Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
fre 14 december 2018, vecka 50
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Hepatit A - akut

Uppdaterad: 2018-08-15
Professor Ola Weiland, Karolinska institutet/Stockholms läns landsting

Granskad av: Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
  • Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
  • Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
  • Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • En video som hör till ämnet finns på Internetmedicin.se
  • Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Patientinformation från 1177 Vårdguiden:

  • Utskriftsvänlig version av faktabladet

Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Hepatit A är en globalt mycket utbredd sjukdom, framför allt i utvecklingsländer. De flesta insjuknar i tidiga barnaår och utvecklar då immunitet efter subklinisk sjukdom.

I lågendemiska regioner med hög hygienisk standard, såsom Skandinavien, samt numera även flertalet sydeuropeiska länder är hepatit A en klinisk sjukdom hos vuxna.

Risk för hepatit A-smitta är fortfarande betydande i Östeuropa, Asien, Afrika och Sydamerika. Antalet fall i Sverige har varierat under de senaste 5 åren, men varit cirka 100 fall per år. 1997 var ett epidemiskt år med nästan 700 anmälda fall medan det 2015 bara anmäldes 96.

Antalet inhemska respektive utlandsförvärvade fall varierar men har de sista åren varit ungefär jämt fördelade.

 

Etiologi
 

Hepatit A orsakas av hepatit A-virus (HAV), som är ett icke höljeförsett RNA-virus, cirka 27-29 nm stort och klassat som picornavirus. HAV förökas i levern och utsöndras via gallvägarna till tarmen. Den största virusutsöndringen sker kort före ikterusdebuten och avtar snabbt därefter.

 

Smittvägar
 

  • Fekalt-oralt, både via direkt och indirekt kontakt
  • I förskolemiljö via asymtomatiska blöjbarn
  • Sexuellt bland homosexuella män
  • Epidemiskt när dricksvattentäkter eller födoämnen blir förorenade av fekalier

I Sverige sker spridningen oftast från person till person inom familjer och hushåll
där nära kontakt förekommer.

Indexfallet har ofta smittats utomlands. Under epidemiska år
sprids hepatit A främst bland sprutnarkomaner. I denna grupp kan smittan spridas både som fekal-oral smitta, via sprutdelning under viremifasen (sällsynt), samt genom fekalkontaminerat knark insmugglat i kondomer.

Invandrarbarn med föräldrar från hepatit A-endemiska regioner har, om de är födda i Sverige, liksom etniska svenska barn, ingen immunitet mot sjukdomen. Vid besök i föräldrarnas hemland och umgänge med släkt och jämnåriga kan de smittas med hepatit A-virus utan att utveckla klinisk sjukdom. Dessa barn är ofta smittkällor på förskolor efter hemkomsten till Sverige.

 

Smittsamhet
 

Man brukar räkna med smittsamhet från 2 veckor före till cirka 2 veckor efter ikterusdebuten.


 

KLINIK OCH PROGNOS
 

  • Inkubationstiden vid hepatit A är vanligen 28 dagar (2-6 v).

  • Prodromalstadiet är hos vuxna kliniskt märkbart. Ofta föreligger en influensaliknande sjukdomsbild med muskel- och ledvärk, samt feber ibland upp mot 39 ˚C. Detta följs hos 75 % av patienterna av ett ikteriskt stadium.

  • Blöjbarn är oftast helt asymtomatiska.

  • Någon gång drabbas patienter med hepatit A av ett andra sjukdomsskov efter normalisering av levervärdena. Leverenzym- och bilirubinvärdena stegras då ånyo. Vid ett sådant skov kan hepatit A-virus ofta åter påvisas i avföringen.

  • Tiden för normalisering av leverenzymvärdena (ASAT/ALAT) varierar starkt, men cirka 70 % återfår normala levervärden inom 3 månader.

  • Patienter med underliggande leversjukdom, såsom kronisk hepatit B/C eller alkoholcirrhos, utvecklar ofta en svår sjukdomsbild med risk för leversvikt.

  • Mindre än 1 % av i övrigt friska personer utvecklar fulminant hepatit med leverkoma. Något högre siffror ses hos gravida i u-länder.

  • Hepatit A leder aldrig till kronisk sjukdom och läker alltså alltid ut.


DIAGNOSTIK
 

  • Vid det akuta insjuknandet kan antikroppar mot HAV (anti-HAV) av IgM-klass påvisas.

  • Efter utläkt sjukdom kvarstår antikroppar av IgG-klass livslångt och ger immunitet mot nyinsjuknande.


BEHANDLING
 

Specifik antiviral behandling saknas.


 

PRE- och POSTEXPOSITIONSPROFYLAX
 

Preexpositionsprofylax (reseprofylax)
 

Inför utlandsresor bör hänsyn tagas till:

1) Resmål
2) Ressätt
3) Reslängd
4) Resenärens ålder

Profylax med hepatit A-vaccin ges till vuxna och förskolebarn > 6 mån som ska göra längre resor till högendemiska områden, såsom Asien, Afrika, Syd- och Mellanamerika och Östeuropa.

Till invandrarbarn (> 6 mån) födda i Sverige, vars föräldrar ej kommer från Norden eller Västeuropa, rekommenderas alltid profylax vid resa till föräldrarnas hemland. Risken är annars att barnen vid återkomsten bär på en subklinisk infektion som kan spridas i förskolemiljö.
 

Se vidare behandlingsöversikten: Hepatit A - vaccination


Postexpositionsprofylax med gammaglobulin (Ig) eller vaccin
 

För vuxna som exponerats för hepatit A-virus ges 2 ml gammaglobulin (16,5 %) i.m., barn 7-12 år ges halva dosen. Främst gäller detta familje- och förskoleexponerade (liberalt) individer. Gammaglobulinet ges så snart som möjligt, senast 2 veckor efter exposition.

Nya rön visar att för de flesta kan vaccination mot hepatit A ges istället för gammaglobulin. Skyddseffekten är dock något bättre med immunglobulin, men vaccinets fördelar gör att vaccination nog är att föredra för flertalet, möjligen med undantag för särskilt känsliga individer som kroniskt leversjuka, gravida och äldre icke-immuna individer.

 

Se vidare behandlingsöversikten: Hepatit A - vaccination



SMITTSKYDDSANMÄLAN
 

Akuta hepatit A-fall ska enligt smittskyddslagen (SmL) anmälas av den läkare som sköter patienten till:
 

  • Folkhälsomyndigheten
  • Smittskyddsläkaren

Smittspårning
 

Det är viktigt att genomföra smittspårning runt det akuta fallet för att erbjuda exponerade individer postexpositionsprofylax med gammaglobulin.


 

LÄNKAR
 

Smittskyddsblad - Hepatit A


ICD-10

Hepatit A med leverkoma B15.0
Hepatit A utan leverkoma B15.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
B15 Akut hepatit A

 

Referenser
 

Koff RS. Hepatitis A. Seminar. Lancet 1998;351:1643-49. Länk

Craig AS, Schafner W. Prevention of hepatitis A with the Hepatitis A Vaccine. N Engl J Med 2004;350:476-81. Länk

Prevention of Hepatitis A Through Active or Passive Immunization:
Recommendations of the Advisory Committee on Immunization
Practices (ACIP) MMWR October 01, 1999 / 48(RR12);1-37. Länk

Victor JC, Monto AS, Surdina TY, SuleimenovaSZ, Vaughan G, Nainan OV, et al. Hepatitis A vaccineversus immune globulin for postexposureprophylaxis. N Engl J Med. 2007;357(17):1685-94. Länk
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2018, Internetmedicin AB
ID:1478