Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
lör 18 augusti 2018, vecka 33
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Kikhosta (pertussis)

Uppdaterad: 2018-07-17
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Pertussis orsakas av en aerob gram-negativ bakterie, Bordetella pertussis, som fäster vid luftvägarnas flimmerhår. Symtomen orsakas sedan av bakteriens exotoxin.

Människan är bakteriens enda naturliga värd. Bakterien sprids genom droppsmitta i anslutning till hostattacker. Om man är mottaglig för smitta och befinner sig i samma rum som en kikhostesjuk, är sjukdomsrisken mycket stor. Diagnostiseras ett kikhostefall i en barngrupp kan man räkna med att smittan redan är spridd och därför finns ingen anledning att hålla i övrigt pigga barn borta från gruppen. Undantag gäller om spädbarn riskerar att smittas. Kikhosta är en allvarlig sjukdom för spädbarn.

Smittsamhet minskar successivt, men kan förekomma upp till 6 veckor efter sjukdomsdebut. Genomgången sjukdom ger långvarig immunitet, men immuniteten försvagas successivt och vuxna kan drabbas av lindrig sjukdom igen.

Alla spädbarn erbjuds sedan 1996 vaccination på barnavårdscentralen. Dessförinnan hade vaccination mot pertussis inte rutinmässigt erbjudits barn under drygt 15 års tid. Nuförtiden är kikhosta relativt sällsynt men årligen rapporteras 600-800 fall per år.

Kikhosta är anmälningspliktig. Undersök om det finns omgivningsfall! Tänk på kikhosta vid långvarig hosta! Om det finns spädbarn i omgivningen är det extra viktigt att provta för kikhosta.

 

KLINIK OCH SYMTOM
 

  • Börjar som en förkylning med hosta.

  • Endast måttlig eller ingen feber.

  • Hostan tilltar, kommer i attacker och blir allt mer intensiv. Lungorna töms med luft och när sedan en djup inandning tas hörs ett kippande, kiknande ljud, vilket givet sjukdomen dess namn.

  • Speciellt mycket hosta nattetid och vid matintag.

  • Hostattackerna avslutas ofta med kräkning.

  • Barnet kan tappa andan och bli cyanotiskt i samband med hostattack.

  • Barnet blir svullet runt ögonen och ser blekt ut, ibland subkonjunktivala blödningar.

  • Sjukdomen brukar vara över på 6-8 veckor, avklingar successivt.
kikhosta_forlopp.jpg

Bild: Henrik Mellström Dahlgren, Smittskydd Västra Götaland
 

  • Hos vuxna liknar sjukdomen en långvarig övre luftvägsinfektion med intensiv rethosta. Även vaccinerade barn kan få kikhosta, oftast med lindriga symtom, vilket är bakgrunden till boostervaccination (se nedan).


KOMPLIKATIONER
 

  • Pneumoni
  • Öroninflammation
  • Astma kan förvärras
  • Farlig sjukdom för spädbarn: Risk för cerebral hypoxi, encefalopati och dödsfall.


DIAGNOS
 

  • Klinisk diagnos räcker i de flesta fall (om man vet att kikhosta förekommer i omgivningen).

  • Nasopharynxodling på aspirat är bättre än pinne, men har ändå relativt låg sensivitet. PCR på ovanstående material har högre sensitivitet än odling.

  • Leukocytos med relativ lymfocytos.

  • Serologi; kan vara av värde vid negativ odling/PCR, men kan vara svår att tolka.


INKUBATIONSTID
 

  • 1-2 veckor


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Viroser som ger bronkit
  • Atypisk pneumoni


PROFYLAX
 

Ett effektivt vaccin finns som ingår i grundvaccinationsprogrammet. Tre doser ges första året (vid 3, 5 och 12 månaders ålder) och ingår i flera kombinationsvaccin (Hexyon, Infanrix Polio, Infanrix-Polio+Hib, Infanrix hexa, Pentavac). Vid 5-6 års ålder erbjuds en boosterdos pertussisvaccin kombinerat med vaccin mot difteri, tetanus och polio (Boostrix Polio). En femte dos ges vid 14-16 års ålder.

För de barn som är födda till och med 2001 ges booster difteri, tetanus och pertussis först vid 10 års ålder.

Ovaccinerade barn under ett år (speciellt viktigt under första halvåret) som utsätts för smitta bör ges antibiotika i förebyggande syfte enligt nedanstående dosrekommendation.


 

BEHANDLING
 

Om antibiotika sätts in under den första veckans symtom kan sjukdomsförloppet lindras.

När kikningar debuterat är antibiotika verkningslöst ur behandlingssynpunkt. Smittsamheten kan däremot minska med antibiotika. Speciellt viktigt att minska smittsamheten om det finns barn under 1 år i omgivningen. Smittsamheten minskar efter 2 dygns behandling med erytromycin (Ery-Max). Doseras 40 mg/kg och dygn fördelat på 2 doseringstillfällen i 7-10 dagar till små barn och K. Ery-Max 250 mg 2 x2 till vuxna. Profylaktisk behandling skall ges till barn< 6 månader vid misstanke om exposition utan invänta provsvar.


 

LÄNKAR
 

Smittskyddsblad - Kikhhosta


ICD-10

Kikhosta orsakad av Bordetella pertussis A37.0
Kikhosta orsakad av Bordetella parapertussis A37.1
Vaccination mot difteri + tetanus + pertussis (DPT) Z27.1B

 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:1842