Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
ons 24 oktober 2018, vecka 43
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Fågelinfluensa

Uppdaterad: 2018-09-29
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

Granskad av: Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet


BAKGRUND
 

Fågelinfluensa orsakas av influensavirus A. Det finns flera subtyper som klassas som fågelinfluensa ex H5/N1, H5N8, H7N2, H7N9, H9N2.

En virusstam med hemagglutinin H5 och neuraminidas N1 (A/H5N1) har cirkulerat i världen sedan 2003 och H7N9 har sedan 2013 orsakat humana fall i Kina. År 2016 rapporterades H5N1 fall huvudsakligen från Egypten men nu verkar utbrottet klingat av

Viruset spreds snabbt mellan fåglar. Människor har hittills huvudsakligen smittats via nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. I enstaka fall, där det funnits en mycket nära kontakt mellan en insjuknad och en anhörig till denna, finns misstanke om smitta mellan människor när det gäller H5N1. För H7N9 finns inga kända fall av smitta mellan människor.

Fågelinfluensa av typen H5N8 cirkulerade i Europa under hösten 2016. Både en hönsbesättning och tamfåglar smittades i Sverige. Viruset har aldrig smittat till människa och utbrottet verkar ha klingat av.

 

Aktuellt
 

Utbrottet med fågelinfluensa (A/H5N1) har skördat över 50 miljoner tamfåglars liv, främst i Asien. Sporadiskt har människor smittats (ca 850 kliniskt kända fall). Nästan alla insjuknade har varit under 40 år och dödligheten har varit ca 50 %. Utbrottet har pågått sedan 2003 men bara sporadiska fall från Egypten och Indonesien rapporteras nu.

Den nya varianten av fågelinfluensa H7N9 upptäcktes i Kina (främst i Shanghai) i mars 2013. Hittills har ca 1500 fall rapporterats. Det finns inga data som talar för att smittan har spridits mellan människor utan sannolikt har smittan skett vid massiv exponering från infekterad fågel. Virusstammen är känslig för oseltamivir (Tamiflu) och zanamavir (Relenza).

För att epidemisk spridning av fågelinfluensa skall ske mellan människor måste virus ändra egenskaper, mutera eller omsortera arvsmassan i en smittad människa. Det finns vetenskapliga fynd som tyder på att spanska sjukan 1918 var en variant av fågelinfluensa som smittade mellan människor. Därför tas det aktuella utbrottet på stort allvar, trots att risken för pandemi anses vara mycket liten.

 


SMITTVÄGAR
 

Möjliga smittvägar är från fågel till människa i samband med slakt eller nära kontakt med miljö som är massivt kontaminerad med fågelavföring. Intag av rått fågelkött. Influensavirus sprids inte av välkokt mat.


 

SYMTOM
 

Sannolikt finns subkliniska fall och lättare fall, men symtomatologin har bäst beskrivits på sjukhusvårdade fall med luftvägssymtom. Förutom svåra luftvägssymtom utvecklas ofta leversvikt, njursvikt och senare multiorgansvikt. Fall finns beskrivna med diarré, blödningsrubbningar (DIC) och encefalit med avsaknad av luftvägssymtom. Dödligheten är hög även för tidigare friska drabbade i alla åldrar.

Inkubationstid beräknas till 2-4 dagar upp till 8 dagar.

Infekterade individer kan drabbas av:
 

  • Hög feber
  • Nedre luftvägssymtom
  • Diarré (har dominerat symtombilden i flera fall och kan föregå luftvägssymtom under flera dagar)
  • Kräkningar
  • Encefalopati
  • Blödningsrubbningar
  • Organsvikt lever-njure

Aviär influensa orsakad av A/H7 i kombination med N2, N3 eller N7 ger oftare lindrigare symtom och merparten av fallen har konjunktivit.


 

LABORATORIEFYND (A/H5N1)
 

  • Leukopeni speciellt lymfopeni
  • Trombocytopeni, mild till moderat
  • Levertransaminaser, lätt förhöjda
  • Kreatininstegring, måttlig initialt


FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
 

Vaccin
 

Två prototypvacciner mot pandemisk influensa (så kallade mock-up-vacciner) har förhandsgodkänts i EU 2007 (Daronrix, Focetria). Båda vaccinerna innehåller H5N1-antigen. Dessa vacciner är inte avsedda att marknadsföras i nuläget. Vid behov kommer den aktuella stammen tas med och vaccinet godkänns i en särskild snabbprocedur. Inget vaccin finns mot influensa H7N9 ännu.

Det vanliga influensavaccinet skyddar ej mot fågelinfluensa, men rekommenderas som skydd mot human influensa (se behandlingsöversikten Influensa, länk nedan).
 

Visa behandlingsöversikt: Influensa


Reseprofylax
 

  • Undvik närkontakt med döda eller sjuka fåglar.
  • Ät inte rått fågelkött.
  • Europeiska reseråd och råd till personer som kommer i kontakt med fåglar i yrket finns successivt uppdaterat på www.ecdc.europa.eu.

Jordbruksverkets profylax
 

Skyddsnivå 1 för fågelinfluensa gäller tillsvidare. Det innebär att fjäderfän och andra tama fåglar får gå utomhus igen. Det blir också åter tillåtet att anordna utställningar, tävlingar och liknande arrangemang.


 

BEHANDLING
 

Oseltamivir (Tamiflu)
 

  • Neuraminidashämmare som är kliniskt verksamt mot både influensa A, B inklusive verksamt in vitro mot fågelinfluensavirus A/H5N1. Är registrerat både för behandling och profylax vid vanlig influensa

  • Ges per os. kapsel Tamiflu och är registrerat i dosen 75 mg x 2 till vuxna och barn > 12 år vid vanlig influensa (skall sättas in inom 48 timmar från symtomdebut). Vid svår A/H5N1 infektion bör dosen dubblas och ges en längre tid (7-10 dagar).

    För profylax vid exposition ges 75 mg x 1.

    Till barn 1-12 år ges 2 mg/kg två gånger dagligen (max 75 mg x 2) som behandling (Tamiflu mixtur 12 mg/ml) och som profylax finns ingen ännu godkänd indikation men samma dos x 1 kan vara rimlig mot vanlig influensa. Sannolikt skall högre doser ges om misstänkt A/H5N1 infektion.

  • Rapporter om illamående, kräkningar och buksmärtor finns. Tamiflu tillsammans med mat minskar risken för illamående och kräkningar.

En patient med oseltamivir-resistent A/H5N1 finns rapporterad från Vietnam 2005-10-20.

Epidemiberedskap:
Det finns Tamiflu i beredskap i Sverige enligt epidemiplanen. Profylax ger bara skydd under tiden medicinen tas och en eventuell pandemi håller sannolikt på i flera månader. Profylaxindikation bör därför styras av hälsomyndigheter.

 

Zanamivir (Relenza)
 

  • Hämmar selektivt bildningen av neuraminidas och är kliniskt verksamt mot Influensa A och B inklusive verksamt in vitro mot fågelinfluensavirus AH5N1.

  • Preparatet tillförs som en oral inhalation med 2 inhalationer (2 x 5 mg) 2 gånger dagligen. Eftersom zanamivir appliceras lokalt i luftvägarna och A/H5N1 sprids systemiskt är preparatet inte lämpligt vid högpatogen fågelinfluensa.


Amantadin (licenspreparat)
 

A/H5N1 är oftast resistent mot amantadin. Resistensen kan ha orsakats av tidigare storskalig amantadinprofylax till asiatiska tamfåglar.


 

MISSTÄNKTA FALL
 

Omhändertagande vid misstänkta fall:
 

  • Behandling med oseltamivir enligt ovan.
  • Isoleringsrum
  • Basala hygienrutiner omfattande
    • Handhygien inkl handdesinfektionsmedel
    • Handskar
    • Visir/skyddsglasögon
    • Plastförkläde/plastad skyddsrock

  • Andningsskydd (P3 klassat)
  • Många patienter behöver respiratorstöd.

Utredning och provtagning
 

Uteslut annan vanlig orsak till feber och allmänsymtom med sedvanliga prover och odlingar.

Till virologiavdelning:
 

  • Akutserum + blod i EDTA rör
  • Nasofarynx-aspirat, virus påvisas oftast i drygt 1 vecka.
  • Sputum, ibland bättre än nasopharynx-prov, (till skillnad mot vanlig influensa)
  • Faecesprov för PCR


Anmälan
 

Vid misstanke om fågelinfluensa: Telefonanmäl misstanken omedelbart till lokala Smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten 010-2052100.


 

ICD-10

Influensa orsakad av vissa identifierade influensavirus J09.9

 

REFERENSER / MER INFORMATION
 

www.folkhalsomyndigheten.se

WHO, Global Health Observatory Map Gallery

www.cdc.gov

www.ecdc.europa.eu

New J Engl Med 353.1374-1385, 2005, WHO Review

 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:1783