Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
tor 22 februari 2018, vecka 8
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Feber, oklar (feberutredning)

Uppdaterad: 2017-06-03
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

Granskad av: Allmänläkare Helen von Sydow,  /
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Feber försvinner oftast spontant inom 1-2 veckor eller så blir orsaken kliniskt uppenbar utan vidare utredning.

Normal kroppstemperatur varierar mellan olika individer, tid på dygnet, omgivningens temperatur, och metod för temperaturmätning. En så stor variation som 33,2 till 38,2 grader Celsius har angetts kunna vara normalt. Oklar feber (feber incertae cause) brukar definieras som dokumenterad kroppstemperatur över 38,3 grader vid flera tillfällen uppmätt med rektal termometer under en tidsperiod om minst 3 veckor.

Det finns få symtom i den medicinska vardagen som kan ha så många orsaker som feber.

 

Etiologi
 

  • Infektioner
  • Icke-infektiösa inflammationer, t ex autoimmuna sjukdomar
  • Maligniteter
  • Läkemedel
  • Endokrina sjukdomar
  • Tromboembolisk sjukdom
  • Faktitia


BASALUTREDNING
 

OBS! Anamnesen är extra viktig vid oklara febertillstånd!
 

  • Resor?
  • Geografisk uppväxt?
  • Hereditet?
  • Yrke?
  • Missbruk?
  • Blöjbarn i familjen?
  • Sjukdomar i omgivningen?
  • Tidigare sjukdomar, speciellt hjärtsjukdom eller autoimmun sjukdom?
  • Främmande kroppsmaterial?
  • Läkemedel?
  • Ledvärk?
  • Takykardi?
  • Viktnedgång?
  • Nattliga svettningar?
  • Fokala symtom? Snuva? Hosta? UVI-symtom? Diarré?

Status
 

  • Har patienten verkligen feber?
  • Munhåla och svalg normalt? Tryckömma tänder?
  • Stötöm över sinus?
  • Ömhet över temporalisartären?
  • Blåsljud över hjärtat? Takykardi?
  • Lungauskultation normal?
  • Körtlar? Resistens eller ömhet i buken?
  • Ömhet över tyroidea?
  • Dunkömhet över njurlogerna?
  • Prostataömhet? Rektalpalpation normal?
  • Hudförändringar? Rodnader i nagelbädden?
  • Ledsvullnad?
  • Skelettömhet?
  • Neurologiskt normalt? Tremor?

Provtagning och undersökningar
 

Basalutredning:
 

  • Blododling
  • Urinodling
  • SR
  • CRP
  • LPK
  • Diff
  • TPK
  • ASAT
  • ALAT
  • ALP
  • Bilirubin
  • Natrium
  • Kalium
  • Kreatinin
  • Kalcium
  • S-elfores
  • S-LD
  • TSH/T4
  • Urinsticka
  • Lungröntgen

Utvidgad eller kompletterande utredningar som kan vara aktuella beroende på anamnes, symtom, fynd i status samt resultaten av ovanstående laboratorieundersökningar:
 

  • CMV-serologi
  • EBV-serologi
  • Monospot
  • Tyroideaprover
  • Temporalisbiopsi
  • ANA
  • Reumatoid faktor
  • ANCA
  • CT-buk
  • Ultraljud lever-galla
  • Transesofagalt ultraljud hjärta
  • PPD
  • Gynekologisk undersökning
  • Leverbiopsi
  • Benmärgsundersökning
  • HIV-antikroppar
  • Wasserman (WR)
  • F-Hb
  • S-Urat
  • Angioconverting enzyme
  • Malariautstryk
  • Mykobakterieodling
  • TNF receptor 1
  • Pet Scan


Orsaker till oklara febertillstånd, kommentarer
 

Infektioner
 

  • Endokardit
    Lyssna efter blåsljud! Viktigt med blododling! CRP och SR kan ofta ligga nära normalgränsen.

  • Djupa abscesser t ex leverabscess och lungabscess
    Patienter med nedsatt allmäntillstånd eller etylbesvär är överrepresenterade. Kan ibland ge en malign sjukdomsbild med långsam viktnedgång och subfebrilitet.

  • Osteomyelit och septisk artrit
    Ofta fokala symtom från det drabbade området.

  • Cytomegalovirus
    Inte sällan tidigare seronegativa nyblivna pappor eller mor-farföräldrar som smittas via blöjbyte från asymtomatisk virusutsöndring i barnurin. Förhöjda transaminaser. Positivt IgM CMV.

  • Epstein Barr virus
    Förekommer i septisk form som inte har synlig körtelförstoring eller halsstatus. Diagnos via monospot, blodbild och eventuellt serologi.

  • Tuberkulos
    Oftast invandrare (fr a från Afrika och Asien) och äldre svenska personer. Odlingar från lokaler med symtom och PAD från körtlar för diagnos. Lungröntgen.

Icke infektiösa autoinflammationer och autoimmuna sjukdomar
 

  • Temporalisarterit, jättecellsarterit, polymyalgia rheumatica
    Värk och stelhet i stora muskelgrupper fr a på morgonen. Förhöjd SR, CRP, ALP, TPK. Biopsi av temporalisartär kan ge diagnos vid temporalisarterit. Patienten skall bli dramatiskt och snabbt förbättrad efter insatt kortikosteroider i doser enligt behandlingsrekommendation.

  • SLE
    Ofta multiorganpåverkan, ibland fjärilsexanthem

  • Wegeners granulomatos
    Ofta lungsymtom eller symtom från sinus

  • Adult morbus Still
    Hudförändringar, ofta konjunktivit, neutrofili.

  • Sweets syndrom
    Ömma hudförändringar.

  • Tumor-necrosis-factor-Receptor Associated Periodic Syndrome (TRAPS) Mycket sällsynt. Ofta myalgi och peritonit, intermittent feber.

  • Familjär medelhavsfeber; ofta myalgi och peritonit, intermittent feber.

  • Sarkoidos
    Ofta extrapulmonell sjukdom vid oklar feber.

  • Gikt
    Vanligast med inflammerad stortåled, men sjukdomen kan även drabba andra leder och organ. Vid gikt ses oftast förhöjt S-Urat.

Maligniteter
 

Malign feber har nästan alltid en inflammatorisk komponent (t ex SR-, hapto-, TPK -förhöjning) och vanligen är även S-LD förhöjt som ett tecken på cellsönderfall.
 

Läkemedel
 

Många läkemedel kan ge feber.
De vanligaste är:
 

  • Angiotensin II-antagonister
  • ACE-hämmare
  • Fenytoin
  • Lamotrigin
  • Rifampicin
  • Apresolin
  • Furadantin
  • Långvarig behandling med beta-laktam antibiotika
  • Cytostatika
  • Interferon
  • Neuroleptika

Endokrina sjukdomar
 

  • Hypertyreos
    Ofta takykardi, viktnedgång och diarré. Vid subakut tyreoidit (de Quervain) smärtor vid sväljning och palpationsömhet över tyreoidea.

Tromboembolisk sjukdom
 

  • Kronisk lungembolism
    Oftast dyspné

Faktitia
 

Självförvållad feber är ovanligt. Unga ensamstående kvinnor med vårdrelaterade arbeten är överrepresenterade. Blododling eller odling från abscesser är ibland positiva med växt av märklig blandflora. Feber hos barn kan vara manipulativt beteende hos förälder.

 

ICD-10

Feber, ospecificerad R50.9

 

Referenser

 

Sund-Levander M, Forsberg C, Wharen LK. Normal oral, rectal, tympanic and axillary body temperature in adult men and women: A systemic literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2002. 16(2):122-128.

 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:1544