Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tis 20 november 2018, vecka 47
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Hepatit B - postexpositionsprofylax

Uppdaterad: 2017-10-04
Professor emeritus Gunnar Norkrans, Infektionskliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • En video som hör till ämnet finns på Internetmedicin.se
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Postexpositionsprofylax mot hepatit B ges vid accidentell exposition parenteralt eller på slemhinna, post partum till nyfödda samt vid sexuell exposition.

 

Epidemiologi
 

Mängden hepatit B-virus i blodet kan kvantifieras men rekommendationer baserade på smittsamhet relaterat till HBV-DNA-nivå är fortfarande något bristfälliga. HBeAg/anti-HBe är en god surrogatmarkör för smittsamhet trots vissa brister i korrelationen till HBV-DNA-nivå.
 

  • Vid accidentell exposition för blod från HBeAg-positiva hepatit B-bärare (nålstick, skärskador, i öppna sår eller på slemhinnor) är risken för överförd hepatit B-infektion 20-30 %. Om smittkällan är HBeAg-negativ är infektionsincidensen endast någon procent. Nålstick med blod i nållumen (ex blodprovstagning) innebär en avsevärt större risk än stick med en suturnål.

  • HBsAg-positiva kvinnor kan överföra hepatit B till sitt nyfödda barn. Det sker sannolikt oftast vid förlossningen. Risken för infektionsöverföring korrelerar väl med HBeAg/anti-HBe-status. 70-90 % av HBeAg-positiva kvinnors nyfödda barn blir kroniska HBsAg-bärare. Endast någon procent av barn födda av HBeAg-negativa kvinnor utvecklar kronisk hepatit B, men fall av subklinisk och akut hepatit B förekommer också.

  • Risken för sexuell överföring av hepatit B från HBeAg-positiva personer är mycket större än från HBeAg-negativa personer. Dokumentation gällande riskstorlek är inte god såväl vid upprepade som enstaka sexuella kontakter.



PROFYLAX
 

Profylax kan ges i form av aktiv immunisering (vaccin) och passiv immunisering med tillförsel av färdigframställda antikroppar (immunglobulin).
Efter vaccinering med rekombinantframställt hepatit B-ytantigen (HBsAg) induceras aktiv antikroppsproduktion (anti-HBs). Anti-HBs kan också tillföras genom injektion av hepatit B-immunglobulin (HBIg).
 

  • Vaccin: Tre registrerade monovalenta hepatit B-vaccin finns i FASS: Engerix-B och HBVAXPRO samt Fendrix, vilket är registrerat för profylax till personer med njurinsufficiens inklusive dialyspatienter.

  • Immunglobulin: HBIg registrerat för intramuskulärt bruk, Umanbig 180 IE/ml (Kedrion SpA).


PROFYLAXSCHEMA - NYFÖDDA
 

Post partumprofylax till fullgågna barn

Fullgångna barn till mödrar med hepatit B skall ha profylax snarast efter förlossningen. Injektion ges intramuskulärt, anterolateralt i låret. Om både vaccin och HBIg används så skall injektionerna ges i olika extremiteter.
 

  • Om modern har HBeAg-positiv kronisk hepatit B ges:
    – Vaccin: – HBIg: 1 ml Umanbig 180 IE/ml i.m.

  • Om modern har HBeAg-negativ kronisk hepatit B ges:
    – Vaccin:

  • Om modern har akut hepatit B, pågående under förlossningen, ges:
    – Kombinationsprofylax med vaccin och HBIg som vid HBeAg-positiv kronisk hepatit B (se ovan).

Fortsatt vaccinering
 

  • Vaccindos nr 2 ges vid en månads ålder (oavsett HBeAg/anti-HBe status).

Slutförande av hepatit B-vaccinationen i barnhälsovårdens allmänna vaccinationsprogram

Barnets hepatit B-profylax kan slutföras i barnhälsovårdens allmänna vaccinationsprogram med hexavalent vaccin (Infanrix hexa), eller annat kombinationsvaccin med hepatit B-komponent, vid 3, 5 och 12 månaders ålder eftersom hepatit B-komponent inkluderas. Hepatit B-profylax dos 1 och 2 ges enligt tidigare anvisning.


Antiviral hepatit-B behandling av gravid kvinna

För att sänka HBV-DNA-nivån hos HBsAg- och HBeAg-positiv kvinna inför förlossning kan antiviral behandling ges om HBV-DNA är ≥ 6,0 log IU/ml (Cobas Taqman) oavsett HBeAg/anti-HBe-status. Behandling påbörjas då i graviditetsvecka 28-32 med tenofovir (T. Viread) 245 mg per dag. Alternativt kan telbivudin (T. Sebivo) 600 mg per dag ges. Om modern är immuntolerant avslutas behandlingen efter partus. OBS! Eventuell antiviral behandling av kvinnan är endast komplement till hepatit B-vaccination och tillförsel av hepatit B-immunglobulin till det nyfödda barnet.

 

Post partumprofylax till prematura barn

Vid födelsevikt < 2000 g eller graviditetslängd kortare än 34 veckor skall barnet oavsett moderns HBeAg/anti-HBe-status ha kombinationsprofylax med vaccin och Hepatit B Immunglobulin:
 

  • Vaccin:

  • HBIg: 1 ml Umanbig 180 IE/ml i.m.

Vaccinationen fullföljs med vaccinationsschema som för fullgångna barn.

Om höggradig prematuritet (graviditetslängd < 24 veckor) föreligger så bör HBIg upprepas två månader efter partus (ev ytterligare).

 

Post partumprofylax till barn vars mor har nedsatt immunförsvar

Om modern har behandling eller sjukdom som påverkar immunförsvaret (immunsuppressiv behandling, HIV etc) kan kombinationsprofylax med vaccin och HBIg ges till barnet oberoende av moderns HBeAg/anti-HBe-status.

 

Profylaktisk effekt och serologisk kontroll

Den profylaktiska effekten är mycket god för barn födda av HBeAg-negativa kvinnor medan effekten för barn till HBeAg-positiva mödrar är sämre trots kombinationsprofylax. För den senare kategorin kan profylaxen misslyckas om modern är mycket högviremisk. Av detta skäl ges antiviral terapi till modern.

Effekten av post partumprofylax kontrolleras med bestämning av HBsAg och anti-HBs en månad efter (alternativt i anslutning till) femte vaccindosen (vid 12 månaders ålder). (Maternellt anti-HBc påvisas ofta vid den tidpunkten. Om anti-HBc-analys önskas är det lämpligare att vänta till 18-månaders ålder).


 

PROFYLAXSCHEMA - VUXNA


Vid exposition för blod, saliv eller andra kroppsvätskor (stick, skärskador, stänk i sår eller på slemhinnor) bör profylax påbörjas snarast, helst inom ett dygn efter expositionen.

HBsAg, anti-HBc och anti-HBs (samt HIV- och hepatit C-serologi) tas om möjligt samtidigt på smittkällan och den exponerade. Profylax skall påbörjas i väntan på analyssvar.

 

Profylax till tidigare ovaccinerad person
 

Smittkällan HBsAg-positiv

Om smittkällan är HBsAg-positiv och den exponerade saknar hepatit B-markörer ges initial vaccination (inom 24 h) samt ytterligare två vaccinationer enligt snabbvaccinationsschema samt en booster.

Vaccinet ges i.m. i deltoideusmuskeln och doseras enligt FASS. Dosen Engerix-B eller HBVAXPRO kan dubbleras om personens vaccinationssvar förväntas vara markant nedsatt (alternativt kan Fendrix ges).

 

Smittkällan HBsAg-positiv och HBeAg-positiv

Om smittkällan har en känd hepatit B-infektion med HBeAg-positivitet ges förutom vaccination även HBIg Umanbig 3 ml med 180 IE/ml i.m. Även immunglobulinet skall helst ges inom 24 timmar.

Det saknas säker dokumentation med avseende på skyddseffekt vid postexpositionsprofylax given senare än tre dygn efter exposition. Trots detta ges profylax till och med en vecka efter exposition.

Om den exponerade är känd ”non-responder” (ej bildat anti-HBs) kan snabb tillförsel av Hepatit B immunglobulin ges.

Uppgifter om samtidig administrering av Fendrix och specifikt HBIg saknas.

 

Smittkällans hepatit B-status okänt

Om smittkällans hepatit B-status inte kan bestämmas så fullföljes vaccinationen av den exponerade som vid HBsAg-positiv smittkälla (se ovan).

 

Profylax till tidigare hepatit B-vaccinerad person
 

Hepatit B-vaccinerad person som har/har haft dokumenterat skyddande anti-HBs-nivå (> 10 IU/ml) behöver ingen revaccination. (I vissa länder rekommenderas gränsen > 100 IU/ml). Om effekt av tidigare givet vaccin är okänd eller otillräcklig ges vaccinboosterdos.

 

Profylax efter sexuell exposition
 

Sexualpartner till patient med akut eller kronisk hepatit B vaccineras enligt snabbvaccinationsschema för vuxna. Adekvat dokumentation för kombinationsprofylax saknas.

Erfarenhetsmässigt är risken för sexuell överföring från HBeAg-negativa lågviremiska HBsAg-bärare mycket låg. Trots långvariga partnerskap har smittöverföring från dessa personer ofta ej skett. Vaccination rekommenderas trots detta.

 

Snabbvaccinationsschema

Med snabbvaccinationsschema finns god erfarenhet för barn och vuxna med vaccination 0, 2 och 6 veckor alternativt 0, 1 och 2 månader med booster efter 12 månader. För vuxna kan även 0, 1 och 3 veckor med booster användas.

 

Serologisk kontroll
 

Kontroller av HBsAg, anti-HBc och anti-HBs rekommenderas efter 3 och 6 månader.


 

ICD-10

Kontakt med och exponering för virushepatit Z20.5

 

Referenser:
 

Information från Läkemedelsverket 2007; 5, 39-55. Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn. Läkemedelsverket

Rekommendationer om vaccination mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin – före och efter exposition'. Folkhälsomyndigheten

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:1876