Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
ons 21 februari 2018, vecka 8
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Takykardi

Uppdaterad: 2017-05-03
Med dr, specialistläkare Sigfús Gizurarson, Kardiologkliniken/SU/Sahlgrenska
Docent Nils Edvardsson, Kardiologkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Seniorprofessor Karl Swedberg, Medicinkliniken/SU/Östra Sjukhuset
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Klicka här för att visa en patientbroschyr som hör till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet
Ladda ned PDF
Hjärtrytmrubbningar

Hjärtrytmrubbningar, eller arytmier, är det samlade namnet för en mängd tillstånd som har det gemensamt att ...

Ladda ned PDF

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Definitioner
 

Takykardi innebär en hjärtrytm med en frekvens över 100 slag/min under minst 3 efterföljande RR intervall.

Arytmier delas vanligen in efter ursprung: supraventrikulära (förmaks- eller nodalt ursprung) och ventrikulära. Korrekt diagnostik i detta avseende är mycket viktigt eftersom såväl prognos som behandling skiljer sig avsevärt. Vid tveksamhet bör arytmin betraktas som ventrikulär tills motsatsen är bevisad.

I praktiken delas takyarytmier upp utifrån EKG-mässiga kriterier. Den vanligaste uppdelningen av regelbundna takykardier är den mellan breddökad och icke-breddökad takykardi. I regel är takyarytmier med smala QRS-komplex supraventrikulära och de med breda QRS-komplex ventrikulära, men det finns viktiga undantag.

En paroxysmal takykardi definieras av att den kommer plötsligt och avbryts lika abrupt. Paroxysmal supraventrikulär takykardi (PSVT) är ett samlingsbegrepp som huvudsakligen innefattar återkopplingstakykardier av två typer, dels atrioventrikulär nodal re-entry takykardi (AVNRT) och dels atrioventrikulär re-entry takykardi eller (AVRT).

Se översikter för diagnostik och behandling vid olika typer av takykardi:
 

Takykardi, regelbunden med smala QRS-komplex

Takykardi, regelbunden med breda QRS-komplex

Takykardi, oregelbunden


Epidemiologi
 

Takyarytmier är relativt vanligt förekommande. Supraventrikulära takykardier (SVT) är betydligt vanligare än ventrikulära, framför allt i en ung och i övrigt frisk population.

Ventrikulär takykardi (VT) är mer vanligt hos individer med strukturella hjärtsjukdomar, t.ex. genomgången hjärtinfarkt eller hjärtsvikt. VT förekommer dock även hos patienter utan strukturell hjärtsjukdom.

Kvinnor har en högre incidens av SVT. Ålder är en viktig faktor och vissa takyarytmier är betydligt vanligare i äldre populationer, t.ex. förmaksflimmer och fladder. Förmaksflimmer är den vanligaste ihållande takyarytmin.

Takykardier som pågår under långa perioder kan leda till kardiomyopati. Detta tillstånd ses vanligen vid förmaksflimmer med dåligt reglerad kammarfrekvens under lång tid, men även vid ektopisk förmakstakykardi hos barn och vid förmaksfladder.


 

SYMTOM
 

Takykardier kan ge mycket varierande symptom och svårighetsgraden av symptom är ofta av litet värde för bedömning av arytmins allvarlighet.

Vanliga symptom:
 

  • hjärtklappning
  • trötthet
  • bröstsmärta
  • andfåddhet
  • svimningskänsla
  • svimning/medvetslöshet.

OBS! Svimning är ett allvarligt symptom som föranleder snabb behandling/utredning.

Efter avbruten supraventrikulär takyarytmi är polyuri vanligt förkommande. Denna reflex medieras via ANP (förmaksnatriuretisk peptid) som frisätts från förmaken pga ökat tryck under takykardi.


 

UTREDNING
 

12-avlednings EKG:
EKG utgör hörnstenen i all arytmidiagnostik och värdet av ett bra EKG under pågående takykardi kan ej överskattas. Vid HLR och defibrillering bör EKG-remsa av rytm sparas, alternativt telemetriutskrift.
Hos patienter som för tillfället ej har pågående arytmi kan EKG ge viktig information om möjliga förklaringar till etiologi.

Viktiga fynd i vilo-EKG inkluderar:
 

  • Pre-excitation/deltavåg (vid WPW-syndrom)
  • Q-vågor som tecken till genomgången infarkt (VT)
  • QT-interval (Långt QT-syndrom)
  • PQ-tid (AV-block eller brady-arytmier)
  • Höger grenblock med ST-höjning i V1-V3 (Brugada syndrom)


Esofagus-EKG:
Hos patienter med pågående takykardi där etiologin inte är säkerställd kan esofagus-EKG tillföra viktig information. P-vågen kan vid snabb takykardi vara svår att se på vanligt EKG; esofagus-EKG ger en tydligare registrering av förmakssignalen.
Elektroden förs ner via näsan i esofagus (som en nutritions-sond) tills bra registrering av elektrogrammet från vänster förmak fås fram. Elektroden kan kopplas till en förstärkare som i sin tur kopplas till vanligt EKG så att samtidig registering från matstrupe och prekordiet kan genomföras.

 

Ekokardiografi (UCG):
Vid såväl ventrikulära som supraventrikulära arytmier med samtidig misstanke om strukturell hjärtsjukdom bör UCG alltid genomföras. Undersökningen ger viktig prognostisk information, inte minst vid ventrikulära takykardier som ofta är förenade med strukturell hjärtsjukdom.
Inför elkonvertering av patienter med förmaksflimmer eller förmaksfladder som pågått > 48 timmar och patienten ej har behandlats med antikoagulantia minst 3-4 veckor före elkonverteringen, används transesofagal ekokardiografi (TEE) för att utesluta förekomst av tromber eller "rök" i förmaken.

 

Holter/Bandspelar-EKG:
Används vid misstänkt men ej verifierad arytmi eller för uppföljning av insatt behandling. För patienter med täta besvär av arytmi bör i första hand 24-48 timmars bandspelar-EKG användas. Även patienter med mer sällan förekommande symtom kan utredas med bandspelar-EKG, emellertid är icke-diagnostiska undersökningar då ofta vanligt förekommande.

 

Patientaktiverad eller automatisk registrering av hjärtrytmen (Event recorder):
För att fånga arytmier hos patienter vars symtom förekommer relativt sällan är event recorder ett lämpligt alternativ. Patienten väljer själv om ett EKG skall sparas då han/hon får symptom.
Vid mycket sällan förekommande arytmi där diagnostik bedöms vara av stort värde kan implanterad event recorder övervägas. Detta görs framför allt vid misstanke om kammararytmi eller vid allvarliga symptom (t.ex. syncope) där andra orsaker har uteslutits.

 

Arbetsprov:
Är sällan av värde för arytmidiagnostik förutom hos patienter med symtom vid fysisk ansträngning. Däremot är det värdefullt för att bedöma effekten av hjärtfrekvensen hos patienter med kroniska takyarytmier (förmaksflimmer och -fladder) som frekvensregleras.

 

Non-invasiv elektrofysiologisk undersökning (NIE):
Hos patienter med dokumenterade PSVT eller klinisk misstanke om PSVT ger NIE ofta värdefull information inför val av lämplig terapi.
Vid NIE stimuleras vänster förmak via en esofaguselektrod på ett standardiserat sätt för att framkalla arytmi. EKG registreras sedan via samma elektrod för att urskilja förmakselektrogrammet och utifrån det kan arytmin närmare kartläggas.
En annan viktig indikation är att utesluta PSVT, när detta inte är anledningen till patientens upplevda takykardier.

 

Bedömning av sena potentialer (LP-EKG)/ hjärtfrekvensvariabilitet:
Kan vara av värde vid utredning av kammararytmi, särskilt vid misstanke om s.k. arytmogen högerkammardysplasi.

 

Invasiv elektrofysiologisk undersökning (IE):
Vid dokumenterad PSVT eller annan behandlingsbar takyarytmi bör IE övervägas för kartläggning av arytmi (diagnostik). I de flesta fall kan definitiv behandling med ablation utföras i samma seans. Programmerad kammarstimulering kan vara indicerad för bedömning av fortsatt risk för malign kammararytmi, vilket i tveksamma fall kan avslöja en indikation för ICD.


 

BEHANDLING
 

Allmänna principer

Behandling av arytmier baseras på etiologi, symptom och prognos. Vissa arytmier kräver ingen särskild behandling, andra behandlas endast med antiarytmika vid behov.
Den specifika medikamentella behandlingen av arytmier omfattar en grupp av mediciner som har risk för allvarliga biverkningar och så gott som alla antiarytmika har negativa inotropa egenskaper samt kan vara proarytmiska i sig själva (vid höga doser eller i kombination med t.ex. hypokalemi). Därför sker lämpligen behandling av patienter med andra läkemedel än betablockerare, kalciumantagonister eller digitalis av eller i samråd med kardiolog.

De senaste 20 åren har kateterburna interventioner (ablationer) utvecklats i snabb takt och behandlingen utgör nu ett förstahands-alternativ vid många arytmier, framför allt PSVT.
Vid de flesta typer av PSVT är ablation mycket effektiv och säker. Metoden utgör därför ett rimligt alternativ till livslång behandling med antiarytmika.

OBS: Behandling av takykardier bör genomföras av läkare med erfarenhet av behandling av arytmier och med kunskap och erfarenhet av A-HLR. Defibrillator och narkosberedskap bör vara till hands.


 

ICD-10

Paroxysmal takykardi, ospecificerad I47.9
Takykardi, ospecificerad R00.0

 

Sjukskrivning

Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

R00 Onormal hjärtrytm

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:1890