Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
ons 21 februari 2018, vecka 8
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Adherenser

Uppdaterad: 2017-10-15
Med dr Claes Bothin, Husläkarna i Margretelund/Åkersberga

Granskad av: Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Adherenser är permanenta sammanväxningar mellan ytor som normalt ska vara åtskilda. De kan förekomma i stort sett överallt i kroppen där ytor möts. Det finns medfödda adherenser, men de flesta är förvärvade.
 

Mest kända är de adherenser som uppstår i buk- och bäckenhåla efter kirurgiska ingrepp, sk postoperativa adherenser. Postoperativa adherenser förekommer dock även i och kring näshåla, mellanöra, öga, hjärnhinnor, nerver, hjärtsäck, lungor, senor, leder mm.

Postoperativa adherenser kan vara harmlösa eller orsaka lidande i form av ileus, subileus, smärta på grund av fastnade organ, kvinnlig infertilitet, hindra normal funktion samt tekniskt försvåra framtida kirurgiska ingrepp genom förändrad anatomi. De kan också utgöra spridningsvägar för maligna celler.

 

Epidemiologi

Det beräknas att redan efter en operation får mellan 60-90 % av patienterna adherenser (vissa studier anger > 95 %). Risken ökar med antalet ingrepp.

I västvärlden svarar adherenser för 70-80 % av alla fall av tunntarmsileus. Livstidsrisken att drabbas av ileus efter en bukoperation är, i olika material, 0,3 – 10,7 %. Ungefär 1 % av fallen inträffar under första året, men det finns fall rapporterade ända upp till 80 år efter appendektomi. En del individer drabbas upprepade gånger av ileus-subileus.

3-5 % av alla inläggningar på kirurgisk klinik beräknas vara adherens-relaterade. Upp till 10 % av kvinnlig infertilitet kan bero på adherenser.

I Skottland 1994 blev lika många inlagda på sjukhus för adherensproblem som för kranskärlskirurgi eller höftledsbyte. För Sverige beräknades de direkta kostnaderna 1992-93 till 100 miljoner kronor. Räknas alla former av adherenser blir belastningen betydligt högre. I anglosaxiska länder har begreppet ARD (adhesion related disorders) börjat dyka upp.
 


Patogenes
 

Förvärvade adherenser uppstår då någon form av traumatisk inverkan utlöser en komplicerad biokemisk kaskad som inledning på en läkningsreaktion. Detta leder bl a till fibrinutfällning. Det anses att kroppens sätt att hantera detta fibrin är av central betydelse för om normal läkning eller adherensbildning sker. De exakta mekanismerna varför det ibland uppstår adherenser och ibland inte är väsentligen okända.


Orsaker till adherensbildning
 

  • infektioner
  • inflammationer
  • ischemi
  • venös stas
  • endometrios
  • reaktion mot främmande kropp
  • som komplikation till peritoneal dialys
  • kemisk eller fysikalisk inverkan som värme eller uttorkning (av slemhinnan)
  • genomgången operation




SYMTOM OCH KLINISKA FYND


Adherenserna själva ger inga symtom men kan vara bakomliggande orsak till:
 

  • Smärta
  • Dyspareuni
  • Infertilitet
  • Subileus
  • Ileus

Adherenser diagnosticeras huvudsakligen vid operation men tidigare bukoperation utgör ett observandum.


 

BEHANDLING
 

Trots många decenniers forskning på såväl substanser som material finns fortfarande ingen säkert fungerande förebyggande eller botande behandling bortsett från kirurgiskt lösande av adherenserna. Nackdelen med kirurgisk behandling är att nya adherenser kan uppstå.


Förebyggande åtgärder
 

  • god kirurgisk teknik
  • puderfria handskar
  • undvika kvarlämnande av främmande kroppar, även mikroskopiska, inklusive koagel

Laparoskopisk teknik har ej säkert visats orsaka färre adherenskomplikationer än öppen kirurgi men är teoretiskt bättre.

Det förekommer såväl farmakologiska som medicintekniska produkter, sk ”barriers”, samt kombinationer, sk ”hybrids”, för användning mot uppkomst av adherenser, men resultaten har ej varit övertygande. Mer grundforskning och fler välgjorda kliniska studier behövs på området.


 

Bild 1: Permanenta adherenser kan vara allt mellan tunna bindvävsstråk och kraftigare strukturer av bindväv inkluderande även kärl- och nervinväxt.
 

Adherens.jpg


 

ICD-10

Peritoneala adherenser K66.0
Bäckenadherenser hos kvinna N73.6
Postoperativa adherenser i vagina N99.2
Peritonealadherenser i bäckenet efter kirurgiska och medicinska ingrepp N99.4
Andra sammanväxningar och bristningar av iris och ciliarkroppen H21.5
Sammanväxningar i mellanörat H74.1
Förvärvat larynxmembran/stämbandssammanväxning J38.3G
Kronisk adhesiv perikardit I31.0
Adhesiv kapsulit i skulderled M75.0

 

Referenser:
 

Chegini N. Peritoneal molecular environment, adhesion formation and clinical implication. Frontiers in Bioscience 7, E91-115, 2002. Länk

Wilson MS, Menzies D, Knight AD, Crowe AM. Demonstrating the clinical and cost effectiveness of adhesion reduction strategies. Colorectal Dis. 4(5):355-360, 2002. Länk

Baakdah H, Tulandi T. Adhesion in gynecology complication, cost, and prevention: a review. Surg Technol Int. 14:185-90, 2005. Länk

Ahmad G, O'Flynn H, Hindocha A, Watson A. Barrier agents for adhesion prevention after gynaecological surgery. Cochrane Database of Systematic Reviews 2015, Issue 4. Art. No.: CD000475. DOI: 10.1002/14651858.CD000475.pub3. Länk

Ahmad G, Mackie FL, Iles DA, O'Flynn H, Dias S, Metwally M, Watson A. Fluid and pharmacological agents for adhesion prevention after gynaecological surgery. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 7. Art. No.: CD001298. DOI: 10.1002/14651858.CD001298.pub4. Länk

Hindocha A, Beere L, Dias S, Watson A, Ahmad G. Adhesion prevention agents for gynaecological surgery: an overview of Cochrane reviews. Cochrane Database of Systematic Reviews 2015, Issue 1. Art. No.: CD011254. DOI: 10.1002/14651858.CD011254.pub2. Länk

Review: Adhesions. Colorectal Dis. 2007 Oct;9 Suppl 2:3-72.

Kumar S, Wong PF, Leaper DJ. Intra-peritoneal prophylactic agents for preventing adhesions and adhesive intestinal obstruction after non-gynaecological abdominal surgery. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 1. Art. No.: CD005080. DOI: 10.1002/14651858.CD005080.pub2. Länk

Diamond MP, Wexner SD, diZereg GS, Korell M, Zmora O, Van Goor H, Kamar M. Adhesion prevention and reduction: current status and future recommendations of a multinational interdisciplinary consensus conference. Surg Innov. 2010 Sep;17(3):183-8. Länk

Hellebrekers BW, Kooistra T. Pathogenesis of postoperative adhesion formation. Br J Surg 2011 Nov;98(11):1503-16. Länk

Practice Committee of American Society for Reproductive Medicine in collaboration with Society of Reproductive Surgeons. Pathogenesis, consequences, and control of peritoneal adhesions in gynecologic surgery: a committee opinion. Fertil Steril. 2013 May;99(6):1550-5. doi: 10.1016/j.fertnstert.2013.02.031. Epub 2013 Mar 6. Länk

Ten Broek RP1, Stommel MW2, Strik C2, van Laarhoven CJ2, Keus F3, van Goor H2. Benefits and harms of adhesion barriers for abdominal surgery: a systematic review and meta-analysis. Lancet. 2014 Jan 4;383(9911):48-59. doi: 10.1016/S0140-6736(13)61687-6. Epub 2013 Sep 27. Länk

Ten Broek RP1, Issa Y, van Santbrink EJ, Bouvy ND, Kruitwagen RF, Jeekel J, Bakkum EA, Rovers MM, van Goor H. Burden of adhesions in abdominal and pelvic surgery: systematic review and met-analysis. BMJ. 2013 Oct 3;347:f5588. doi: 10.1136/bmj.f5588. Länk

Robb WB1, Mariette C. Strategies in the prevention of the formation of postoperative adhesions in digestive surgery: a systematic review of the literature. Dis Colon Rectum. 2014 Oct;57(10):1228-40. doi: 10.1097/DCR.0000000000000191. Länk

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:1954