Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
fre 17 augusti 2018, vecka 33
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Badsårsfeber

Uppdaterad: 2017-12-12
Docent (infektion), överläkare Rickard Eitrem, Blekinge Kompetenscentrum/Landstinget Blekinge

Granskad av: Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Orsaker / predisponerande faktorer
 

  • Bad i bräckt (eller sött) vatten
  • Hudskada, t ex bensår
  • Traumatiskt sår under bad
  • Immunsvag person
  • Äldre / åldringar
  • Hög badvattentemperatur

Etiologi

Vibrioner av olika slag – oftast Vibrio cholerae (non-O 1, non-O 139), Vibrio vulnificus. En liknande sjukdomsbild beskrevs från Halland 2014 och orsakades av Shewanella algae. I USA är antalet fall av Vibrio vulnificus i kraftigt stigande. V. vulnificus kan förekomma som primär sepsis, d v s utan sår som ingångsport.

 

Andra sjukdomsbilder av Vibrio cholerae (non-O1, non-O 139)
 

Badsårsfeber är en allvarlig sjukdom men bakterien kan orsaka flera andra typer av lindrigare infektioner: diarré (som inte är kolera), sårinfektion, extern otit och någon gång mediaotit. Dessa infektioner är betydligt vanligare, och kallas inte badsårsfeber. År 2016 anmäldes 19 inhemska fall med v. cholerae enligt SmL. 21 fall var utlandssmittade. Folkhälsomyndigheten har i sin statistik delat upp de olika sjukdomsbilderna utifrån anmälningarna enligt smittskyddslagen.


 

SYMTOM
 

  • Smärtsam sårinfektion
  • Akut feber
  • Allmänpåverkan


KLINISKA FYND
 

  • Sårinfektion med feber
  • Ömhet
  • Erysipelas
  • Sepsis med eller utan chock
  • Nekrotiserande fasciit

Letaliteten uppges vara upp till 60 %!
 

Badsårsfeber_88_år_jpeg.jpg

Bild 1 En 88 årig man som hade ett besår som blev infekterat med V. cholerae. Patienten hade 41 graders feber, men blododlingarna var negativa. Kunde skrivas hem efter en veckas vårdtid.

 

Badsårsfeber_jpeg.jpg

Bild 2 En 80 årig man med badsårsfeber. Patienten hade multiorgansvikt. Man fick amputera vä ben och göra fasciotomi på höger underben för att rädda detta, men patienten avled efter sex veckor trots intensivvård.




DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Badsårsfeber kan inte kliniskt skiljas från:

  • sårinfektioner av annan orsak
  • erysipelas orsakad av streptokocker eller stafylokocker
  • nekrotiserande fasciit av annan genes
  • sepsis av annan genes


UTREDNING / PROVTAGNING
 

  • Anamnes
    Har patienten exponerats för söt- eller bräckt vatten nyligen?
    (inkubationstid 1-3 dagar)

  • Ta sårodling!
    Mikrobiologen hittar denna bakterie även om man inte specifikt efterfrågar "vibrioner?"


BEHANDLING
 

Det är viktigt att känna till att vibrioner är gramnegativa bakterier som har naturlig resistens mot antibiotika med grampositivt spektrum, exv fenoximetylpenicillin (Kåvepenin), flukloxacillin (Heracillin), klindamycin (Dalacin).

Däremot är de i allmänhet känsliga för bredspektrumantibiotika som täcker gramnegativa bakterier, exv meropenem (Meronem), piperacillin/tazobactam, ciprofloxacin (Ciproxin) och cefalosporiner. Även Shewanella är en gramnegativ bakterie.

Det finns inga behandlingsstudier för denna typ av infektioner utan administrationssätt, doser och behandlingstider följer vanliga regler för respektive infektionstyp; mjukdelar, sepsis o s v.


 

SMITTSKYDD
 

Badsårsfeber och andra Vibrio cholera (non-O 1, non-O 139) infektioner är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen och anmäls under rubriken "Vibrioinfektion exkl. kolera".

OBS! Den V. cholerae som avhandlas här är anmälningspliktig under denna rubrik eftersom det inte är sjukdomen kolera! Schewanellainfektioner är inte anmälningspliktiga.


 

ICD-10

Andra specificerade lokala infektioner i hud och underhud L08.8
A418 Andra specificerade former av sepsis

Andra specificerade lokala infektioner i hud och underhud L08.8
A488 Andra specificerade bakteriesjukdomar


 

Referenser

Andersson Y, de Jong B, Löfdahl S, Granhall C. Emergence of vibrio infections in wounds – change in surveillance or climate? Abstract. Climate change and infections, Vienna, 2007

Billfeldt J. Oväntat många Shewanella algae-infektioner i Halland. Infektionsläkaren 2014;18(1):3-6

Eitrem R. Badsårsfeber! Vibrios? Läkartidningen 2006;103:3545

Granhall C, Eitrem R. Vibrio cholera i Blekinge - fallbeskrivningar. EPI-aktuellt, vol 5, nr 28-30 2006

Rehnstam-Holm AS, Collin B. Vibrio-arter I sydsvenska vatten orsakade badsårsfeber. Läkartidningen 2009;106 (7):435-8

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:2061