Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
lör 18 augusti 2018, vecka 33
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Smittskyddslagen

Uppdaterad: 2017-12-06
Med dr, regionläkare Leif Dotevall, Smittskydd/Västra Götaland

Granskad av: Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

BAKGRUND
 

Syftet med smittskyddslagen (2004:168) är att begränsa förekomsten av smittsamma sjukdomar i befolkningen. Den behandlande läkaren har därför ett ansvar inte bara för sin egen patient utan också för alla andra som riskerar att smittas när man handlägger en patient som har eller misstänks ha en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.


 

SKYLDIGHETER FÖR BEHANDLANDE LÄKARE
 

  1. Ställa diagnos
    Om en läkare misstänker att en person bär på en allmänfarlig sjukdom eller annan smittspårningspliktig sjukdom ska läkaren skyndsamt undersöka patienten och ta de prover som behövs för att konstatera om smittsamhet föreligger.

  2. Anmäla i SmiNet
    Vid misstanke eller konstaterat fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom ska behandlande läkare utan dröjsmål anmäla detta till smittskyddsläkaren (www.sminet.se).

  3. Förhållningsregler
    Ge förhållningsregler till patienten med allmänfarlig sjukdom i syfte att hindra smittspridning. Förhållningsregler om dessa sjukdomar finns på finns på smittskyddsläkarföreningens hemsida, se länk. Här finns även värdefull information för den behandlande läkaren hur fallet ska handläggas ur smittskyddssynpunkt.

    Smittskyddsblad och förhållningsregler på andra språk finns också tillgängligt, se länk.

  4. Smittspåra
    Den behandlande läkaren är ansvarig för smittspårningen. Den kan utföras av läkaren själv eller av annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens.

    För mer information om smittspårning, se länk.

    För mer information om smittspårning vid sexuellt överförbara sjukdomar, se länk.

  5. Anmäla brott mot förhållningsregler
    Anmäla till smittskyddsläkaren om patienten utsätter andra för smittrisk.


VILKA SJUKDOMAR SKA ANMÄLAS?
 

De anmälningspliktiga sjukdomarna finns uppräknade på Folkhälsomyndighetens webbsida, se länk.

De anmälningspliktiga sjukdomar indelas i fyra grupper:
 

  • Allmänfarliga (31 st)

  • Av de allmänfarliga är tre även samhällsfarliga (ebola, SARS, smittkoppor)

  • Övriga anmälningspliktiga som även är smittspårningspliktiga (18 st)

  • Övriga anmälningspliktiga som inte behöver smittspåras (17 st). Av dessa är tre anmälningspliktiga endast från laboratoriet: influensa, infektion med ESBL-bildande Enterobacteriaceae samt infektion orsakad av "atypiska mykobakterier".

Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom, svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade. Detta är bakgrunden till att behandlande läkare ska ge särskilda förhållningsregler till patient som har eller misstänks ha en allmänfarlig sjukdom.


 

HUR SKA KLINISK SMITTSKYDDSANMÄLAN GÖRAS?


Antingen görs en ”elektronisk smittskyddsanmälan” direkt via datorn. För detta måste anmälaren ha ett lösenord till SmiNet. Lösenord delas ut genom den egna kliniken/mottagningen. Om lösenord saknas kan anmälan göras via en utskrivningsbar blankett. Se www.sminet.se.


 

VAD SKA EN KLINISK SMITTSKYDDSANMÄLAN INNEHÅLLA?


Se www.sminet.se och välj blankett för aktuell anmälningspliktig sjukdom. Såväl konstaterad som kliniskt misstänkt anmälningspliktig sjukdom ska anmälas.

Anmälan innehåller ett antal obligatoriska uppgifter märkta med * i blanketten. Utan dessa uppgifter kan anmälan inte skickas. Persondata anges för alla sjukdomar, utom för könssjukdomarna klamydia, gonorré, HIV-infektion och syfilis där endast så kallad ”rikskod” anges utan namn eller adressuppgift. Särskild vikt bör läggas vid uppgifter om smittväg, smittland, misstanke om smittkälla och om det kan finnas andra fall i omgivningen. För tarminfektioner kan namn på eventuell restaurang eller reseuppgifter vara av särskild vikt för smittskyddsläkarens utredning av utbrott. Även uppgifter om påbörjad smittspårning och givna förhållningsregler ska ingå, liksom de åtgärder läkarens vidtagit för att förhindra smittspridning.


 

NÄR SKA ANMÄLAN GÖRAS?
 

En anmälan enligt smittskyddslagen ska göras utan dröjsmål. Detta innebär att anmälan ska göras senast dagen efter att sjukdom konstaterats eller misstanke om sådan uppstått. För könssjukdomar som klamydia kan anmälan behövas skickas först efter ytterligare några dygn för att hinna påbörja smittspårning, vilket efterfrågas i smittskyddsanmälan.

Vid misstanke om att exempelvis vid utbrott av livsmedelsöverförd infektion eller vid annan allvarlig sjukdom där omedelbara insatser kan vara avgörande för att förhindra smittspridning (exempelvis vid meningokockinfektion eller mässling) ska smittskyddsläkaren omedelbart underrättas genom telefonsamtal. Även diagnoser som inte är anmälningspliktiga ska anmälas om sjukdomen fått en anmärkningsvärd utbredning eller uppträder i elakartad form.


 

VEM ANSVARAR FÖR ATT EN KLINISK ANMÄLAN UTFÖRS?


Den behandlande läkaren som misstänker eller konstaterar fall av anmälningspliktig sjukdom är ansvarig för anmälan. Det innebär att den läkare som undersöker patienten eller ansvarar för det tagna provet ska göra anmälan och är ansvarig för smittspårningen.


 

SKYLDIGHETER OCH RÄTTIGHETER FÖR DEN ENSKILDE INDIVIDEN
 

Skyldigheter
 

  • Vid misstanke på smittsam sjukdom vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk
  • Låta sig undersökas
  • Informera om kontakter (medverka i smittspårning)
  • Informera andra som kan utsättas för risk (om ”beaktansvärd” risk)
  • Skydda kontakter (följa förhållningsregler om allmänfarlig sjukdom)

Rättigheter
 

  • Kostnadsfri undersökning och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt för allmänfarlig sjukdom.
  • Få psykosocialt stöd för att kunna hantera sin sjukdom eller ändra sin livsföring för att undvika att andra utsätts för smittrisk.


RIKTLINJER I SMITTSKYDDSLAGEN FÖR ATT FÖRHINDRA SPRIDNING AV SMITTSAMMA SJUKDOMAR
 

  • Smittskyddsåtgärderna får inte vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors hälsa (proportionalitet).

  • Åtgärder ska både värna om skyddet för den osmittade och om den som bär på en smittsam sjukdom.

  • Respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet.

  • När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.

  • Åtgärder som den enskilde motsätter sig får vidtas endast om inga andra möjligheter står till buds.


SMITTSKYDDSLAGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
 

I smittskyddslagen ges bara föreskrifter om smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor.

Bestämmelser om smittskyddsåtgärder som rör djur eller livsmedel eller annan objektsburen smitta finns i miljöbalken, livsmedelslagen (2006:804), lagen om provtagning på djur m.m. (2006:806), epizootilagen (1999:657) och zoonoslagen (1999:658).

Mer information om smittskydd finns på hemsidor från Folkhälsomyndigheten (www.folkhalsomyndigheten.se) och den regionala smittskyddsenheten. Hemsidor till dessa hittas via Smittskyddsläkarföreningens hemsida, se länk.

ICD-10

Inga ICD-diagnoser finns inlagda för den här behandlingsöversikten.

 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:2226