Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
mån 19 november 2018, vecka 47
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Erysipelas - rosfeber

Uppdaterad: 2018-02-04
Professor Bertil Christensson, Infektionskliniken/Skånes Universitetssjukhus Lund

Granskad av: Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet


BAKGRUND
 

Orsaker/predisponerande faktorer
 

  • Lokalt ödem, t ex venös insufficiens, lymfödem (mammarcancer)
  • Hudskada, vid t ex bensår, eksem, intertriginös svampinfektion

Etiologi
 

Streptokocker – oftast betahemolytiska grupp A. Även grupp C och G streptokocker förekommer. Staf. aureus mindre vanligt.


 

SYMTOM
 

  • Akut insättande feber
  • Frossa
  • Illamående, kräkningar
  • Allmänpåverkan
  • Lokal smärta


KLINISKA FYND
 

  • Skarpt avgränsad ytlig infektion med intensiv rodnad som sprider sig successivt
  • Ömhet
  • Svullnad
  • Värmeökning
  • Inte sällan uppstår blåsbildning
  • Abscessbildning kan förekomma vid inslag av stafylokocker
Länk till bilder på erysipelas - rosfeber på www.dermis.net


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Venös trombos

  • Cellulit: Diffust cutant-subcutant flegmone, oskarpt avgränsat, ej så ilsket rött. S.aureus vanligaste orsak, men även E.coli, H.influenzae förekommer – den senare med typiskt blålila utseende, ofta i ansiktet, stor risk för sepsis.

  • Septisk artrit i axelled: Vid axelledsartrit kan ibland ledkapseln perforeras vid främre bicepssenskidans passage genom kapseln och en rodnad och svullnad drabba ffa överarmen. Orsakas oftast av S.aureus.

  • Specialfall - Vibrio vulnificus cellulit: Förekommer i tempererat vatten under de varma månaderna, vanlig i ostron och krabbor. Kan även förekomma i Sverige under varma somrar. Ingångsport är en hudskada där det utvecklas erytematösa lesioner som blir bullösa och så småningom uppstår nekrotiska sår. Ofta samtidig sepsis med chock. Penicillin fungerar inte utan doxycyklin är förstahandspreparat - annars cefalosporiner eller kinoloner.

  • Nekrotiserande fasciit, panniculit: Livshotande tillstånd, mycket öm och smärtsam, ibland vesikelbildning samt subcutan gasbildning med knister, snabb spridning till djupare belägna strukturer trots adekvat antibiotikabehandling, kräver tidig kirurgi med incision och ibland radikal utbredd excision av inflammerad och nekrotisk vävnad. Etiologi: Grupp A streptokocker, S.aureus, E.coli, anaeroba tarmbakterier, t ex Clostridium perfringens (gasbrand). Streptokockorsakad sjukdom behandlas med klindamycin (minskar toxinproduktionen) och bensyl-penicillin samt eventuellt IVIG (intravenöst immunglobulin) som kan minska behovet av radikal kirurgi. Gasbrand kan behöva hyperbar syrgasbehandling.

  • Furunkel-karbunkel: Central abscess med omgivande rodnad – oftast S.aureus.

  • SSSS (Staphylococcal Scalded Skin Syndrome) med utbredd ytlig (splittrar granulosalagret) bullös blåsbildning orsakad av exfoliativt toxin från vissa S.aureus stammar.

  • Vinterkräksjuka: Ofta dominerar de akuta symtomen illamående, kräkningar, frossa över lokala symtom, och om inte hela hudkostymen undersöks vid misstanke om calici-infektion kan såväl erysipelas som allvarligare hud-mjukdelsinfektion (Streptococcal Toxic Shock Syndrome/Nekrotiserande fasciit) undgå upptäckt.


UTREDNING/PROVTAGNING
 

  • Oftast klinisk diagnos med typiska symtom.

  • Ibland är flebografi eller ultraljud nödvändigt för att utesluta venös trombos. MRI kan vara till hjälp för att utesluta nekrotiserande fasciit/panniculit.

  • Sårodling om möjligt från misstänkt ingångsport. Material från hudbiopsi eller subcutan aspiration är dock sällan odlingspositiva, men snabbtest (StrepA) kan vara positivt. Vid abscessbildning punktion med odling.

  • Blododling oftast negativ.


BEHANDLING
 

  • Bensylpenicillin (Penicillin G) 1-3 g x 3 i.v initialt i svårare fall med allmänpåverkan, t ex kräkningar. Därefter penicillin V 1-2 g x 3 p.o, total behandlingstid 10-14 dagar.

  • Isoxazolyl-penicillin (flukloxacillin) 1 g x 3 p.o, cefalosporin (cefadroxil) 500 mg x 2 p.o, eller klindamycin 300 mg x 3 p.o vid misstanke om stafylokockinfektion.

  • Klindamycin eller cefalosporin vid pc-allergi.

  • Avsvällande terapi framförallt högläge, eventuell kompression, viktig.

  • Vid recidiverande erysipelas pga kvarstående predisponerande faktorer, t ex lymfödem efter mammarcancer behandling, bör profylaktisk långtidsbehandling övervägas. Ofta tillräckligt med t ex penicillin V 1 g x 1 p.o. under lång tid dvs ofta flera år.


ICD-10

Rosfeber A46.9

 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:176