating committee. British guidelines on asthma management: 1995. Review and position statement. Thorax 1997; 52: S1-24

    Nils E Eriksson & Gunilla Hedlin (red.) Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård. Andra upplagan. Studentlitteratur, Lund, 1999

    Larsson K. (Red.) Astma hos vuxna – Förekomst, sjukdomsbild, diagnostik och behandling. Astra Zeneca Sverige AB – Svensk Lungmedicinsk Förening, Hjärt-Lungfonden, Södertälje 2005. (534 sidor).

    Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 2015. ISBN: 978-91-7555-348-1

    GINA (Global Initiative for Asthma) Report,
    Global Strategy for Asthma Management and Prevention 2016
    www.ginasthma.org
     

    Gå till början av sidan.

    Copyright © 2018, Internetmedicin AB
    ID:230